Examensarbetet har gett oss flera nya insikter om förskolegården och vad som styr möjligheten till görande där. Vi gick in i arbetet med tankar om att vi skulle se hur materialets egenskaper lockade barnen. Emellertid ser vi hur förskollärarnas förhållningssätt och barns erfarenheter av lekredskap, av naturmaterial och av platser spelar en mycket större roll för vilka aktiviteter som barnen väljer att göra. Det teoretiska perspektiv, som vi valt för arbetet, hjälpte oss även att uppmärksamma vilken roll fantasin har för hur platser och material används av barnen.
Miljöns olika egenskaper inbjuder olika tydligt till aktiviteter. Vi reflekterar över den ostrukturerade Byggen som användes flitigt och till så varierade aktiviteter. Förutom att bygga i, användes Byggen till att: öva på att balansera, att klättra samt att leka rollekar i. Stökigheten upplever vi var avgörande för att miljön inbjöd till alla dessa aktiviteter.
Förskolegårdens utformning har en stor betydelse för vad vi har kunnat observera.
Den besökta förskolegården har både lekredskap och naturmiljö med uppvuxna träd samt mer parkliknande miljö som gräsmattor, plantering och gångar. Denna variationsrikedom möjliggör för olika sorters lek. På förskolegården finns många tydliga platser i de olika miljöerna. Utbudet av platser för lek var alltså många och med varierade egenskaper vilket vi ser som positivt för att locka olika barn och deras olika intressen och behov.
Vi slås av den glädje och stolthet barnen utstrålar när de visar vad de kan göra på förskolegården. Speciellt stolta var barnen när de visade oss fysiska aktiviteter som de bemästrade. I dessa fall ser vi en koppling mellan fysisk aktivitet och glädje.
Fortsatt forskning utifrån vår studie, som intressera oss, hade varit att titta på fler förskolegårdar. Alla förskolegårdar ser olika ut, lärares förhållningssätt och regler är olika och barns erfarenheter är också olika. Skulle vi se liknande eller helt andra göranden och barns val av platser på andra förskolegårdar? Vid en storskalig studie kan resultatet analyseras djupare och en jämförelse mellan olika typer av gårdar genomföras.
8 REFERENSLISTA
Björkdahl Ordell, S (2007). Kvantitativ metod: ett annat sätt att tänka? I: Dimenäs, J (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s.192–197) 1. uppl. Stockholm: Liber.
Björklid, P (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm.
Canning, N (2010). The Influence of the Outdoor Environment: Den-Making in Three Different Contexts, European Early Childhood Education Research Journal, 18, 4, pp. 555-566.
Dahlberg, G & Åsén,G (2011) Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emili. I: Forssell, A (red). Boken om pedagogerna (s.238-264).
6.,[omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Denscombe, M (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, E, & Pramling Samuelsson, I (2000). Att Förstå Barns Tankar: Metodik För Barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Engdahl, K (2014). Förskolegården: en pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande. Diss, Umeå: Umeå universitet.
Eriksson Bergström, S (2013). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Diss, Umeå: Umeå universitet.
Heft, H (1988). Affordances of children´s environments: a functional approach to enviromental description, Children's Environments Quarterly, Vol. 5, No. 3, pp. 29-37.
Hirose, T, Koda, N, & Minami, T (2012). Correspondence between Children's Indoor and Outdoor Play in Japanese Preschool Daily Life, Early Child Development And Care, 182, 12, pp. 1611-1622.
Holmes, R, & Procaccino, J (2007). Preschool Children's Outdoor Play Area Preferences, Early Child Development And Care, 179, 8, pp. 1103-1112.
Johansson, B (2013) Kvalitativ barndomsforskning I: Hillén, S, Johansson, B, &
Karlsson, M (red). Att Involvera Barn I Forskning Och Utveckling. Lund:
Studentlitteratur.
Kihlström, S (2007). Att observer-vad innebär det? I: Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s.30-41) 1. uppl. Stockholm: Liber.
Korpela, K, Kytta, M, & Hartig, T (2002). Restorative experience, self-regulation, and children's place preferences, Journal Of Environmental Psychology, 22, 4, pp. 387-398.
Kyttä, M (2004). The extent of children's independent mobility and the number of actualized affordances as criteria for child-friendly environments, Journal Of Environmental Psychology, 24, 2, pp. 179-198.
Lantz, B (2011). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Linderoth, J (2004). Datorspelandets Mening: Bortom Idén Om Den Interaktiva Illusionen. Diss, Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis.
Mårtensson, F (2004). Landskapet I Leken: En Studie Av Utomhuslek På Förskolegården. Diss, Alnarp : Dept. of Landscape Planning Alnarp, Swedish Univ. of Agricultural Sciences.
Nedovic, S, & Morrissey, A (2013). Calm active and focused: Children’s responses to an organic outdoor learning environment, Learning Environments Research, 16, 2, pp. 281-295.
Niklasson, L, & Sandberg, A (2010). Children and the Outdoor Environment, European Early Childhood Education Research Journal, 18, 4, pp. 485-496.
Nordin- Hultman, E (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss, Stockholm: Liber.
Pagels, P & Raustorp, A (2013). Att studera förskolebarns fysiska aktivitet.
Socialmedicinsk Tidskrift. 90:4, s. 510-517.
Rasmussen, K (2004). Places for Children - Children's Places, Childhood: A Global Journal Of Child Research, 11, 2, pp. 155-173.
Rudberg, B (1980). Termer I Pedagogik Och Psykologi: Innebörd Och Ursprung: En Etymologisk Ordbok. Lund: LiberLäromedel.
Sandseter, E (2009). Affordance for risky play in preschool: The importance of features in the play and environment, Early Childhood Education Journal, 36, 5, pp. 439-446.
Sandseter, E, Little, H, & Wyver, S (2012). Do Theory and Pedagogy Have an Impact on Provisions for Outdoor Learning? A Comparison of Approaches in Australia and Norway, Journal Of Adventure Education And Outdoor Learning, 12, 3, pp. 167-182.
Scott, J (2008). Children as respondents I: Christensen, P, & James, A (red). Research With Children : Perspectives And Practices. London New York : Routledge.
Skanfors, L, Lofdahl, A, & Hagglund, S (2009). Hidden Spaces and Places in the Preschool: Withdrawal Strategies in Preschool Children's Peer Cultures, Journal Of Early Childhood Research, 7, 1, pp. 94-109.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.], Stockholm.
Sobel, D (1990). A place in the world. Adult’s memories of childhood’s special places. Children’s Environments Quarterly, 7 (4), 5-12.
Storli, R, & Hagen, T (2010). Affordances in outdoor environments and children's physically active play in pre-school, European Early Childhood Education Research Journal, 18, 4, pp. 445-456.
Söderström, M, Mårtensson, F, Grahn, P, Blennow, M (2004). Utomhusmiljön i förskolan, betydelse för lek och utevistelse, Ugeskr Læger 2004;166(36):3089-3092.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.