Vi anser att dokumentet Eleven i fokus är ett väldigt bra dokument och verkar vara till stor hjälp och nytta genom att det förbättrar strukturen i organisationen då det finns uppställda rutiner. Våra negativa synpunkter på dokumentet är vilka elevproblem det innefattar och utesluter. Således handlar de negativa synpunkterna inte om ett dåligt arbete eller samarbete utan om bristfälliga resurser. Om samhällets prioriteringar. När pengarna tryter är det många gånger elevhälsan som drabbas värst, man skär ner på skolsköterskor och skolkuratorer, i hela landet, vilka redan har få arbetstimmar. Allt som tar länge tid har man inte tid att vänta på, det ska gå fort att se en förbättring i dagens stressamhälle.
På Torngymnasiet arbetar man engagerat med elevhälsan och har goda ambitioner men de verkar ändå omedvetna om vilka elever Eleven i fokus och deras arbete innefattar och utesluter. Det framkommer för oss tydligt att trots eldsjälar så gör samhällets begränsningar det svårt att uppnå en elevhälsa som omfattar alla elever, varje enskild unik individ. Det är väldigt många delar i en organisation som denna, och alla dessa pusselbitar måste falla på plats för att målet skall nås och bli en helhet. Utan resurser är detta inte möjligt då eleverna är så många medan teamet inte har möjlighet att vara tillräckligt många.
Problematiken med att det ser så olika ut på programmen tycks handla om kulturskillnad och skillnad på vad rektorerna respektive lärarna lägger vikt på. En övergripande chef hade behövts, för att få en mer jämn fördelning mellan resultatinriktning respektive vikt på det sociala, men detta är också en resursfråga. Kultur är dock något vi inte kan komma ifrån och någon skillnad mellan program kommer förmodligen alltid att kvarstå men det kan behöva betonas. Det kan tyckas vara så att elever med social problematik, som exempelvis missbruk i hemmet, är i större behov av samtalsstöd än elever med krav på sig själva. Men för att uppnå en god elevhälsa bör man inte jämföra elever utan se till varje enskild elev. Den som har krav på sig upplever detta som det mest påtagliga problemet i sin vardag och kan uppleva detta lika problematiskt som en elev med missbruk i hemmet upplever sin hemsituation. Det kan också vara så att en elev som inte haft en sexuell relation upplever detta lika skamligt som en elev med lässvårigheter upplever sin situation i klassrummet. Man behöver uppmärksamma att alla elever som behöver stöd inte faller in under alternativen på vilka som fångas upp i dokumentet; det finns fler kategorier än vad som uppmärksammas och beskrivs. Återigen, mer resurser behövs för att tiden till samtal med, och stöd till, alla som behöver skall finnas. Kuratorn Elin sade som vi tidigare nämnt ”[…]jag försöker säga det när jag går ut i klassen
41
det är bara att komma och liksom rådgöra om saker” dock ser vi problematiken med detta och att så är det inte i praktiken, återigen resurser.
Det som visade sig vara det viktigaste, och som alla professioner utmynnade i, för att en god elevhälsa skall uppnås var; att eleven blir sedd och hörd; att just eleven hamnar i fokus och får sina behov tillgodosedda. Eleven ska sättas i fokus men också själv uppleva att detta händer. Utan tillräckliga resurser blir denna målsättning omöjlig att uppnå.
Vår studie är en generalisering och omfattar inte varje enskild individ på Torngymnasiet, den innehåller också många antaganden då vår analys ligger långt ifrån materialet.
Om vi skulle återvända till fältet, Torngymnasiet, hade vi ställt fler direkta frågor angående skillnaderna mellan de olika programmen samt eleverna som ingår i dessa. I våra intervjuer ställdes inga frågor som direkt berörde skillnaderna mellan programmen utan detta var något som växte fram och kom i centrum då vi behandlade vårt material. Vi talar endast om SP- respektive BF-programmet vilket gör att de andra programmen hamnar i skuggan, det har blivit så då vi fått uppfattningen om att de två berörda programmen ses som motpoler till varandra samt endast har fått information om dessa.
Vi hade också velat få en inblick i de andra rektorernas synsätt och synpunkter på elevhälsa. Frågan om rektorernas sätt att arbeta med elevhälsa och Eleven i fokus på deras enskilda program kvarstår obesvarad. Vi har fram och tillbaka spekulerat i om det rör sig om de olika kulturerna som man kan ana på programmen eller om det handlar om något djupare som vi inte haft möjlighet att ta del av. Med de olika kulturerna menar vi att man på SP även som rektor kan vara mer resultatinriktad och vill stötta sina elever till bra betyg där det sociala hamnar i skuggan medan kulturen på BF är annorlunda i den bemärkelsen att de inte är lika resultatinriktadeutan sätter just det sociala mer i fokus. Rektorn, Fredrik, vill givetvis också se sina elever med slutbetyg i hand men vet att elevens sociala välmående är av stor vikt för att prestation skall uppnås utan utbrändhet och skada för eleven.
Personalen på Torngymnasiet undersöker elevhälsan genom det tidigare nämnda häftet Elevhälsobokslutet som skolsköterskorna genomför. Men precis som kuratorerna ifrågasatte, gör vi också, nämligen att enkäten fylls i efter sommarlovet då man ofta mår som bäst. Vi är också tveksamma till metoden enkät överhuvudtaget då det inte är sällan att man fyller i en enkät utan att läsa vad som egentligen undersöks. Att 96 till 98 procent trivs, eller mår, bra på skolan är inget man kan lita på baserat på en enkätundersökning enligt vår mening. Vi är också kritiska till att eleverna själva inte erbjuds att ta del av häftet. Vi tror att om eleverna visste vad enkäterna användes till skulle de svara mer seriöst och engagerat på frågorna än i
42 nuläget då de inte tar del av slutresultatet. Som Kristin sade så får eleven givetvis ta del av häftet om denne frågar efter det men om eleverna knappt vet att häftet existerar har de inte en chans till efterfrågan. Vi tror att om eleverna var medvetna om att det råder en så god elevhälsa enligt häftet så skulle det ha någon slags inverkan. Antingen som sagt mer seriösa svar där sämre elevhälsa framkommer eller en stolthet över att faktiskt ha det så bra i skolan.
7. Sammanfattande avslutning
Vår uppfattning om Torngymnasiet är en positiv bild där elevhälsovården samt stödverksamheten (teamet) arbetar engagerat mot en godare elevhälsa. De i personalen som vi haft möjlighet att möta har vi sett har en otrolig passion för att uppnå en god elevhälsa. De värdesätter alla vikten av det psykosociala då vi ser att dem har större önskningar och mål än vad de har möjlighet, och resurser, till att uppnå. Vi ser också att Fredrik är en stor del i framgången med elevhälsan med hjälp av sin position som rektor och chef, glöd för elevhälsa, pedagogiska egenskaper samt engagemang. Givetvis glömmer vi inte bort resterande individer i teamet som alla utgör en viktig del och tillsammans med Fredrik kommer med förbättrade idéer samt verkställer dessa.
Trots ett team med goda ambitioner och ett gott, dock inte alltid jättenära, samarbete finns motsättningar i deras vision, så som vi uppfattat utifrån vårt material och Eleven i fokus. Ur vår synvinkel fångas vissa typer av problem upp medan andra aldrig uppmärksammas vilket innebär att alla elever på Torngymnasiet inte omfattas. Utifrån materialet har vi sett en skillnad på vad för problem som förekommer beroende på om det är yrkesförberedande eller studieförberedande program, då främst Barn- och fritidsprogrammet respektive Samhällsprogrammet. Det som kommit fram är att problemen, social problematik och svårigheter med studierna, som tenderar existera på BF omfattas av Eleven i fokus medan de problem, psykisk problematik som prestationskrav, vilka råder på SP hamna i skuggan. Om man är medveten om detta, eller inte, har vi inte svar på däremot ser vi att resurserna inte räcker till för deras vision om att fånga upp alla elever, få alla till att känna sig sedda, hörda samt bekräftade. Vi ser således en stark vilja om att lyckas uppnå en god elevhälsa i teamet dock har de samhällets resurser att brottas med. Avslutningsvis vill vi poängtera att man inte får glömma bort att det som för dig är ett litet problem, kan för en annan individ vara enormt.
43
Referenslista
Allwood, C & Erikson, G (1999)
Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper
Studentlitteratur, Lund Ambjörnsson, Fanny (2003)
I en klass för sig – genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer
Ordfront förslag, Stockholm Asplund, Johan (1987)
Det sociala livets elementära former
Korpen, Göteborg
Crafoord, Clarence (2005)
Människan är en berättelse – tankar om samtalskonst
Natur och kultur, Stockholm Cullberg, Johan (2006)
Kris och utveckling
Natur och kultur, Stockholm Denscombe, Martyn (2000)
Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna
Studentlitteratur, Lund D-Wester, Yvonne (1996)
Elevvård – en pedagogisk fråga
Johanssons & Skyttmo Förlag, Stockholm Erikson, H. Erik (1993)
Barnet och samhället
Natur och kultur, Stockholm Erikson, H. Erik (1977)
Ungdomens identitetskriser
Natur och kultur, Stockholm Gauntlett, David (2007)
Creative explorations
Routledge, New York
Gubrium, Jaber F. & Holstein, James A. (1997)
The new language of qualitative method
Oxford university press, New York Holmqvist, Rolf (2007)
Relationella perspektiv på psykoterapi
44 Svedberg, Lars (2007)
Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap
Studentlitteratur, Lund Svensk Facklitteratur (2002)
Elevhälsa – Trygghet, lärande, utveckling
Centraltryckeriet, Borås Thurén, Torsten (2007)
Vetenskapsteori för nybörjare
Liber, Malmö
Winnicott, W Donald (1993)
Den skapande impulsen – psykoanalytiska skrifter i urval av Arne Jemstedt