Börjesson (2003) menar att skapa kategorier inte är någon ofarlig verksamhet och genom att granska vilka kategorier som existerar kan vi se vilka alternativ som diskurserna tillåter. Jag har tagit mig friheten att efter eget huvud benämna de diskurser jag upplever finns i artiklarna och i
intervjuerna. Utifrån dessa diskurser har jag sedan funnit ett antal sociala konstruktioner som skiljer sig åt i de olika underlagen. Hemmasittaren som offer, som avvikande eller som medveten, ansvarig. Skillnaden där påverkar så klart omgivningens agerande för eller mot hemmasittarna.
I skenet av Widerbergs (2002) beskrivning av diskurser som metasamtal till vilka alla i ett samhälle förhåller sig till och Burrs (2003) konstaterande att det finns många diskurser runt ett och samma fenomen kan man förstå att olika grupperingar har svårt att mötas kring en
gemensam förståelse. Antalet ungdomar som är frånvarande och hemmasittande ökar trots samhällsdebatt och olika metoder. Det troliga är så klart att man inte pratar om samma saker. Hur lyckosamt är det att samhället debatterar skolan och vill höja kvaliteten, höja kraven, skapa karriärstjänster och så vidare om ungdomarna inte har något att klaga på i skolan, inte är offer? Hur meningsfullt är det att utarbeta metoder för att rädda de avvikande ungdomarna om inte ungdomarna upplever att de är avvikande? Den här studien är liten till sitt format men frågorna är viktiga och kan vara viktigare i ett större forskningssammanhang. Vidare forskning bör i större grad undersöka vad ungdomar egentligen tycker och tänker om de lockas att bortse från de diskurser som vi alla är en del av.
Referenser
Attwood, G. & Croll, P. (2006). Truancy in secondary school pupils: prevalence, trajectories and pupil perspectives. Research Papers in Education. Vol 21, nr 4 (p467-484).
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Baggens, C. (2006). Hur normalitet skapas och förändras under det dagliga arbetet i grundskolan. I J. Lindh (Red), Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi om barn, skola
och föräldraskap. (s.197-229). Stockholm: Symposium.
Barlow, J. & Fleischer, S. (2011). Student absenteeism: whose responsibility? Innovations in
Education and Teaching International. Vol 48, nr 3 (p227-237).
Burr, V. (2003). Social Constructionism. London: Routledge.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (Red.). (2003). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (P. Larson övers.). Lund: Studentlitteratur (Originalarbete publicerat
1998).
Dube, S. R. & Orpinas, P. (2009). Understanding Excessive School Absenteeism as School Refusal Behavior. Children & Schools. Vol 31, nr 2 (p87-95).
Dynarski, M., Clarke, L., Cobb, B., Finn, J., Rumberger, R., och Smink, J. (2008). Dropout
Prevention: A Practice Guide (NCEE 2008–4025). Washington, DC: National Center for
Education Evaluation and Regional Assistance, Institute of Education Sciences, U.S. Department of Education.
Gy2011 – Gymnasierefomen. (u.å.). Hämtad 7 juli, 2014, från http://gy2011.info/
Gymnasieförordningen. SFS 2010:2039
Hacking, I. (2000). Social konstruktion av vad? (B. Hansson övers.). Stockholm: Thales (Originalarbete publicerat 1999).
Hank, T., Bru, E. & Ertesvåg, S. K. (2013). Parental perspectives of the role of school factors in school refusal. Emotional and Behavioural Difficulties. Vol 19, nr 2 (p131-153).
Hellberg, K. (2006). Olik – annorlunda – kategoriserad. Elevers berättelser från ett individuellt gymnasieprogram. I J. Lindh (Red), Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi
om barn, skola och föräldraskap. (s.231-255). Stockholm: Symposium.
Hydén, L-C. (2006). Mademoiselle d’Aubrions näsa. En essä om normalitetens olikhet. I J. Lindh (Red), Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi om barn, skola och
föräldraskap. (s.257-278). Stockholm: Symposium.
Jerald, C. D. (2006). Dropping out is hard to do. Issue Brief. The Center for Comprehensive School Reform and Improvement.
Kearny, C. A. & Albano, A. M. (2004). The Functional Profiles of School Refusal Behaviour: Diagnostic Aspects. Behavior Modification. Vol 28, no 1 (p147-161).
Kearny, C. A. & Bates, M. (2005). Addressing School Refusal Behavior: Suggestions for Frontline Professionals. Children & Schools. Vol 27, nr 4 (p207-216).
Kennelly, L. & Monrad, M. (2007). Approaches to Dropout Prevention: Heeding Early Warning
Signs With Appropriate Interventions. Report. National High School Center at the American
Institutes for Research.
Langenkamp, A. G. (2010). Academic Vulnerability and Resilience during the Transition to High School: The Role of Social Relationships and District Context. Sociology of Education vol 83, nr 1 (p1-19).
Lind, J. (red). (2006). Normalitetens förhandling och förvandling. En antologi om barn, skola
och föräldraskap. Stockholm: Symposium.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte
anses lagom. Stockholm: Liber.
McIntyre-Bhatty, K. (2008). Truancy and coercive consent: is there an alternative? Educational
review vol 60, nr 4 (p375-390).
Ogden, T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan- Kompetensutvecklande och
problemlösande arbete (G.A. Wallgren övers.). Stockholm: Liber (Originalarbete publicerat
2001).
Pellegrini, D. W. (2007). School Non-attendance: Definitions, meanings, responses, interventions. Educational Psychology in Practice vol 23, nr 1, (p63-77).
Reid, K. (2005). The causes, views and traits of school absenteeism and truancy. Research in
Education vol 74 (p59-82).
Reid, K. (2007). The causes of non-attendance: an empirical study. Educational Review Vol. 60, No. 4, (p345-357).
Rubin, K. H. & Coplan, R. J. (2004). Paying Attention to and Not Neglecting Social Withdrawal and Social Isolation. Merrill-Palmer Quarterly, Vol. 50, No. 4, 506-534.
Ryan, A. M. & Patrick, H. (2001). The Classroom Social Environment and Changes in
Adolescents’ Motivation and Engagement During Middle School. American Educational
Research Journal, Vol. 38, No. 2, 437-460.
Sandin, B., Hydén, L-C. & Lind, J. (2006). Inledning. I J. Lindh (Red), Normalitetens
förhandling och förvandling. En antologi om barn, skola och föräldraskap. (s.7-17)
Stockholm: Symposium.
Sandström, C. I. (1997). Utbildningens idéhistoria. Om samhällsförändringarnas inflytande på
undervisningens mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och utlandet. Borås:
Centraltryckeriet.
Schjellerup Nielsen, H. (2006). Gemenskap och utanförskap. Om marginalisering i skolans värld (U. Jakobsson övers.). Stockholm: Liber (Originalverket publicerat 2005).
Skolförordningen. SFS 2011:185
Skollagen. SFS 2010:800
Skolverket. (2000). Reformeringen av gymnasieskolan – en sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007). Varför hoppade du av ...? En studie om orsakerna till att ungdomar byter
studieinriktning eller hoppar av gymnasiet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008). Rätten till utbildning. Om ungdomar som inte går i skolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan
ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Beskrivande data 2013 Förskola, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket.
SOU 2008:27. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Edita
Southwell, N. (2006). Truants on truancy – a badness or a valuable indicator of unmet special educational needs? British Journal of Special Education vol 33, nr 2 (p91-97).
Spencer A. M. (2009). School Attendance Patterns, Unmet Educational Needs, and Truancy A Chronological Perspective. Remedial and Special Education. Vol 30, nr 5 (p309-319).
Stroobant, E. & Jones, A. (2006). School Refuser Child Identities. Discourse: studies in the
cultural politics of education vol 27, nr 2 (p209-223).
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 16 juli, 2014, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Witlivet, M., Brendgen, M., van Lier, P. A. C., Koot, H. M. & Vitaro, F. (2010). Early Adolescent Depressive Symptoms: Prediction from Clique Isolation, Loneliness, and Perceived Social Acceptance. Journal of Abnormal Child Psychology, Vol. 38, 1045-1056.
Bilaga 1