7. Diskussioner och slutsatser
7.4 Slutord och vidare frågor att undersöka
Det har varit väldigt intressant och lärorikt att fokusera på hur arbetet med att bekräfta barnen initieras och verkställs i två förskolor. Det har givit oss nya insikter men även fler intressanta frågeställningar och tankar kring hur det ser ut i övriga förskolor samt hur man på ett mer
systematiskt sätt kan arbeta med att stärka barnens självkänsla då det är en viktig faktor för hur barnen sedan tar sig an resten av sin utbildning, sina sociala relationer samt sitt psykiska välmående.
De påtagliga likheterna i organisationen på förskolorna och i hur förskollärarnas bekräftande av barnen såg ut på de två förskolorna väcker nyfikenhet kring hur det ser ut i landets övriga förskolor med varierande sammansättningar av personal och barn. Dessutom hade vi kunnat se en relevans i att även intervjua rektorerna på de båda förskolorna för att se hur rektorernas medvetenhet kring att bekräfta barnens uppmärksamhet förankrades i utbildningen samt om det finns ett icke nedskrivet arbetssätt som etableras genom chefernas närvaro i barngruppen. Den här studien fick oss även att fundera på ytterligare frågor som skulle vara intressanta för fortsatt forskning. Kan ett medvetet arbetssätt med reflektion och planering för att stärka barnets självkänsla i förskolan potentiera barnens självkänsla eller räcker det med erfarenhet och en hög mentaliseringsfömåga hos förskolläraren. Det skulle vara av intresse att undersöka om ett mer specifikt arbete kring barns självkänsla med tydligare planering, dokumentering och utvärdering i utbildningen kan ge bättre förutsättningar för att utveckla barnens
självkänsla?
Detta är frågor som vi anser skulle vara relevanta för förskolans utbildning eftersom
självkänslan lägger grunden till att barnen vågar utmana sig själva och genererar dessutom ett bättre mående i framtiden.
8. Referenser
Aronsson, L. (2019). När förskolan möter neurovetenskap. Kunskapsteoretiska möten i teori
och praktik. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Universitetsservice US-AB.
Berk, L. E. (2006). Child Development. Boston: Pearson Education.
Brandtzæg, I., Torsteinson, S & Øiestad, G. (2016). Se barnet inifrån - att arbeta med
anknytning i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan – vikten av
trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori -
betydelsen av känslomässiga relationer. Falköping: Elanders.
Brodin, M. & Hylander, I. (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag. Stockholm: Liber AB.
Brodin, M. & Hylander, I. (2002). Självkänsla - att förstå sig själv och andra. Stockholm: Liber AB.
Cahill, K. R, Deater-Deckard, K. Pike, A. & Hughes, C. (2007). Theory of mind, self-worth and the mother-child relationship. Social Development, 16:1, 45-56.
Caputi, M. Lecce, S. Pagnin, A. & Banerjee, R. (2011). Longitudinal Effects of Theory of Mind on Later Peer Relations: The Role of Prosocial Behavior. Developmental Psychology, 40:1, 257-270.
Coplan, R. J. Bullock, A. Archbell, K. A & Bosacki, S. (2015). Preschool teachers’ attitudes, beliefs, and emotional reactions to young children's peer group behaviors. Early Childhood Reserach Quarterly, 30.
Cullberg Weston, M. (2009). Självkänsla på djupet: en terapi för att reparera negativa självbilder. Stockholm: Natur & Kultur.
Cutting, A.L. & Dunn, J. (2002). The cost of understanding other people: social cognition predicts young children's sensitivity to criticism. Journal of Child Psychology and Psychiatry,
43:7, 849-60.
Cvencek, D. Greenwald, A. & Meltzoff, N. (2016). Implicit measures for preschool children confirm self-esteem's role in maintaining a balanced identity. Journal of Experimental Social Psychology, 62:50-57.
Fonagy, P. Gergely, G. & Target, M. (2007). The parent-infant dyad and the construction of
the subject of self. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 4:3-4, 288-328.
Gren, J. (2007). Etik i pedagogiskt vardagsarbete. Stockholm: Liber AB. Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi: Psykodynamisk teori
i nya perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Henrikssen, J. O. & Vetlesen, A. (2001). Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur. Johnson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur.
Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber AB.
Juul, J. (1997). Ditt kompetenta barn. Stockholm: Bonnier Fakta.
Kemple, K. M. (1995). Shyness and Self-esteem in early childhood. The Journal of humanistic education and development. 33:4, 173-182.
Kroksmark , T. (2019). Beprövad erfarenhet. Vad krävs för att en prövad erfarenhet ska bli
beprövad? Kunskapsepidemin AB. 2, 33-44.
Lindwall, M. (2011). Självkänsla. Bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur.
Main, M. (1991). Metacognitive knowledge, metacognitive monitoring, and singular
for future research. In P. Marris, J. Stevenson-Hinde & C. Parkes (Eds.), Attachment Across the Life Cycle. New York: Routledge.
Meins, E. Fernyhough, C. Wainwright, R. Das Gupta, M. Fradley, E. & Tyckey, M. (2002). Maternal mind-mindedness and attachment security as predictors of theory of mind
understanding. Child Development, 73; 6, 1715-26.
Mathias, J. L., Biebl S. J. W. & DiLalla L. F. (2011). Self-Esteem Accuracy and Externalizing
Problems in Preschool-Aged Boys. The Journal of Genetic Psychology, 172:3, 285-292.
Nilsson, C. (2009). Fronesis och den mänskliga tillvaron. In Svenaeus, F. & Bornemark, J (Eds). Vad är Praktisk kunskap? Huddinge: Södertörns Högskola
Niss, Gunilla & Söderström, Anna-Karin (2006). Små barn i förskolan: den viktiga vardagen
och läroplanen. Lund: Studentlitteratur.
Orrenius, A. M (2005). Trygga relationer: Om anknytning och samhörighet mellan barn och
vuxna. Stockholm: Natur & Kultur.
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Rector, N. A. & Roger, D. (1997). The stress buffering effects of self-esteem. Personality and Individual Differences, 23:5, 799-808.
Skolverket (2013). Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem. Resultat från
föräldraundersökningen 2012. Rapport 392. www.skolverket.se/getFile?file=3067 Skolverket (2018). Läroplanen för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Forskningsbaserat arbetssätt
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskningsbaserat- arbetssatt
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa. Sowislo, J. F. & Orth, U. (2013). Does low self-esteem predict depression and anxiety? A
Stenholm, N. & Wass, C. (2013). Att känna sig själv och andra: om sambandet mellan
mentalisering och självkänsla hos barn i årskurs fem. Kandidatuppsats: Institutionen för
psykologi. Lunds universitet.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3405644&fileOId=3405 754
Stern, D. (1985). Spädbarnets interpersonella värld – ur psykoanalytiskt och
utvecklingspsykologiskt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur.
Stern, D. (2005). Ögonblickets psykologi. Falköping: Natur och Kultur. Stukát, S. (2011). Att
skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur AB.
Svenska akademiens ordlista (2015). https://svenska.se/
Söderberg, J. (2013). Våga vara: visa barn vägen till bättre självkänsla. Stockholm: Ponto Pocket.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerups. Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer: om anknytning, trauma och dissociation.
Stockholm: Natur & Kultur.
Wennström, M. (2007). Vad är mentalisering? Kandidatuppsats: Institutionen för Klinisk vetenskap, Umeå universitet: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:408621/FULLTEXT01.pdf
Verschueren, K. Marcoen, A. & Schoefs, V. (1996). The internal working model of the self,
attachment, and competence in five-year-olds. Child Development, 67:5, 2493-2511.
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Von Tetzchner, S. (2012). Utvecklingspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Öhman, M. (2009).
Bilaga 1
Intervjuguide
Vi tittar på hur förskollärare bemöter och bekräftar barn med fokus på hur de stärker barns självkänsla och självförtroende.
Frågor att ställa till förskollärare:
1. Har ni ett gemensamt förhållningssätt kring hur man bemöter/bekräftar barnen sökande av uppmärksamhet på förskolan? Hur har det förhållningssättet formats och utvecklats?
2. Hur upplever du att arbetssättet på förskolan kring att bekräfta barnets sökande efter uppmärksamhet? Ge exempel.
3. På vilket sätt diskuterar och reflekterar arbetslaget kring förhållningssättet som präglar förskolans personal?
4. Hur tycker du att du kan påverka barnens självkänsla och självförtroende samt stärka deras trygghet i ditt bemötande av barn i de vardagliga situationerna? Ge exempel. 5. Hur upplever du att barn söker uppmärksamhet? Ge exempel.
6. Upplever du som förskollärare någon skillnad i hur barn söker uppmärksamhet för att stärka självkänsla kontra självförtroende?
7. Hur skulle du beskriva att du möter de barn som söker kontakt både verbalt och icke verbalt? Ge exempel.
8. Ger du som förskollärare olika typer av bekräftelse?
9. Finns det något som du upplever försvårar ditt arbete med att bemöta barnen så att barnens självkänsla och självförtroende samt trygghet stärks? Ge exempel.
10. Vad tror du är det vanligaste att man som pedagog bekräftar självkänsla eller självförtroende?
Vidare kommer förskollärarna att få kommentera de observationer som har gjort i utbildningen för att motivera och förtydliga handlingssättet de valde i de enskilda situationerna med barnen.