Jag inledde texten i den här studien med att beskriva varför jag valt att undersöka hur personalens föreställningar om elever på tidig utvecklingsnivå påverkar deras förhållningssätt till eleverna. Jag skrev också att jag såg fram emot att få tillfälle att undersöka ”på riktigt”, om det jag anade eller trodde stämde in med verkligheten. Nu har jag gjort det, i alla fall till viss del. I alla studier är det viktigt att beskriva kontexten för undersökningen och i det här arbetet har det känts viktigt att få med de historiska perspektiven. Skolan idag kan ur många perspektiv sägas vara en produkt av sin historia. Särskolan har en historia som vitt skiljer sig från den grundskolans, framförallt för elever på tidig utvecklingsnivå. Idag har personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillgång till många olika stödinsatser och en unik rättighetslag som ska garantera goda levnadsvillkor. Dessa insatser skulle kunna uppfattas som en konsekvens av (eller kompensation för?) den omänskliga och förfärliga behandling som gruppen fick utstå under större delen av 1900-talet. Det är utifrån denna kontext som det varit viktigt för mig att lyfta fram de historiska perspektiven. Liksom att använda mig av begrepp som t.ex. delaktighet även för personer på tidig utvecklingsnivå i studien. Under forskningsöversikten till studien, tyckte jag mig se mönster i att forskning kring elever/personer på tidig utvecklingsnivå sällan hade personerna själva i fokus. Inte heller medverkade personerna själva i forskningen eller fick göra sina berättelser hörda. Utan att göra andra jämförelser med forskning eller spekulera kring orsaker, inser jag att upplägget i den här studien återupprepar mönstret. Ju större funktionsnedsättningar eleverna har desto mer begränsad delaktighet och/eller inflytande. Även om inte elevernas upplevelser och berättelser var huvudfokus i föreliggande studie kan liknande mönster till viss del ses, både i utformningen av den här studien och i materialet från fokusgruppsamtalen. Utifrån delaktighetens starka koppling till hälsa och välbefinnande, vilket lyfts fram både i skollagen, barnkonventionen och forskning, gör denna insikt mig betänksam. Den starkaste känslan hos
70
mig som samtalsledare, var trots detta, en stor glädje över den stora värme, engagemang och tillgivenhet deltagarna pratade om sina elever med. Beslutet att välja intersektionalitet som teori krävde inte särskilt mycket funderingar, tvärtom var intersektionella perspektiv en utgångspunkt i studien. Resultaten jag fått fram har också stämt väl överrens med tidigare forskningen kring perspektiven funktionalitet/intellektuell funktionsnedsättning och genus.
Däremot har jag inte hittat någon forskning med en intersektionell infallsvinkel kring personer på tidig utvecklingsnivå, vilket kan visa på ett obeforskat område. Om forskning kan sägas vara ett svar på forskarens obesvarade frågor, kan den praktiska relevansen och eventuella förändringar i praxis vara dess konsekvenser. Resultaten i den här studien är utifrån perspektivet att kunna dra generella slutsatser mycket begränsade, både vad gäller omfång och utförande utifrån de förutsättningar som funnits. Trots det har ambitionen varit att kunna bidra till och vara en del i skolans arbete. Framförallt med de mål för verksamheten som står i skollagen om att ge ”alla elever den ledning och stimulans de behöver […] för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt” (SFS 2010:800). Skolan ska också arbeta för jämställdhet och motverka alla former av diskriminerande behandling.
Att hitta sätt att upptäcka egna tankemönster och föreställningar ser jag som en viktig del och förutsättning för att kunna utföra det uppdraget. I arbetet med studien har jag fått möjlighet fördjupa mig i många frågor utifrån mina ursprungliga frågeställningar, vilket både varit intressant och spännande. Samtidigt har det väckt nya frågor, både utifrån resultaten och nya perspektiv som uppkommit under arbetets gång. Så även om jag har kommit fram till slutsatser kring studiens frågeställningar och därför kan sägas ha fått min önskan uppfylld om att undersöka ”på riktigt”, finns det nu många nya frågor att söka svar på. Och för att fortsätta att reflektera och utvecklas, både i min blivande roll speciallärare och som människa, är det kanske precis så det ska kännas?
71
Referenser
Barron, K. (2008). Kön och funktionshinder. I Grönvik, L., & Söder, M. (Red.), Bara funktionshindrad: Funktionshinder och intersektionalitet (s. 35-55). Malmö: Gleerup.
Barron, K. (2016). Kön och funktionshinder. I Grönvik, L., & Söder, M. (Red.), Bara
funktionshindrad: Funktionshinder och intersektionalitet (2. uppl.,s. 35-55). Malmö: Gleerup Behtoui, A. (2004). REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, & Filosofiska
fakulteten. Unequal opportunities for young people with immigrant backgrounds in the swedish labour market. Labour, 18(4), 633-660. doi:10.1111/j.1121-7081.2004.00281.x Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2007. Karlstad
Blennberger, E. (2013). Bemötandets etik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Björnsdóttir, K., & Traustadóttir, R. (2010). Stuck in the land of disability? the intersection of learning difficulties, class, gender and religion. Disability & Society, 25(1), 49-62.
doi:10.1080/09687590903363340
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Clark, J. (2012). Using diamond ranking as visual cues to engage young people in the research process. Qualitative Research Journal, 12(2), 222-237.
doi:10.1108/14439881211248365
Dahlin Ivanoff, S., & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper (Upplaga 1 ed.). Lund:
Studentlitteratur.
Davis, K. (2008). Intersectionality as buzzword: A sociology of science perspective on what makes a feminist theory successful. Feminist Theory, 9(1), 67-85.
doi:10.1177/1464700108086364
De los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. (1. uppl.) Malmö: Liber.
De los Reyes, P., Molina, I. & Mulinari, D. (red.) (2006). Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige : en festskrift till Wuokko Knocke. ([Ny utg.]).
Stockholm: Atlas.
72
Delegationen för jämställdhet i skolan (2010). Flickor, pojkar, individer: om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan : slutbetänkande (SOU 2010:99). Stockholm:
Fritze. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/49b719/contentassets/128cb1c062054e819f88f872a7bd7710/flicko r-pojkar-individer---om-betydelsen-av-jamstalldhet-for-kunskap-och-utveckling-i-skolan-sou-201099
Diskrimineringsombudsmannen (2010). Upplevelser av diskriminering − en sammanfattande rapport samt analys baserat på en kvalitativ undersökning om upplevd diskriminering.
Ödeshög: Danagårds Grafiska
Greenspan, S., Switzky, H. N., & Woods, G. W. (2011). Intelligence involves risk-awareness and intellectual disability involves risk-unawareness: Implications of a theory of common sense. Journal of Intellectual and Developmental Disability, 36(4), 246-257.
doi:10.3109/13668250.2011.626759
Grunewald, K. (2009). Från idiot till medborgare: De utvecklingsstördas historia (1. uppl.
ed.). Stockholm: Gothia.
Grunewald, K. (2015) Omsorgsrevolutionen. Borås: Tidskriften Intra
Herlofson, J., & American Psychiatric Association. (2014). Mini-D 5: Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.
Herps, M. A., Buntinx, W. H. E., Schalock, R. L., van Breukelen, G. J. P, & Curfs, L. M. G.
(2016). Individual support plans of people with intellectual disabilities in residential services:
Content analysis of goals and resources in relation to client characteristics. Journal of Intellectual Disability Research, 60(3), 254-262. doi:10.1111/jir.12245
Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd . Malmö: Gleerups.
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund:
Studentlitteratur.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik.
(1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
73
Kylén, G. & Granlund, M. (2008) . Gravt begåvningshandikappade vuxna. I Grunewald, K.
(Red.), Psykisk utvecklingsstörning: praktiska erfarenheter och progressiva idéer (s. 212-222) Stockholm: Natur och kultur
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap, Institutionen för
beteendevetenskap, & Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16.
Lenz Taguchi, H. (2014). In på bara benet: en introduktion till feministisk poststrukturalism och subjektivitetsteori. (2. uppl.) Malmö: Gleerup.
Lykke, N. (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet: problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift. (2005(26):2/3, s. 7-17)
Lykke, N. (2009). Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. (1.
uppl.) Stockholm: Liber.
Lövgren, V., & Bertilsdotter Rosqvist, H. (2015). „More time for what?‟ exploring intersecting notions of gender, work, age and leisure time among people with cognitive disabilities: More time for what? International Journal of Social Welfare, 24(3), 263-272.
doi:10.1111/ijsw.12135
Maes, B., Lambrechts, G., Hostyn, I., & Petry, K. (2007). Quality-enhancing interventions for people with profound intellectual and multiple disabilities: A review of the empirical research literature. Journal of Intellectual and Developmental Disability, 32(3), 163-178.
doi:10.1080/13668250701549427
Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Mineur, T., Bergh, S., Tideman, M., & Stockholms läns landsting. Handikapp & habilitering.
(2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning: En kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998-2009. Stockholm: Handikapp & habilitering,
Stockholms läns landsting.
74
Niemi, R., Kumpulainen, K., & Lipponen, L. (2018). The use of a diamond ranking and peer interviews to capture pupils‟ perspectives. Improving Schools, 21(3), 240-254.
doi:10.1177/1365480218774604
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Nilsson, B. & Waldemarson, A. (2016). Kommunikation: samspel mellan människor. (4 ., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, C. (2017). Specialpedagogiskt stöd – dilemman med genuskodade diagnoser. I Pettersson, C. Wickman, K. & Takala, M. (Red.) Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv: En vetenskaplig antologi från specialpedagogiska skolmyndigheten (s. 17-41).
Kalmar: Lenanders Grafiska
Pettersson, C. Wickman, K. & Takala, M. (2017). Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv: En vetenskaplig antologi från specialpedagogiska skolmyndigheten Kalmar:
Lenanders Grafiska
Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4., [rev.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Røren, O. (2007). Idioternas tid: tankestilar inom den tidiga idiotskolan 1840-1872. Diss.
Stockholm : Stockholms universitet, 2007. Stockholm
SFS 1993:387. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad 191101 från Riksdagens hemsida:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
SFS 1993:100 Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Hämtad från riksdagens webbsida: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS 2011:186. Förordning om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
75
SFS 2011:326. Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. Stockholm: Fritzes.
SFS 2018:1903. Lag om ändring i regeringsformen Hämtad från Svensk författningssamling:
https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2018-11/SFS2018-1903.pdf
Silfver, E. (2017). Vad kan ett norm- och maktkritiskt perspektiv innebära för ett
specialpedagogisk praktik? I Pettersson, C. Wickman, K. & Takala, M. (Red.) Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv: En vetenskaplig antologi från specialpedagogiska skolmyndigheten (s. 43-36). Kalmar: Lenanders Grafiska
Skolinspektionen (2019). Anmälningar och beslut första halvåret 2019. Hämtat från https://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-anmalningar/anmalningar-och-beslut-forsta-halvaret-2019/
Statistiska centralbyrån. (2016). Livslängden i Sverige 2011–2015. Livslängdstabeller för riket och länen (Rapport, 2016:4). Hämtad från
https://www.scb.se/contentassets/ef9da4439e6a405d9267b2dc8587dd7a/be0701_2016a01_br _be51br1604.pdf
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Socialdepartementet. (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning (Ds: 2008:23). Stockholm: Fritze Hämtad 191101 från Regeringens hemsida: https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823
Skolverket (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Där man söker får man svar: delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Härnösand: Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM).
Szőnyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning: elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. Stockholm.
Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Delaktighet: ett arbetssätt i skolan. Härnösand:
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
76
Söder, S., Hugemark, A., Grönvik, L. (2016). Intersektionalitet och funktionsförmåga. I M.
Söder & A. Hugemark (Red.), (2016). Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet. (2 uppl.) (s.13-34) Stockholm: Gleerups.
Söder, M. & Hugemark, A. (red.) (2016). Bara funktionshindrad: funktionshinder och intersektionalitet. (2. uppl.) Malmö: Gleerups.
Talman, L., Wilder, J., Christine, G., Stier, J., Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, & Samhällsvetenskapliga fakulteten. (2019). Staff members and managers‟ views of the conditions for the participation of adults with profound intellectual and multiple disabilities. Jarid, 32(1), 143
Tracy, S. J. (2010). Qualitative quality: Eight “Big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837-851. doi:10,1177/1077800410383121
Tveit Sandvin, J. (2016). Ålder och funktionshinder. I Grönvik, L., & Söder, M. (Red.), Bara funktionshindrad: Funktionshinder och intersektionalitet (s. 77-102). Malmö: Gleerup Umb‐Carlsson, Õ., Sonnander, K., Medicinska fakulteten, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Psykiatri, U., Akademiska sjukhuset, Forskning om funktionshinder och habilitering, . . . Institutionen för neurovetenskap. (2006). Living conditions of adults with intellectual disabilities from a gender perspective. Journal of Intellectual Disability Research, 50(5), 326-334. doi:10.1111/j.1365-2788.2005.00779.x
Uusitalo-Malmivaara, L., Kankaanpää, P., Mäkinen, T., Raeluoto, T., Rauttu, K., Tarhala, V.,
& Lehto, J. E. (2012). Are special education students happy? Scandinavian Journal of Educational Research, 56(4), 419-437. doi:10.1080/00313831.2011.599421
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Hämtad:
Hämtad 2019-12-07 kl. 02.18
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html 2019-1207 Hämtad 2019-12-07 kl. 02.14
Vlaskamp, C., Hiemstra, S. J., & Wiersma, L. A. (2007). Becoming aware of what you know or need to know: Gathering client and context characteristics in day services for persons with
77
profound intellectual and multiple disabilities. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disability, 4(2), 97-103. doi:10.1111/j.1741-1130.2007.00106.x
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
(2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Widding, G. & Wickman, K. (2017). Lärare- och föräldrars samarbetspraktik kring specialpedagogik och genus i skolan. I Pettersson, C. Wickman, K. & Takala, M. (Red.) Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv: En vetenskaplig antologi från specialpedagogiska skolmyndigheten s. (s. 65-97). Kalmar: Lenanders Grafiska
Wilder, J. & Granlund, M. (u.å). Flerfunktionsnedsättning. I Söderman, L. & Nordlund, M.
(red.) (2019). Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. (. 20-27). Stockholm: Liber.
Winlund, G. & Rosenström Bennhagen, S. (2004). Se mig! hör mig! förstå mig. Stockholm:
Ala
World Health Organization Sverige. Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen.
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. Diss. Malmö: Malmö högskola, 2012. Malmö.
Östlund, D. (2017). Att anpassa undervisningen efter eleverna. Stockholm: Skolverket.
Hämtad från http://hkr.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1062081&dswid=-1523 Hämtat 2019-10-31 kl. 02.28
1
Jag heter Maria Cronmalm och studerar sista terminen på Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning på högskolan i Kristianstad.
Just nu håller jag på att starta upp arbetet med mitt avslutande examensarbete. Jag arbetar självständigt och som undersökningsmetod har jag valt att arbeta med
fokusgruppsundersökningar. Inriktningen på mitt examensarbete är att undersöka hur personal i särskolan som möter elever på tidig utvecklingsnivå, tänker och resonerar om eleverna ur olika perspektiv. Jag är alltså intresserad, dels av personalens tankar och uppfattningar, dels av vad som ligger till grund för dessa åsikter.
Upplägget för min studie är att genomföra 2-3 fokusgruppsundersökningar med 4-5 personal som i sitt dagliga arbete möter elever på tidig utvecklingsnivå. Deltagarna kommer att få diskutera utifrån två olika fiktiva elevbeskrivningar. Utgångspunkten i samtalen är olika
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Högskolan Kristianstad skriver studenterna ett självständigt arbete under sin sista termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie med utgångspunkt i en forskningsfråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång.
Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Ansvarig för dina personuppgifter är Högskolan Kristianstad. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Det självständiga arbetet motsvarar 15 högskolepoäng,.
När detta har blivit godkänt publiceras det i databasen DIVA
https://www.hkr.se/om-hkr/organisation/laranderesurscentrum/publiceri ng/
2
påståenden som jag presenterar under samtalens gång. Deltagarna får också tillgång till ett antal citat och/eller fotografier som kan användas som underlag för samtalet.
Varje fokusgruppstillfälle beräknas ta 60 min.
Jag kommer att dokumentera samtalen både genom att filma med videokamera och
ljudinspelning. Detta för att jag ska kunna identifierar vem som säger vad med större säkerhet när jag vid bearbetning av materialet transkriberar samtalen. Vid transkriberingen kommer samtliga deltagare avidentifieras. Varken video- och ljudinspelningarna kommer att vara med i det slutgiltiga arbetet, däremot kommer jag använda avidentifierade citat från
transkriberingarna för att lyfta fram resultaten. Ingen utomstående kommer att få tillgång till det inspelade materialet, däremot kommer min handledare på högskolan att få tillgång till transkriberingarna.
I mitt arbete följer jag de forskningsetiska principerna från vetenskapsrådet:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Det betyder att varje medverkande när som helst kan meddela att hen inte längre vill
medverka i undersökningen. Vid fokusgruppstillfället kommer samtliga deltagare att tillfrågas om sin medverkan i undersökningen med möjlighet att tacka nej till deltagande. Enligt de forskningsetiska principerna kommer jag också att avidentifiera alla verksamheter och deltagare som medverkar i studien. Allt insamlat material kommer endast att användas som underlag i den aktuella studien och efter att examensarbetet godkänts kommer samtligt insamlat material att förstöras
Jag vänder mig till dig om att medverka tillsammans med dina kollerger i en fokusgrupp eftersom du möter elever på tidig utvecklingsnivå i ditt arbete och skulle kunna ge ett värdefullt bidrag till studien. Om du har några frågor kring undersökningens innehåll eller form är du välkommen att kontakta mig så svarar jag gärna på alla frågor. Jag hoppas att du har möjlighet att delta och att vi ses snart.
3
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att delta i studien:
Ja O
Nej O
Ort:………. Datum:………..
Namn: ………
Namnförtydligande ………..
Återlämnas till………..senast den……….
1
Bilaga 2 Elevbeskrivningar
Elevbeskrivning 1
Charlie är en 11 år gammal elev på tidig utvecklingsnivå, som har kognitiva och motoriska
funktionsnedsättningar. Charlie kommunicerar
med enstaka ett ords meningar (hej, mamma, smeknamn på syskonet, boll och ja och nej, osv). Charlie kan använda AKK i form av pek-prat med individuellt anpassad
kommunikationskarta. Kommunikationen sker också genom ljud, mimik och kroppsspråk. Charlie kan köra kortare sträckor med elrullstol inomhus och kan sträcka sig mot föremål men har svårt att greppa p.g.a.
muskelspänningar. Går i särskolan inriktning träningsskola i en klass med tre andra elever. Han/hon tycker om att vara utomhus, olika sinnesstimulerande aktiviteter och att mysa.
Elevbeskrivning 2
Kim är en 12 år gammal elev som går i särskola med inriktning träningsskola i en klass med två andra elever. Hon(han) befinner sig på tidig utvecklingsnivå, har
stora rörelsenedsättningar, intellektuell funktionsnedsättning, men inga sinnesnedsättningar. Kim är rullstolsburen och behöver hjälp med förflyttningar, kan gripa och hålla fast i saker som placeras i handen men inte själv plocka föremål t.ex. från en hylla. Kim kommunicerar med riktade blickar, ljud, mimik och kroppsspråk. Hon(han) använder inga talade ord, men uttrycker känslor som glädje, ilska och intresse med ljud (både naturliga ljud och signaler) som kända personer kan förstå och tolka. I skolan tycker Kim om musik, att bada och att vara tillsammans med andra barn.
1
Bilaga 3 Diamant
Undervisningssituationen
1. Vad anser ni är viktigast när ni utformar undervisningssituationen för eleven?
2. Vad anser ni är viktigast när ni ser till kamratrelationer/sociala samanhang t.ex.
raster för eleven?
3. Vad anser ni är viktigast när ni hjälper eleven, enskilt eller i grupp, i omsorgsituationer?
Citat att rangordna Följdfråga T.ex.
”elevens intressen/vilja” Vad tror ni eleven vill göra?
”målen i ämnesområdesplanerna” Vilka mål är viktigast att arbeta med?
”elevens funktionsnivå” Vilka möjligheter/begränsningar?
”åldersadekvata aktiviteter” Ålder eller utvecklingsnivå?
”genusneutrala aktiviteter” Vilka aktiviteter erbjuder vi vilka elever?
”gemensamma teman/aktiviteter på skolan” Hur kan eleven delta tillsammans med andra?
”föräldrars önskemål” Hur stort inflytande har föräldrar?
T.ex. som ej vill ha mixad idrott?
”möjlighet till aktiviteter i enkönade grupper” Jämför kamratrelationer i grundskolan?
”annat” Vad?
1
Bilaga 4 Diamantrangordningar
2
3
4