• No results found

Förhoppningsvis har denna studie bidragit till en problematisering av läroplanen och dess roll i förhållande till undervisning om politiska spörsmål. Politik torde vara ett svårt ämne för skolan att hantera i sin roll som icke politiskt propagerande men ändå icke värdeneutral institution.

Skolan befinner sig inte i ett vakuum i förhållande till omvärlden. Personal och elever kan knappast ha undgått att se att Sverigedemokraterna är ett parti som inte behandlas som alla andra partier, av medier och av de etablerade politiska partierna. Min studie kan i bästa fall ha bidragit till att belysa hur partiet behandlas av skolpersonal som förväntas komma i kontakt med frågan.

Ett tänkbart nästa led inom samma tema vore att undersöka hur eleverna uppfattar att Sverigedemokraterna framställs i skolan. Stämmer elevernas bild med den som framträder i den här undersökningen? I en sådan studie skulle det här arbetet förhoppningsvis kunna vara en hjälp.

Rimligen borde det också finnas helt andra teman som kan tänkas sätta skolans värdegrund på prov och som kräver en analys av hur läroplanen egentligen tolkas av skolpersonalen. På så sätt skulle den här undersökningen möjligen kunna vara till nytta även i ett vidare perspektiv.

42

KÄLLFÖRTECKNING

Broman, Anders (2009). Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska

gymnasieskolan. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2009.

Dagens Nyheter (2008-07-10). ”Vi vägrar att samarbeta med sverigedemokraterna”.

http://www.dn.se/debatt/vi-vagrar-att-samarbeta-med-sverigedemokrater [Läst 2011-12-16].

Dagens Nyheter (2010-09-20). Skyhöga SD-siffror i vissa skolor.

http://www.dn.se/sok/?s=Stefan%2BHagstr%C3%B6m [Läst 2011-09-30].

Dagens Nyheter (2009-10-18). Hökerberg, Josefine. Björklund vill ge omdömen från

förskolenivå.http://www.dn.se/nyheter/sverige/bjorklund-vill-ge-omdomen-fran-forskoleniva

[Läst 2011-12-28].

Dagens Nyheter (2010-09-16). Olsson, Hans och Stenberg, Ewa Lika men ändå olika – så vill

de att skolan ska vara http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/lika-men-anda-olika--sa-vill-de-att-skolan-ska-vara [Läst 2011-12-28].

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Grönqvist, Björn (2008). Sverigedemokraterna och skolan. En studie av hur

Sverigedemokraterna behandlas i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. Karlstad:

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet.

Gutmann, Amy (1999). Democratic Education. Princeton: Princeton University Press.

Johansson, Jörgen, Brogren, Anders & Petäjä, Ulf (2011). Gymnasielärares syn på demokrati,

kunskap och värderingar och hur den denna påverkar undervisningen i demokrati- och värdegrundsfrågor. Lund: Sektionen för lärarutbildning, Högskolan i Halmstad.

Lindensjö, Bo (2003). ”Demokrati” ur Jonsson, Britta och Roth, Klas (red.), Demokrati och

lärande: om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle (s. 141-143). Lund:

Studentlitteratur.

Lärarförbundet (2006). Att motarbeta nazism och rasism i skolan.

http://www.lararforbundet.se/web/olfi2.nsf/webStartFS?readform&R=Extern&P=101543&C =&S= [Läst 2011-12-30].

Mattsson, Pontus (2009). Sverigedemokraterna in på bara skinnet. Stockholm: Natur & Kultur.

Nykänen, Pia (2009). Värdegrund, demokrati och tolerans. Om skolans fostran i ett

43

Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden – finns den?. Stockholm: Runa förlag.

Roth, Klas (2003). ”Valfrihet, gemenskap och deliberativa samtal” ur Jonsson, Britta och Roth, Klas (red.), Demokrati och lärande: om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola

och samhälle (s. 19-44). Lund: Studentlitteratur.

Sigurdson, Ola (2002). Den goda skolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011) (a). Läroplan för gymnasieskolan

http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/laroplaner-1.147973 (Klicka på Gymnasieskolans

läroplan 2011)

Skolverket (2011) (b). Läroplan för de frivilliga skolformerna

http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/laroplaner-1.147973 (Klicka på Läroplan för de

frivilliga skolformerna, Lpf 94.)

Skolverket (2011) (c). Ämnesplan samhällskunskap

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_k urser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=397192206434E727FDB76BC16143 494A?subjectCode=SAM)

Svingby, Gunilla (1978). Läroplaner som styrmedel för svensk obligatorisk skola. Teoretisk

analys och ett empiriskt bidrag. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Sverigedemokraterna (a). http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter [Läst 2012-01-04].

Sverigedemokraterna (b). http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/vara-viktigaste-fragor/ansvarsfull-invandringspolitik/ [Läst 2012-01-04].

Sydsvenskan (2011-11-19). Orrenius, Niklas. SD får Reinfeldt att se rött., s. A8-11. Sydsvenskan (2005-10-16). Orrenius, Niklas. Sparkad för sina åsikter.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article123330/Sparkad-for-sina-asikter.html [Läst 2011-12-16].

Thornberg, Robert (2008). Värdepedagogiska texter. 3, Vilka värden elever enligt lärare ska

få med sig från skolan: en intervjustudie med 13 lärare. Linköping: Institutionen för

beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Ungdomsstyrelsen. http://www2.ungdomsstyrelsen.se:8080/skolval2010/resultat.jsp [Läst 2011-12-16].

Valmyndigheten (a). www.val.se/ tidigare val/Det slutliga valresultatet/Skåne läns norra och östra [Läst 2011-12-16].

Valmyndigheten (b). www.val.se/ tidigare val/Det slutliga valresultatet/Skåne läns västra [Läst 2011-12-16].

Valmyndigheten (c). www.val.se/ tidigare val/Det slutliga valresultatet/Skåne läns södra [Läst 2011-12-16].

44

Valmyndigheten (d). http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html [Läst 2012-01-04].

45

BILAGA:

INTERVJUMALL TILL LÄRARE OCH REKTORER

Inledande frågor

Din roll på skolan?

Hur länge har du jobbat inom skolan?

Om värdegrunden

1) Hur skulle du beskriva den värdegrund som skolan vilar på? 2) Hur ser du på skolans fostransuppdrag?

3) Vad ska skolan fostra till?

4) Kan skolan fostra gymnasieungdomar?

5) Hur ska skolan vara? Ska skolan se ut som samhället i den mån det går att överföra på skolans verksamhet (kvalificerad spegling)? Ska skolan vara som samhället bör vara (spegling av det ideala), d.v.s. försöka skapa morgondagens samhälle? Ska samhällets ideal förverkligas genom skolan?

6) Vilka paradoxer ser du i värdegrunden och styrdokumenten?

7) Hur ofta diskuterar ni i personalen värdegrunden? Går det att enas om hur den ska tolkas? Finns det en samsyn om värdegrunden?

Om Sverigedemokraterna och skolvalet

8) Har SD:s framgångar i skolvalet diskuterats i personalgruppen? 9) Om så är fallet, berätta om de diskussionerna? Är skolvalet intressant?

10) Om inte, varför har skolvalsresultatet inte diskuterats? Är SD intressant för skolan att förhålla sig till?

11) Finns det en gemensam linje på skolan hur lärare ska förhålla sig till politiska partier, i undervisning och i andra sammanhang?

12) Strider SD:s politik mot skolans värdegrund? Om ja, på vilket sätt? Om nej, motivera? 13) Hur jobbar ni i skolan mot främlingsfientlighet? Temadagar? Upp till varje lärare?

Gemensamma initiativ i personalgruppen? 14) Finns det mycket främlingsfientlighet på skolan?

15) Hur ser du på etablerade politiska partiers förhållningssätt till SD? Påverkar det skolans förhållningssätt?

16) Går det att med elever tala om SD på samma sätt som andra partier mot bakgrund av hur partiet beskrivs i media och av andra partier?

Extrafrågor till samhällskunskapslärare?

1) Hur förhåller du dig till politiska partier i allmänhet i din undervisning?

2) Hur bedömer du dina möjligheter att vara politiskt objektiv i din undervisning? Är det en önskvärd hållning? Varför? Varför inte?

3) Hur har du hanterat SD i din undervisning? 4) Hur bemöter du elevers politiska argumentation?

46

6) Hamnar du ofta i situationer där du tvingas agera eller känner att du borde agera gentemot elevers uttalanden eller agerande?

7) Vilket är samhällskunskapsämnets viktigaste funktion?

Related documents