Vårt resultat visar på att projektet Utmaningen är en viktig del för att knyta ihop olika aktörers arbeten och på så vis kan de skapa mer möjligheter för ungdomar som är eller riskerar att bli institutionsplacerade i Kungsbacka Kommun. Samarbetet mellan de olika aktörerna i projektet fungerar väl men det finns vissa samverkansmekanismer som bör förbättras. Som vi påvisat både i vårt resultat samt analys är projektet Utmaningen i ett stort behov av en mer öppen kommunikationskanal. En kommunikationskanal skulle kunna leda till att de involverade upplever sig mer delaktiga i projektet och de kan då på så sätt bidra med egna erfarenheter. Vår analys visar även på att projektet Utmaningen behöver gå ut med mer information till de olika involverade aktörerna, både internt och externt. Men även till andra framtida potentiella aktörer för att sprida projektets arbete i ett föreberedande syfte. Då projektet ska upp i nämnd efter projekttidens slut, senhösten 2012, för att möjligtvis implementeras i Kungsbacka Kommun så tror vi att en öppen kommunikation dem emellan krävs för att detta ska kunna möjliggöras. Vi tror att om projektet Utmaningen satsar mer på att informera och engagera flera så har de en god chans att kunna förändras och möjliggöra denna implementering. Eftersom projektet bygger på att knyta samman olika aktörer och samverka tillsammans så är det viktigt att man vet att detta fungerar i praktiken.
Vår analys visar även på att det finns vissa begränsningar i verksamheternas arbeten då lagar och resurser hindrar utvecklingen och samarbetet. Detta i sin tur drabbar mest ungdomarna som är berörda i projektet och vilka i sin tur är de som är i behov av dessa resurser. Detta beror mestadels på att olika förvaltningar och enheter i kommuner, samt landsting har sina egna budgetar och riktlinjer samt mål att arbeta efter. När dessa i sin tur ska samverka och arbeta tillsammans kring vissa ärenden så blir det oftast en diskussion kring vem som är ansvarig för vad och vem som ska stå för kostnaden. Detta gör så att vissa individer hamnar mellan stolarna och bollas fram och tillbaka mellan olika aktörer, vilket då försämrar möjligheterna för dessa individer att utvecklas. För att ungdomarna i projektet Utmaningen
31
ska kunna få rätt förutsättningar för att lyckas med sina behandlingsplaner och i sin utveckling så får de inte bromsas upp av riskerna att falla mellan stolarna. Vi tror att de olika aktörerna i projektet måste arbeta mer för ett gränsöverskridande arbete för att hemtagningarna ska lyckas ytterligare. Detta gäller även arbetet när hemtagandet av ungdomar väl har skett, då aktörerna måste samverkan kring olika insatser som ungdomarna är i behov av, exempelvis för att övergången mellan högstadiet och gymnasiet ska bli så smärtfri som möjligt. Därför är det extra viktigt att aktörerna bortser från sina egna begränsningar och arbetar mer
tillsammans. Vi är medvetna om att det finns mycket svårigheter kring detta då samhället är uppbyggt på lagar och riktlinjer som har ett syfte att begränsa organisationers arbeten och fördela resurser. Vi tror generellt att samhället är i behov av förnyade riktlinjer som kan bidra till att man som myndighetsutövare får göra undantag och gå utanför ramarna. För att på så vis fånga upp dessa individer som faller mellan stolarna. Detta skulle även kunna förändras i form utav en ny verksamhet i samhället som enbart arbetar med fall där man har svårigheter att klargöra vart ansvaret ska ligga. Men denna problematik ligger självklart på högre nivåer i samhället, men vi anser dock att aktörerna i projektet Utmaningen ska försöka eftersträva ett så öppet samarbete som möjligt för att öka chanserna för dessa ungdomar att lyckas i
samhället. Men även för att öka chanserna för en förändring inom verksamheterna och visa politikerna att det går att ha en gränsöverskridande verksamhet.
Som vårt resultat och analys visar på så behöver projektet Utmaningen utvecklas på vissa områden, som tidigare nämnt information och för att på så sätt kunna få ett ökat engagemang från de involverade aktörerna och ytterligare aktörer. Det efterlyses även andra arbetstider och ytterligare resurser för att utveckla projektets arbete för ett mer förebyggande arbete kring ungdomarna i Kungsbacka Kommun. Detta för att försöka förhindra institutionsplaceringar hos ungdomar i den mån man kan och för att bygga upp ett förtroende till dessa ungdomar så att de får en tillit till samhällets insatser. Vi tror att projektet Utmaningen kommer lyckas ytterligare med sitt arbete om de väljer att satsa på de utvecklingsområdena som resultatet visar på. Detta i sin tur skulle kunna leda till att andra kommuner kan ta lärdom och använda sig av deras arbetssätt för att minska institutionsplaceringar och på så vis även spara resurser ur en ekonomisk synvinkel. Då skulle man kunna använda dessa medel till andra ändamål som extra resurser för ungdomar på hemmaplan, för exempelvis fältarbete och sysselsättning för ungdomar. Det kan leda till en besparning för samhället i stort med mindre klyftor och utanförskap och ett förebyggande arbete kring dessa ungdomar, som vi tidigare har
32
forskning kring förebyggande arbete hos ungdomar som är i riskzonen för att placeras på institutioner. Detta för att vidare kunna se vad för olika aspekter som påverkar ungdomarnas inställning till förändring. Projektet Utmaningen visar på att det uppfyller sitt syfte och att det har ett fungerade arbetssätt, men har som alla andra projekt även förbättringsområden. Vi tolkar vårt resultat som att projektet Utmaningen är på god väg och om de väljer att
vidareutveckla projektet utefter vår utvärderings resultat så tror vi att de har goda chanser att lyckas med sin projektidé.
33
Referenslista
Litteraturkällor
Bengt Abrahamsson, J. A. (2005). Organisation: att beskriva och förstå organisationer. Malmö: Liber.
Berth Danermark, C. K. (1999). Samverkan - välfärdsstatens nya samarbetsform . Lund: Studentlitteratur.
Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori. Malmö: Liber.
Bo Vinnerljung, M. S. (2001). Sammanbrott vid tonårsplaceringar : om ungdomar i
fosterhem och på institution : en rapport från CUS. Stockholm: Socialstyrelsen.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: LiberAB. Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Denvall, V. (2011). Det sociala utvärderingslandskapet. i S. M. Björn Blom, Utvärdering i
socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Goffman, E. (2004). Totala institutioner - fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur. Ritzer, G. (2009). Sociologisk Teori. Malmö: Liber AB .
Vinnerljung, B. (1996). Fosterbarn som vuxna. Lund: Arkiv förlag.
Vinnerljung, B. (1996). Svensk forskning om fosterbarnsvård : en översikt. Stockholm: Liber utbildning.
34
Internetkällor
Johansson, S. (2011). https://lup.lub.lu.se/. Hämtat från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1856753&fileOId=18567 60 den 3 Mars 2012
Riksdagen.se. (u.d.). Hämtat från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstforordning-20019_sfs-2001-937/?bet=2001:937#K3 den 4 April 2012
Riksdagen.se. (u.d.). Hämtat från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-199052-med-sarskilda- den 4 April 2012 Sallnäs, M. (u.d.). www.avhandlingar.se. Hämtat från
http://www.avhandlingar.se/avhandling/c6f1263625/ den 3 Mars 2012
Socialstyrelsen.se. (den 18 Juni 2011). Hämtat från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18366/2011-6-18.pdf den 4 April 2012