6 Diskussion
6.4 Slutord och vidare forskning
Studien har varit intressant och lärorik och vi har fått en större insikt hur viktig högläsning och boksamtal är. De sju förskollärarnas uppfattningar och tillvägagångssätt var givande att ta del av och nya tankar har väckts hos oss. Att analysera utifrån fenomenografin har varit svårt men har gjort oss en erfarenhet rikare. Det skulle vara intressant att forska vidare kring högläsning och boksamtal och hur det kan stödja barns läsförståelse och förslag till vidare forskning kring ämnet kan vara;
Observation kring hur förskollärare arbetar med högläsning och boksamtal i förskolan för att stödja barns läsförståelse.
Verktygens påverkan på läsförståelsen
Vår förhoppning med denna studie är att det väcker tankar kring högläsning och boksamtal och hur viktigt det faktiskt är för att stödja barns läsförståelse. Det vi lärt oss genom denna studie kommer vi ta med oss i vårt kommande uppdrag som förskollärare.
Till sist vill vi tacka de förskollärare som deltagit i studien för intressanta och lärorika intervjuer samt ett tack till vår handledare Agneta Nordén som stöttat oss hela vägen.
27
7 Referenser
Alonzo, Julie., Basaraba, Deni., Tindal, Gerald., & Carriveau, Ronald S. (2009). They read, but how well do they understand? – An empirical look at the nuances of measuring reading comprehension. Assessment for Effective Intervention, 35 (1), 34-44. http://dx.doi.org/10.1177/1534508408330082Hämtad november, 6, 2010.
Barton, David (2007). Literacy – An introduction to the ecology of written language (2 uppl.). Malden, MA.:Blackwell.
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet – Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskola. Göteborg: Göteborgs universitet.
Brink, Lars (2009). Bättre läsning och bättre skrivande – men hur? Om grupprocesser och textrörlighet. I A. Jönsson, Karin (red), Bygga broar och öppna dörrar (s. 114-147). Stockholm: Liber AB.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Bråten, Ivar (2008a). Läsförståelse – inledning och översikt. I A. Bråten, Ivar (red), Läsförståelse i teori och praktik (s. 11-21). Lund: Studentlitteratur.
Bråten, Ivar (2008b). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I A. Bråten, Ivar (red), Läsförståelse i teori och praktik (s. 47-83). Lund: Studentlitteratur.
Chambers, Aidan (1993). Böcker inom oss – om boksamtal. Stockholm: Nordstedts Förlag AB.
Dominković, Kerstin., Eriksson, Yvonne., & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlit- teratur.
Edwards Santoro, Lana, Chard, David J., Howard, Lisa & Baker, Scott K. (2008). Making the Very Most of Classroom Read-Alouds to Promote Comprehension and Vocabulary. I: The Reading Teacher, 61, 396- 408.
Ekelund, Gabriella (2007). Om barn och böcker. Borås: Sveriges utbildningsradio.
Ekström, Susanna (2004). Läs och berätta – handledning för högläsare och berättare som besöker barngrupper i förskola och förskoleklass. Stockholm: En bok för alla.
Ellneby, Ylva., & Von Hilgers, Barbro (2010). Att samtala med barn – genom att lyssna med fyra öron. Stock- holm: Natur och Kultur.
28 Fox, Mem (2001). Läsa högt – en bok om högläsningens förtrollande verkan. Ystad: Kabusa Böcker.
Franzén, Lena (2003). Aktiva läsare: öva läsförståelse från starten: att läsa ”mellan raderna” – lätt som en plätt för små barn. Stockholm: Natur och kultur.
Hansson, Catharina (2006). Tips för lyckad högläsning. I A. Ljungström, Viveka & Hansson, Catharina (red.), Boken om läsning – en handbok om barns språk- och läsutveckling 0-8 år (s. 16-25). Stockholm: Barnens bokklubb.
Hasselbaum, Inger (2006). Att läsa högt – viktigt, roligt och härligt!. Lund: BTJ Förlag/BTJ Sverige AB. Kvale, Steinar., & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kåreland, Lena (2009). Sagan och berättelsen som meningsskapare. I A. Jönsson, Karin (red), Bygga broar och öppna dörrar (s. 61-87). Stockholm: Liber AB.
Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur.
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.
Ljungström, Viveka (2006). Bilder – förtrollar och förklarar. I A. Ljungström, Viveka & Hansson, Catharina (red.), Boken om läsning – en handbok om barns språk- och läsutveckling 0-8 år (s. 38-47). Stockholm: Barnens bokklubb.
Lundberg, Ingvar., & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling – kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. Mellon, Nancy (2009). Berätta med barn. Lund: BTJ Förlag/ BTJ Sverige AB.
Ottosson, Malin (2006). Rimmare blir läsare. I A. Ljungström, Viveka & Hansson, Catharina (red.), Boken om läsning – en handbok om barns språk- och läsutveckling 0-8 år (s. 26-37). Stockholm: Barnens bok- klubb.
Reichenberg, Monica (2006). Att läsa mellan och bortom raderna. I A. Bjar, Louise (red), Det hänger på språ- ket (s. 213-235). Lund: Studentlitteratur.
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Stockholm: Liber AB. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98. Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.
29 Strømsø, Helge I. (2008). Högläsning, snabbläsning och läsförståelse – om läsning och forskning om läsförståelse. I A. Bråten, Ivar (red), Läsförståelse i teori och praktik (s. 23-46). Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Uljens, Michael. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stock- holm: Natur och Kultur.
Wetterholm, Hans (1996). Det synliga språket. Stockholm: Runa.
Zucker, Tricia A., Justice, Laura M., Piasta, Shayne B., & Kaderavet, Joan N. (2009). Preschool Teachers' Literal and Inferential Questions and Children's Responses during Whole-Class Shared Reading. Early Childhood Re-
Bilaga 1
Frågeställning 1: Vilka uppfattningar har förskollärare om högläsning och
boksamtal?
Huvudfrågor:
Vi skulle gärna vilja att du beskriver hur du tänker kring högläsning
Kan du beskriva hur du tänker kring boksamtal
Följdfrågor:
- På vilket sätt anser du att boksamtal kan ge en förståelse för barnen av den lästa texten?
Hur resonerar du?
- Vad tycker du högläsning och boksamtal har för betydelse för barn?
Frågeställning 2: Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid
boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan?
Huvudfråga:
Vi vill gärna veta hur du arbetar med högläsning och boksamtal i barngruppen
Följdfrågor:
- Hur presenterar ni en bok för barnen?
- Hur bearbetar ni boken? (före, medan, efter)
- Hur samtalar ni om böcker för att öka barnens förståelse för det som lästs?
Stödfrågor:
- Kan du ge några exempel?
- Hur tänker/menar du då?
- Kan du förklarar lite mer?
Bilaga 2