Slutord och studiens bidrag

Som vi tidigare nämnt har vi under vår utbildning till förskollärare sett förskolor som i grunden och rent fysiskt har ”rätt” utomhusmiljö med många möjligheter till en variationsrik,

stimulerande och utvecklande utevistelse för barnen, men trots detta väljer att stanna inne

merparten av dagen och inte utnyttja dessa möjligheter. Vi menar dock att det givetvis inte är nödvändigt att alla förskolor jämt ska vara ute, i likhet med Uteförskolan, men vi vill att fler ska se det som en självklarhet och en naturlig del av verksamheten. Vi är väl medvetna om att alla förskolor arbetar efter olika förutsättningar och därför ville vi i denna studie undersöka vilka möjligheter och hinder som kan identifieras på två förskolegårdar med skilda förutsättningar för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Detta leder i sin tur till att pedagogerna behöver använda sig av olika strategier för att erbjuda barnen en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö.

Forskning visar på att det är naturrika områden, som främjar för fantasilek, kreativitet och fysisk aktivitet, som ligger i topp när barnen själva väljer var de vill leka och detta är något som vi även såg i vårt resultat. Barnen är förskolans nyckelpersoner och därför borde deras åsikter och intressen kring sin egen miljö värderas högre när det kommer till utformningen av

43 förskolegården. Även det faktum att läroplanen för förskolan, Lpfö 18 borde tas i större beaktning när nya förskolor planeras och byggs, så att det blir möjligt att uppnå det som står i läroplanen. Vi menar att det med relativt små medel går att arrangera naturrika områden på nybyggda förskolegårdar bara det finns kunskap och vilja.

Som vi nämnde i inledningen är utevistelsen en viktig del av barnens vardag samtidigt som det kan finnas ett ointresse och motstånd till att vara ute och när man väl är ute så tenderar pedagoger ta ett steg tillbaka. När vi gick in i detta projekt hade vi en förutfattad mening kring att förskolor med en tydlig Uteprofil borde ha väldigt goda förutsättningar på sina förskolegårdar, samt genom dess profilering och vår förhoppning med detta urval var att få lyfta fram goda exempel från såväl förskolegården samt pedagogers inställning och förhållningssätt till utevistelse. Vår medvetenhet kring att alla förskolor ej har samma förutsättningar gjorde att vi även valde en förskola placerad i stadsmiljö, detta för att synliggöra skillnader.

Vårt resultat visar att dessa förskolor har tydliga skillnader beträffande sin befintliga utomhusmiljö, även gällande hur mycket tid som spenderas utomhus. Samtidigt blev vi glatt överraskade att pedagogerna, trots sämre förutsättningar på Cityförskolan, visade ett stort engagemang och vilja till att förbättra möjligheterna, såväl på gården som genom att använda närmiljön, för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande miljö.

Vårt bidrag med denna studie är således att lyfta fram dessa goda exempel på pedagogers strategier för att barnen ska få möjlighet till den stimulering och utveckling som de behöver. Samtidigt vill vi framhäva betydelsen av att utevistelsen ska vara berikande och inte bara ses som ett ”nödvändigt ont”. För att uppnå bästa möjliga förutsättningar för detta, menar vi, att det behövs en sammanvävd kombination av en variationsrik miljö och engagerade pedagoger. Genom att börja i ”det lilla” så ökar chanserna till att möta ”det stora” och med det menar vi att pedagoger runt om i Sveriges förskolor bör välja att se möjligheter snarare än att låta hinder och sämre förutsättningar sätta stopp för en berikande utevistelse.

44

Referenser

Bajaras- Eriksson, Y. Forsberg, F. Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap. Stockholm: Bokförlaget: Natur & Kultur.

Bengtsson, K. & Hägglund, S. (2014). Barns samtal som kunskapskälla. I A. Löfdal; M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.121-131). Stockholm: Liber AB.

Berkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården.

(Licentiate thesis, Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate dissertation series; 35). Malmö: Malmö högskola, fakulteten för lärande och samhälle. Tillgänglig:

http://hdl.handle.net/2043/18052

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan

lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Björklund, S. (2016). Uteverksamhetens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Brodin, P. & Lindstrand, P. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I A. Sandberg (Red). Miljöer för lek, lärande och samspel (s.87-106). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Davidsson, B. (2008). Skolans olika rum och platser sett ur barns perspektiv. I A. Sandberg (Red). Miljöer för lek, lärande och samspel (s.37-61). Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, K. (2014). Förskolegården- En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och

inflytande. Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

45 Frantzén, K. (2014). De yngsta barnen – exemplet matematik. I A. Löfdal; M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.58-80). Stockholm: Liber AB.

Gibson J. J (1986). The ecological approach to visual perception. New York: Psychology Press Taylor & Francis Group.

Heurlin-Norinder, M. (2005). Platser för lek, upplevelser och möten. Stockholm: HLS förlag, Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Kroeker, J. (2017). Indoor and outdoor play in preeschool programs. Universal Journey of

Educational Research. 5(4): 641-647. Tillgänglig: https://doi.org/10.13189/ujer.2017.050413

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdal; M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.32-43). Stockholm: Liber AB.

Maynard, T., & Waters, J. (2007). Learning in outdoor environment: a missed opportunity?.

Early years. 27(3), 255-265 https://doi.org/10.1080/09575140701594400

Miranda, N., Larrea, I., Muela, A., & Barandiaran, A. (2017). Preschool children’s social play and involvement in the outdoor environment. Early education and development. 28(5), 525- 540. http://dx.doi.org/10.1080/10409289.2016.1250550

Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården. (Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences). Alnarp: Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Tillgänglig:https://pub.epsilon.slu.se/803/1/Fredrika20050405.pdf

Norðdahl, K. & Einarsdóttir, J. (2015). Children’s views and preferences regarding their outdoor environment. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 15(2), 152-167, https://doi.org/10.1080/14729679.2014.896746

Sandberg, A. & Vourinen, T. (2008). Barndomens lekmiljöer- förr och nu. I A. Sandberg (Red). Miljöer för lek, lärande och samspel (s.13-33). Lund: Studentlitteratur.

46 Skolinspektionen. (2012). Förskola, före skola-lärande och bärande.

Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget.

Skolinspektionens rapport 2012:7. Hämtat

2019.05.02. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrappor ter/kvalitetsgranskningar/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf

Skolverket. (2018). Läroplan för förskola, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Szczepanski, A. (2008). Handlingsburen kunskap Lärares uppfattningar om landskapet som

lärandemiljö. Linköping: Linköpings Universitet. ISBN 978-91-7393-889-1

Tillgänglig:https://www.ibl.liu.se/publikationer/rapporter-pdf/1.410925/251.pdf

Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett

utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 9(1), 3-17.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wojciehowski, M. & Ernst, J. (2018). Creative by Nature: Investigating the Impact of Nature Preschools on Young Children’s Creative Thinking. The International Journal of Early

Childhood Environmental Education, 6(1), 3-20. ISSN: 2331-0464 (online)

Änggård, E. (2009). Skogen som lekplats - Naturens material och miljöer som resurser i lek.

47

Bilaga

Informationsbrev

Hej alla barn och föräldrar!

Vi heter Jxxxxxx Hxxxxxxxx och Hxxxxxx Rxxxxxxx och vi studerar

förskollärarprogrammet vid Örebro Universitet och är nu inne på vår sjätte termin.

Detta innebär att vi nu ska skriva vår C-uppsats och med anledning av det så har vi valt att inrikta oss på utomhuspedagogik.

Vi har ett stort intresse av utevistelse och vill därför undersöka vilka möjligheter som utomhuspedagogiken kan bidra till i barns lärande.

För att få syn på detta kommer vi under några dagar att vistas på förskolan för att utföra observationer. Vi kommer att använda oss av papper och penna och endast anteckna det vi ser och upplever, således inte att filma eller ta kort på enskilda barn.

Det är pedagogernas förhållningssätt och syftet med utevistelsen som ligger i fokus för vår undersökning. När vårt arbete är färdigt kommer vi att avidentifiera förskolorna som vi besöker samt barnen och personalen.

Om några barn visar verbalt eller med kroppsspråk att de inte vill delta så kommer vi att respektera det. Ni som vårdnadshavare har även rätt till att avböja om ni inte vill att era barn ska delta i undersökningen.

Vi ser fram emot givande dagar tillsammans med era barn och pedagogerna. Har ni frågor eller funderingar får ni gärna kontakta oss eller förskolan. Med vänlig hälsningar

Jxxxxxx Hxxxxxxx & Hxxxx Rxxxxxxxx joxxxxxxx@hotmail.com