Slutreflektion

Wedin (2011) förklarar att synen på genus och de föreställningar som finns kring vad kvinnligt och manligt är skiljer sig åt beroende på i vilken kultur, tidsepok och del av världen varje person omges av. En människas erfarenheter bestäms helt och hållet av den sociala miljö denne befinner sig i vilket betyder att om den sociala miljön förändras så förändras även människans beteende. Wedin menar att genus därför inte är statiskt utan något som förändras i takt med samhället. Beroende på i vilket samhälle och med vilka individer en person omges av påverkar alltså ens identitet och beteende. Med detta i åtanke, kan vi inte frångå att pedagogens bemötande på ett eller annat sätt kommer påverkar barnet då alla kommer med egna erfarenheter och föreställningar om vad genus är. Wedin menar att en pedagog ständigt måste vara medveten om att allt agerande påverkar barnen och att den sociokultur de har kring sig blir deras levnadssätt.

Lindqvist (1999) talar om människans medvetenhet och hur den är avgörande för ens beteendeutveckling. Om detta synsättet är grunden är alltså ens medvetenhet kring genus avgörande för hur ens bemötande av flickor och pojkar kommer att se ut i förskolan.

Genom den sociala interaktionen sker nämligen en ständig överföring av normer, värderingar och beteenden mellan individer och grupper (Wikipedia, 2018).

Eftersom det görs skillnad på könen där vi dessutom hittills har sett det ena könet som normerande är det av stor vikt att vi bryter denna norm (Wedin, 2011). Våra normer som vi idag har i vårt samhälle kommer för alltid kunna förknippas med denna snedvridna bild om vi inte väljer att göra något. Detta innebär att våra barn kommer fortsätta att växa upp i ett samhälle där det ena könet väger mer än det andra. Även fast pedagoger påverkar barnen indirekt med olika tonlägen, krav och könsbenämningar kan det komma att bli en direkt påverkan på dem som individer i framtiden. Det är alltså av stor vikt att vi idag i vårt samhälle jobbar på alla plan för att komma till den punkt där det verkligen blir jämställt mellan kvinnor och män. Där kvinnor har möjlighet att ta plats och där män har möjlighet att visa sig sårbara. Där kvinnor kan skapa karriär och där männen kan vara hemma med barnen utan att bli dömda.

Det som framgått såhär i slutskedet av denna studien är att förhållande till tidigare studier som gjorts i början på 2000-talet kan det konstateras att det faktiskt har gått framåt.

En del av resultaten kring pedagogens bemötande var sådant som inte riktigt upplevdes vara lika tydlig idag som det beskrevs då. Detta bidrog till att ett hopp väcktes om att en dag ha en verkligt jämställd verksamhet som i sin tur leder till ett jämställt samhälle. Att allt arbete med fokus på genus och jämställdhet faktiskt ger resultat bidrar till en vilja att fortsätta kämpa och genom samtal och att göra människor medvetna är, om vi utgår från Lindqvist (1999) synsätt, avgörande.

Syftet med studien har varit att utifrån ett genusperspektiv studera hur pedagoger bemöter barn i förskolans verksamhet. Utifrån resultatet har vi fått svar på de forskningsfrågor som studien grundar sig på. Vår tolkning av resultatet är att vi faktiskt kan se skillnader i pedagogens bemötande av flickor och pojkar. Vi har också sett att pedagoger erbjuder samt uppmuntrar barnen på olika sätt beroende på deras kön, dels genom att ställa olika krav på dem men också genom att tilltala dem utefter deras kön.

Genom att reflektera och analysera kring könsbenämningarnas påverkan har vi kommit fram till att barnen genom dessa tilltal erbjuds två alternativ till liv. Antingen med förväntningar och förutsättningar som flicka och kvinna eller som pojke och man.

Avslutningsvis har det framkommit att pedagogernas medvetenhet kring genus till viss del är medvetet bemötande. De inslag av omedvetna bemötanden som synliggjorts kan upplevas som relativt små. Sådana blinda fläckar har vi alla som samtidigt kan antas vara oerhört viktiga för både individ och samhälle då vi genom vår forskningslitteratur kunnat konstatera att kvinnor och män skapas utifrån sociala konstruktioner snarare än biologiska. Därför är pedagogens och allas vårt bemötande här och nu ytterst viktigt för individens och samhällets utveckling.

Något som hade varit intressant att forska vidare kring, efter att pedagogerna synliggjort sitt egna bemötande gentemot flickor och pojkar, hade varit att undersöka på vilket sätt pedagogerna i sin verksamhet väljer att arbeta med genus i syfte att motverka de traditionella normer och föreställningar som finns kring könen. Det hade också varit intressant att titta på vilka verktyg pedagogerna väljer att använda sig av när de jobbar med genus samt hur de diskuterar sitt tillvägagångssätt för att arbeta förebyggande mot könsmönsterna.

Referenser

Andersson Tengnér, L., & Heikkilä, M. (2017). Arbeta med jämställdhet i förskolan:

med normmedveten pedagogik. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Barlebo Wenneberg, S. (2010). Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber.

Christoffersen L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter.

Lund: Studentlitteratur.

Connell, R., & Pearse, R. (2015). Om genus. Göteborg: Daidalos.

Delegationen för jämställdhet i förskolan. (2004). Den Könade förskolan - om

betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. (SOU 2004:115).

Stockholm: Elanders Gotab.

Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken -för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare - att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: ART Tryckaren.

Fausto-Sterling, A. (2015). Multimodal Sex-Related Differences in Infant and in Infant-Directed Maternal Behaviors During Months Three Through Twelve of Development.

Providence: Brown Universitet.

Fausto-Sterling, A. (2017). Animated video on gender identity development [video].

http://www.annefaustosterling.com/fields-of-inquiry/gender/, [20180911].

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (SFS 2009:975). Hämtad från Vetenskapsrådets hemsida:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Hedlin, M. (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

Henkel, K., & Tomicic, M. (2018). Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2. Om genusfällor och genuskrux i vardagen. Riga: Olika förlag.

Hines, M. (2010). Sex-related variation in human behavior and the brain. England:

Cambridge Universitet.

Hirdman, Y. (2001). Genus - om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber.

Holm, M. (2018, 19 oktober). Därför har många män svårt att prata om känslor. Kurera tidskrift. Hämtad från: https://kurera.se/darfor-har-manga-man-svart-att-prata-om-kanslor/.

Josefson, H. (2005). Genus - hur påverkar det dig? Stockholm: Natur och kultur.

Kingsepp, E. (u.å.). Specialisering inom metodologi: Etnografiska metoder/kvalitativa intervjuer. Hämtad 2018-10-10 från: https://inside.jmk.su.se/documents/445/download, [2018-10-10].

Könsskillnader i skolprestationer. (SFS 1997:61). Hämtad från Nationella sekretariatet för genusforskningens hemsida: https://www.genus.se/kunskap-om-genus/fordjupning-skola/skolprestationer/. Göteborgs universitet.

Larsen, A. K. (2007). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.

Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin. (2018). Metoo-rörelsen. Hämtad 2018-10-09 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/me-too-r%C3%B6relsen.

Nelson, A., & Svensson, K. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm:

Liber AB.

Roos, C. (2014). Att berätta om småbarn: att göra en minietnografisk studie. Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori.

Stockholm: Liber.

Saini, A. (2018). Underlägsen. Den misslyckade vetenskapen om kvinnan. Falun: Fri tanke.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Socialkonstruktivism. (2016). Wikipedia. Hämtad 2018-10-03, från:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Socialkonstruktivism.

Socialisation. (2018). Wikipedia. Hämtad 2018-10-03, från:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Socialisation.

Wedin, E. K. (2011). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Stockholm: Nordstedt AB.

Ärlemalm-Hagsér, E., & Pramling Samuelsson, I. (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Göteborgs universitet.

Bilagor

Intervjufrågor (Bilaga 1)

1. Vad innebär begreppet genus för dig som pedagog?

2. Anser du att du som pedagog har olika förväntningar på flickor och pojkar?

3. Anser du att du agerar likadant gentemot flickor och pojkar? Tillexempel hur du pratar med dem, ditt kroppsspråk osv?

4. Anser du att du som pedagog bemöter flickor och pojkars beteende på ett likvärdigt sätt?

5. Upplever du att där är ett visst kön som tar mer plats än det andra? Eller anser du att flickor och pojkar i regel tar lika mycket plats?

6. Upplever du att du oftare är mer engagerad i samtal med antingen flickor eller pojkar?

Eller anser du att du engagerar dig lika mycket?

7. Anser du att ditt tonfall kan skiljas åt beroende på om du talar med flickor eller pojkar?

8. Vad tänker du kring benämningar av barn utifrån deras kön? Tillexempel att kalla dem för tjejer och killar?

9. Anser du att du uppmuntrar flickor och pojkar likvärdigt. Tillexempel när det kommer till att ta hänsyn?

Missivbrev (Bilaga 2)

Datum: 13 september 2018.

Till pedagoger på förskolan: _____________________________________________

Förfrågan om deltagande i studie om "pedagogens bemötande".

Våra namn är Martina Gärdsborn och Sandra Gustafsson och vi är två förskollärarstudenter som läser 7:de terminen på Kristianstads högskola och skriver just nu vårt examensarbete. I vårt arbete kommer vi att ha fokus på pedagogens roll i barngruppen och observera detta.

Förväntningarna vi har på er och verksamheten är att allt fungerar som vanligt i den mån det går. Det är viktigt att vår närvaro inte påverkar den vardagliga verksamheten. Vi kommer vid några tillfällen att närvara och observera. Under observationen kommer vi att hålla oss i bakgrunden och endast skriftlig dokumenation kommer att förekomma.

Efter observationerna vill vi genomföra en intervju med en deltagande pedagog. Vi önskar att kunna få denna intervju ljudinspelad.

Allt material som samlas in under våra observationer kommer att vara anonymt, vilket innebär att ingen kommer kunna identifiera vilka personer som deltagit eller närvarat.

Materialet kommer endast vara tillgängligt för oss två studenter och kommer enbart att användas till vår studie och inget annat.

Undersökningen kommer pågå till slutet av oktober 2018 och deltagandet är helt frivilligt.

Deltagaren kan när som helst välja att avbryta sin medverkan utan några som helst konsekvenser.

Efter avslutad studie kommer vårt examensarbetet vara tillgänglig för allmänheten på diva-portal.org där ni kan ta del av det slutliga resultatet.

Om du har några frågor eller vill veta mer, hör gärna av dig till:

Studenter:

Martina Gärdsborn, Martina.gardsborn0047@stud.hkr.se.

Sandra Gustafsson, Sandra.gustafsson0043@stud.hkr.se Handledare:

Angerd Eilard, Agerd.Eilard@hkr.se

Vänliga hälsningar!

Martina Gärdsborn_______________________________________

Sandra Gustafsson_______________________________________