Varken vid tillkomsten av ÅRL eller vid statens offentliga utredning (SOU 1996:157), som syftade till att pröva vissa föreskrifter i ÅRL, har författarna ansett att rättvisande bild borde införas som rättslig standard i den svenska lagstiftningen. Enligt min mening och med hänsyn till det ovan nämnda är det faktum att innebörden i rättvisande bild ännu är osäker inte skäl nog att avstå från att införa detta begrepp som rättslig standard. Eftersom begreppet rättvisande bild är EG-rättsligt är begreppet även osäkert för andra länder inom EU, vilket gäller även de engelskspråkiga länderna även om begreppet är hämtat ifrån engelskans ”a true and fair view”. Frågan kan också ställas om begreppet rättvisande bild behöver en enhetlig och gemensam förklaring eller om den delen kan lösa sig på den nationella nivån. Även om god redovisningssed skulle utmönstra ur den svenska rätten anser jag att vår ramlagstiftning bör vara kvar för att vara underlag vid företagens redovisningar. Det är dock viktigt att de delar av lagstiftningen som inte är förenlig med EG-domstolens tolkning av vad som är rättvisande bild bör upphöra. Att införa rättvisande bild som standard i Sverige istället för god redovisningssed bör egentligen vara en självklarhet i och med de åtaganden som Sverige har efter medlemskapet i EU.
Syftet med EU är att få harmoniserade regler över unionens alla medlemsstater för att främja företagande och handel över gränserna. Skulle Sveriges lagstiftning på
redovisningsområdet vara mer harmoniserad med övriga medlemsstaters lagstiftning skulle jämförelsen mellan olika företag inom unionen bli lättare att utföra.
Förutsättningen för att kunna åstadkomma en gemensam marknad är att alla
medlemstater anstränger sig och är beredda att göra avkall på vissa av sina principer. Samarbetet på EU-nivån skulle annars bli resultatlöst. Enligt min mening är dock riskabelt att ta bort begreppet god redovisningssed eftersom begreppet blivit ett uttryck som länge tjänat som standard och är numera väl inarbetat både bland praktiker och intressenter. Att hävda att bestämmelsen i direktivet kan fungera som en fullgod ersättning för begreppet god redovisningssed är enligt min mening inte korrekt. I detta fall kan inte en redovisningsstandard bytas mot en annan eftersom direktivets innehåll är för oprecist och ger EU-medlemmarna för stora valmöjligheter. Begreppet rättvisande bild kan först komma att användas som en rättslig standard utan begreppet god
redovisningssed när EG-domstolen gett begreppet en mera tydlig innebörd. Det torde inte heller finnas något behov av en overrideregel i Sverige. I Sverige har
försiktighetsprincipen en betydande roll i redovisningstraditionen. Det bästa sättet att skapa en rättvisande bild, om lagar och rekommendationer inte räcker till, är genom tilläggsupplysningar på det sätt som redan förekommer.
Frågan om hur man skall tillämpa begreppen när det uppstår situationer där tillämparen skulle behöva avvika från lagar för att uppnå en rättvisande bild kvarstår dock. Enligt förarbetena till ÅRL skall vi i Sverige inte göra avsteg från lagen för att uppnå en rättvisande bild. Vissa av respondenterna har dock ansett att det kan vara nödvändigt i vissa fall. Det torde vara anmärkningsvärt att vi i Sverige inte får tillämpa begreppen på samma sätt som de gör i exempelvis Storbritannien men vissa av tillämparna går emot lagen och väljer att tillämpa EG-rätten istället. Syftet med harmoniseringen var inte att olika länder skulle tillämpa begreppen olika och inte heller att tillämpare inom landet skulle börja göra avsteg från den svenska lagen. Frågan kan ställas om respondenterna
aldrig funderat på att de faktiskt gör avsteg från lagen när de väljer att tillämpa rättvisande bild även om begreppet innebär att de går emot lagen. Det kanske är så att de ramlagar och rekommendationer som finns inom det svenska redovisningsområdet är så utförliga att behovet av en overrideregeln aldrig uppstår. Mot det talar dock
respondenternas svar eftersom de anser att den möjligheten faktiskt finns. Sammantaget bör nog Sverige införa en overrideregel för att undvika att en lucka kan finnas i den svenska lagstiftningen.
7 KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur:
Arbnor, Ingeman & Bjerke, Björn, Företagsekonomisk metodlära, Studentlitteratur, Lund 1994
Bell, J, Introduktion till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur 2000.
Bergström, S, Andersson, T, Håstad, T och Lindblom P-H, Juridikens termer, nionde upplagan, Falköping 2002
Blake John et al., ”International accounting harmonisation - a comparison of Spain,
Sweden and Austria.” European Business Review 98:3,1998
Dahmström, Karin , Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur, Lund 1996 Denscombe, M, Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna,
Eriksson, Lars-Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn, 1997, Att utreda, forska och
rapportera, Liber Ekonomi, Malmö
FAR, 2002a, FAR s samlingsvolym 2002, FAR FÖRLAG AB, Stockholm FAR, 2002b, FAR s Revisionsbok 2002, FAR FÖRLAG AB, Stockholm, femte upplagan
Granér, Rolf, 1994, Personalgruppens psykologi, Studentlitteratur, Lund
Holme, Idar & Solvang, Bernt, 1991, Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund Lundahl U och Skärvad, P-H, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Lund Studentlitteratur 1999
Nobes, Christopher and Parker, Robert, Comparative International Accounting, 8 Harlow: Pearson Education, 2004
Smith, Dag, Redovisningens språk, 3, Lund: Studentlitteratur, 2006
Thorell, Per, EG:s Redovisningsrätt - Kommentar till fjärde, sjunde och elfte
bolagsdirektiven, Uppsala: Iustus Förlag, 1993
Thorell, Per, ÅRL Årsredovisningslagen - En kommentar, Uppsala: Iustus Förlag, 1996. Thorell & Edenhammar, Företagens redovisning – att förstå årsredovisningar, femte upplagan, Iustus förlag AB 2005
Thurén, Torsten, 1991, Vetenskapsteori för nybörjare, Liber AB, Malmö Trost, Jan, 1997, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund
Van Hulle, Karel, “The true and fair view override in the European Accounting
Directives.” The European Accounting Review 6:4, 1997
Walton, Peter, ”The true and fair view and the drafting of the fourth directive.” The
European Accounting Review 6:4, 1997
Westermark, Christer, Årsredovisningslagen – Kommentarer, normgivning och övrig
vägledning Lund:Studentlitteratur, 1998
Tidskrifter/Artiklar
Lagerström, Bo, Redovisning och begreppet rättvisande bild i Balans 6-7, 1996 Thorell, P, Perspektiv på den nya årsredovisningslagen i Balans 11/95.
Offentliga tryck
Prop. 1975:104 Förslag till ny bokföringslag.
Prop. 1995/96:10 del II Års- och koncernredovisning. Prop. 1998/99:130
SOU 1996:157 Översyn av redovisningslagstiftningen: slutbetänkande. SOU 2003:7 Internationell redovisning i svenska företag. Stockholm: Justitiedepartementet.