Utifrån vår studie drar vi slutsatsen att alla lärare inte medvetet arbetar med de multimediala verktygen för att främja elevernas språkutveckling. Lärarna har ett positivt förhållningssätt och använder sig av tekniska verktyg, men inte alltid i ett språkutvecklande syfte.
28 Efter genomförd studie tror vi dock att det hade varit bättre att enbart fokusera på hur lärarna använder datorn i undervisningen för att främja elevernas språkutveckling. Vi märkte under intervjuerna att störst fokus låg på datorer samt Activeboard då det var de tekniska verktygen som lärarna utnyttjade mest. Om vi hade valt att enbart inrikta oss på ett multimedialt verktyg tror vi att vi hade kunnat få ett ännu djupare och koncentrerat resultat. Vi tycker trots allt att vi har uppnått vårt syfte med studien samt att vi har fått svar på våra frågeställningar. Styrkorna i vår studie anser vi är att vi ställer referenser mot varandra och påvisar att det finns olika perspektiv på allt. Vi anser att vår studie berör ett aktuellt ämne och att det är viktigt att lärare är medvetna om både för- och nackdelar med multimediala verktyg. Även Säljö (2000) menar att det är ett aktuellt ämne då det ställs högre krav på lärande och läs- och skrivkunnighet i dagens informations- och kunskapssamhälle. Lgr 11 understryker också vikten av att eleverna kan använda modern teknik för att tillgodogöra sig kunskap (Skolverket, 2011a).
För vidare forskning tycker vi att det vore intressant att observera på vilket sätt lärarna använder de multimediala verktygen. Det hade varit speciellt intressant att observera lärare som arbetar i ett läs- och skrivprojekt med hjälp av datorn. Att följa både lärare och elever under en längre tid för att se hur elevernas resultat påverkas hade också varit givande. Vi hade även varit intresserade av att se vad varje enskilt multimedialt verktyg kan bidra till för att främja språkutvecklingen. Danielsson (2002) poängterar att elevernas verbala språkutveckling påverkas positivt av att olika medier kombineras i undervisningen. För att de nya medierna ska få en plats i undervisningen tror vi att det är viktigt med engagerade och intresserade lärare, vilket Lindö (2002) och Prensky (2001) också betonar.
29
Referenslista
Alexandersson, Mikael., Linderoth, Jonas., & Lindö, Rigmor. (2001). Bland barn och dator – Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Peter. (2012). Digital argumentation i grundskolan (DAGS). Hämtat 15 maj 2012, från www.his.se.
Armstrong, Thomas. (1998). Barns olika intelligenser. Jönköping: Brain Books AB.
Axelsson, Monica., Rosander, Carin., & Sellgren, Mariana. (2005). Stärkta trådar- flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Rinkeby: Språkforskningsinstitutet.
Björklund, Elisabeth. (2008). Att erövra litteracitet - små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.
Boström, Lena., & Wallenberg, Hans. (1997). Inlärning på elevernas villkor- inlärningsstilar i klassrummet. Jönköping: Brain Books AB.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Dahlgren, Lars Owe., & Johansson, Kristina. (2009). Fenomenografi. I Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 122-135). Stockholm: Liber AB.
Danielsson, Helena. (2002). Att lära med media - om det språkliga skapandets villkor i skolan med fokus på video. Stockholm: Pedagogiska institutionen Stockholms universitet.
Dominkovic, Kerstin., Eriksson, Yvonne., & Fellenius Kerstin. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur AB.
Egidius, Henry. (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur & Kultur.
Fast, Carina. (2008). Literacy - i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB.
Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 13-37). Stockholm: Liber AB.
30 Gibbons, Pauline. (2002). Scaffolding language, scaffolding learning. Portsmouth:
Heinemann.
Gustavsson, Patrik. (2009). Interaktiva skrivtavlor- en möjlighet till ökad lust och lärande i matematik. Nämnaren. 2. Hämtat 5 juni 2012 från, www.ncm.gu.se.
Gällhagen, Lena., & Wahlström, Elisabet. (2011). Lär och lek med surfplatta i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Gärdenfors, Peter., & Holsanova, Jana. (2008). Att kommunicera med och utan teknik. I Domeij, Rickard. (red.)., Tekniken bakom språket (s. 25-48). Stockholm: Nordstedt Akademiska Förlag.
Hashemi, Sylvana. (2003). Automatic Detection of Grammar Errors in Primary School Children´s Texts - A finite State Approach. Göteborg: Department of Linguistics.
Hashemi, Sylvana. (2008). Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn. I Domeij, Rickard. (red.)., Tekniken bakom språket (s. 121-143). Stockholm: Nordstedt Akademiska Förlag.
Hatt, Anna-Karin. (2012). Vi måste höja nivån för it i skolan. Hämtat 4 april 2012, från www.regeringen.se.
Jönköpings kommun. (2007). ActivBoard. Hämtat 10 maj 2012, från www.skola.jonkoping.se.
Kress, Gunther. (2003). Literacy in the new media age. London: Routledge.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kyringer, Anna., & Ritzén, Jessica. (2012, januari 30). Surfplattor ersätter skolböcker i Sollentuna. DN. Hämtat 18 april 2012, från www.dn.se.
Leijon, Marie. (2011). Interaktiva skrivtavlor kräver förändrad pedagogik. Hämtat 5 juni 2012, från www.skolverket.se.
31 Leijon, Marie. (2012). Surfplattor kan skapa mer samarbete utanför lektionerna. Hämtat 10
februari 2012, från www.skolverket.se.
Lindö, Rigmor. (2002). Det gränslösa språkrummet - om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindö, Rigmor. (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur AB.
Multimediabyrån. (2012). Information - Mediepedagogiskt förhållningssätt. Hämtat 10 februari 2012, från www.multimedia.skolverket.se.
Nationalencyklopedin. (2012). Hämtat 10 maj 2012, från www.ne.se.
Olsson, Kristin., & Boreson, Cecilia. (2004). Medieresor - om medier för pedagoger. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB.
Patel, Runa., & Davidsson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
Prensky, Marc. (2001). Digital Natives Digital Immigrants. MCB University Press, 9 (5), 1-6. Hämtat 16 maj 2012, från www.marcprensky.com.
Pålsson, Stefan. (2010). Interaktiva skrivtavlor - fördelar och utmaningar. Hämtat 5 juni 2012 från, www.skolverket.se.
Rivoltella, Pier Cesare. (2008). From Media Education to Digital Literacy: A Paradgim Change? I Rivoltella, Pier, Cesare. (red.)., Digital Literacy: tools and methodologies for information society. (s. 217-229). London Hershey PA.
Skolverket. (2007). Pirls 2006 - Läsförmågan hos elever i årskurs 4- i Sverige och i världen. Hämtad 19 april, 2012, från www.skolverket.se.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtat 9 februari 2012, från www.skolverket.se.
Skolverket. (2011b). Varför blir svenska elever allt sämre på läsförståelse? Hämtat 19 april 2012, från www.skolverket.se.
32 Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar.
Stockholm: Norsteds Akademiska Förlag.
Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Svensson, Ann-Katrin. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Trageton, Arne. (2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber AB.
Utbildningsförvaltningen. (2012). Stockholms stad satsar på iPad i flera skolor. Hämtat 3 april 2012, från www.pedagogstockholm.se.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 20 april 2012, från www.vr.se.
Warwick, Paul., Mercer, Neil., Kershner, Ruth., & Kleine Staarman, Judith. (2010). In the mind and in the technology: The vicarious presence of the teacher in pupil’s learning of science in collaborative group activity at the interactive whiteboard. Computers & Education. 55 (1), 350-362. Hämtat 5 juni 2012, från www.sciencedirect.com.
Westergren, Eva. (2009). I filmens fotspår – reflekterande samtal om film. Stockholm: Bonnier utbildning.
33
Bilaga
Intervjuguide
Hur länge har du varit verksam som lärare?
Har du varit på samma skola under hela arbetstiden?
Vad har du för utbildning, ämnen?
Hur stor elevgrupp har du?
Hur gammal är du?
1. Hur ser din didaktiska användning av multimediala verktyg ut?
Exempel på följdfrågor:
I vilka ämnen använder du dem?
På vilket sätt?
Är det du som lärare eller eleverna som använder verktygen mest?
Vad är det som gör att du använder dem/ inte använder dem?