Den politiska debatten kring läxor pågår med jämna mellanrum både i Sverige och i Spanien, där läxfrågan som väcks i skolvärlden handlar mest om läxor är nödvändiga eller inte. Denna studie visar att lärare ger läxor som skoluppgifter som elever skall utföra själva i hemmet efter lektionstid, då lärarna upplever att lärandet och därmed studieresultatet främjas. Från undersökningen framträder att läxor anses vara en viktig del av skolans vardag i och med att den ger tillfälle till repetition och anses träna elever i att ta ansvar. Däremot saknas det teoretiskt förankrade argument som grundar sig på forskning för att reglera läxor i styrdokument eller dylikt. Därför anses lärarnas eget arbete med läxor skilja sig beroende på deras egna arbetssätt men också för att det inte finns reglerade riktlinjer om läxors utformning, vilket lämnar ett tomrum där lärarna själva bestämmer. Det gäller då för oss verksamma lärare att utforma dessa läxor med utgångspunkt i elevens erfarenheter och kunskaper, där lärandet också kan ske i sociala
konstruktioner. När lärarna planerar läxor är det viktigt att deras utformning blir genomtänkt,
utvecklande, meningsfullt för eleverna samt att de inte skall ta för långt tid att utföras för att dessa skall vara effektiva. Läxor är ett kraftfullt och användbart verktyg som har förmågan att öka lärande möjligheterna hos elever samt förbättra deras resultat, om de rättas och om feedback ges. Frågan handlar inte alltså om läxors vara eller icke vara, utan hur läxorna skall utformas som ett komplement till lärandet samt hur läraren inför dem i klassrummets dynamik. Detta anser jag vara nyckeln till framgångsrika läxor.
Eftersom det finns sparsamt med både spansk- och svensk forskning som belyser detta, är det viktigt att det forskas mer om läxornas utformning och sätt att ge feedback för att påverka lärande effektivt. Även elevernas uppfattningar av läxors syfte och dess betydelse för deras studieresultat är också ett annat område att forska på för att även få in elevernas perspektiv på fenomenet läxor.
36
REFERENSER
Arrizabalaga, M. (2013, juni 14). Europa sí hace deberes. Abc.es. Hämtad februari 5, 2014, från http://www.abc.es/20120930/familia-educacion/abci-europa-hace-deberes-
201209271240.html
Bengtsson, J. (Red). (2005). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur. Berndtsson, I. (2003). Livsvärldar i vardagliga och institutionella sammanhang.
Uljens, M & Bengtsson, J. (Red.), Livsvärldsfenomenologi och hermeneutik (Forskningsrapport nr 192). (s. 97-111). Helsingfors: Helsingfors universitet pedagogiska institutionen. Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? - om vikten av problem och teori i
forskningsprocessen (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Boletín Oficial del Estado. (1945). Ley Orgánica 17/1945 de 17 de julio, General de Educación Primaria – BOE. 199 (18 julio 1945): 385 -416.
Boletín Oficial del Estado. (1970). Ley Orgánica 14/1970 de 4 de agosto, General de Educación y Financiamiento de la Reforma
Educativa –LGE- BOE. 187 (6 agosto 1970): 12525 -12546. Hämtad den 7 februari, 2014 från http://www.boe.es/boe/dias/1970/08/06/pdfs/A12525-12546.pdf
Boletín Oficial del Estado. (1980). Ley Orgánica 5/1980 de 19 de junio, Regulación Estatuto de Centros Escolares –LOECE- BOE. 154 (27 junio 1980): 14633 -14636. Hämtad den 7 februari, 2014 från https://www.boe.es/boe/dias/1980/06/27/pdfs/A14633-14636.pdf Boletín Oficial del Estado. (1990). Ley Orgánica 1/1990, de 3 de octubre, de Ordenación General del
Sistema Educativo – LOGSE-. BOE. 238 (4 de octubre 1990): 28927 - 28942. Hämtad 6 februari, 2014 från http://www.boe.es/boe/dias/1990/10/04/pdfs/A28927-28942.pdf
Boletín Oficial del Estado. (1995). Ley Orgánica 9/1995 de 20 de noviembre, de Participación, Evaluación y Gobierno de los centros docentes –LOPEG- BOE. 278 (21 noviembre 1995): 33651-33665. Hämtad 6 februari, 2014 från http://www.boe.es/boe/dias/1995/11/21/pdfs/A33651- 33665.pdf
Boletín Oficial del Estado. (2002). Ley Orgánica 10/2002 de 23 de diciembre, de Calidad de la Educación –LOCE-BOE. 307 (24 diciembre 2002): 45188 - 45220. Hämtad den 6 februari, 2014 från https://www.boe.es/boe/dias/2002/12/24/pdfs/A45188-45220.pdf
37
Boletín Oficial del Estado. (2006). Ley Orgánica 2/2006 de 3 de mayo, de Educación –LOE- BOE. 106 (4 mayo 2006): 17158 -17207. Hämtad den 7 februari, 2014 från
http://www.boe.es/boe/dias/2006/05/04/pdfs/A17158-17207.pdf Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlgren, I., & Marton, F. (2001). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet.
Cooper, H., Robinson, J-C., & Patall, E-A. (2006). Does homework improve academic achieve ment? A synthesis of Reseach, 1987-2003. Review of Educational Research, 1. Hämtad 6 feb- ruari, 2014 från
http://classtap.pbworks.com/f/Does+Homework+Improve+Achievement.pdf Cooper, H. (2007). The battle over homework: Common grounds for administrators, teachers and parents.
California: Corwin Press, Inc.
Dahl, B., Moreau, H., Wretman, S. (2005). Ledare. Grundskoletidningen 5, 3. Davidson, B., & Patel, R., (2003). Forskningsmetodikens grunder. Tredje upplagan.
Lund: Studentlitteratur AB.
Departament Educació. (2009). Generalitat de Catalunya. Currículum Educació Primària. Hämtad 5 februari, 2014 från
http://www.xtec.cat/alfresco/d/d/workspace/SpacesStore/034fc257-4463-41ab-b7f5- dd33c9982b4f/curriculum_ep.pdf
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Falch, T., & Ronning, M. (2012, october). Homework assignment and student achievement in OECD countries. Statistics Norway Research Department, 711. Hämtad 6 februari, 2014 från http://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/DP/dp711.pdf
Fedriani, E., & Hinojosa, M-A. (2005). Resumen histórico de la docencia de las matemáticas. SUMA 50. Hämtad februari 6, 2014 från http://revistasuma.es/IMG/pdf/50/031- 036.pdf
Hattie, J. (2009). Synligt lärande för lärare. Natur Kultur.
Hellsten, J-O (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Kohn, A. (2006). The homework myth: why our kids get too much of a bad thing. Cambridge: Da Capo Lifelong.
38
Kroksmark, T. (1990). Fenomenografi och lärares didaktik: konturer till en innehållsbeskrivning
av lärares undervisningskompetens. Göteborg: Institutionen för metodik i lärarutbildningen. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2010). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.
Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Hämtad 28 februari, 2014 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf Leo, U. (2004). Läxor är och förblir skolarbete: En studie om inställningar till
läxor i ett F-9 spår i grundskolan. Magisteruppsats i utbildningsvetenskap Läxa. (n.d.). I Nationalencyklopedin (2006). Hämtad februari, 5, 2014 från
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?iartid=0236231. Marton F., Booth S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Murillo, F.J., & Martínez-Garrido, C. (2013). Homework Influence on Academic Performance. A study of Iberoamerican students of Primary Education. Revista de Psicodidáctica,18(1). Hämtad februari 5, 2014, från http://www.redalyc.org/pdf/175/17525667007.pdf Nandorf, T. (2006, maj 31). V: Stoppa läxor i grundskolan. DN.se. Hämtad februari 5, 2014,
från http://www.dn.se/nyheter/sverige/v-stoppa-laxor-i-grundskolan/
Ortega-Santos, T. (2007, juni). La fenomenografía, una perspectiva para la investigación y la enseñanza. Pampedia, 3. Hämtad februari 5, 2014 från
http://www.uv.mx/pampedia/numeros/numero-3/6-La-fenomenografia-una- perspectiva-para-la-investigacion-del-aprendizaje-y-la-ensenanza.pdf
Segolsson, M. (2006). Programmerings intentionala objekt. Nio elevers uppfattningar av programmering. Hämtad 14 juni, 2014 från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:5223/FULLTEXT01.pdf
Skolverket. (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolöverstyrelsen. (1962). Läroplan för grundskolan: Lgr 62. Stockholm: Svenska Utbildningsförlaget Liber AB.
39
Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan: Lgr 69. Stockholm: Svenska Utbildningsförlaget Liber AB. Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan: Lgr 80.
Stockholm: Svenska Utbildningsförlaget Liber AB. Steinberg, J. (2006). Läxläsning. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtad februari 5, 2014 från http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Westlund, I. (2004). Läxberättelser – läxor som tid och uppgift. Hämtad från
http://www.ibl.liu.se/publikationer/rapporter-pdf/1.407665/240frdig.pdf Westlund, I. (2007). Läxan – en svårfångad företeelse. I K. Granström (Red.),
Forskning om lärares arbete i klassrummet. (Forskning i fokus, nr. 33). Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.
Österlind, E. (2001). Elevers förhållningssätt till läxor – en uppföljningsstudie. Campus Falun Rapport 2001:1 FORSKNING. Falun: Högskolan i Falun.
40
BILAGA
Intervjuguide
Bakgrund • Ålder: • Inriktning:• Undervisar i följande årskurs: • Yrkesverksamma år:
Intervjufrågor
• Hur skulle du definiera begreppet läxa? • Vilken är din inställning till läxor? • Varför använder du läxor?
• Har din syn på läxor förändrats över tid?
• Vilken betydelse har läxor för dina elevers lärande enligt din erfarenhet? • Tycker du att dina elevers studieresultat påverkas av läxor?
• Är läxor nödvändiga för att eleverna ska kunna nå dina mål i undervisningen? • Vad anser du läxans syfte är vid elevers lärande?
• Hur beskriver du ditt eget arbete med läxor?
• Tror du att alla elever gynnas av läxor? Varför/varför inte? • Är det något du vill tillägga?
****************************
Följdfrågor: Vad/hur menar du? Varför? Kan du utveckla ditt svar? På vilket sätt? Vad det så här du menade?