5. DISKUSSION
5.4 Slutsats
Aktuell studie visar att majoriteten av de äldre har kännedom om de två kostråden för frukt och grönt samt fisk. Trots detta är det få som följer dessa råd. Det visar att kännedom om kostråden inte räcker för att följa dessa. Sambanden mellan faktorerna var svaga, exempelvis var
sambandet mellan kännedom om kostråden och konsumtionen enligt dessa mycket svagt positivt. De svaga sambanden visar att det i princip inte fanns några korrelationer mellan faktorerna. Aktuell studie visar även att majoriteten av de äldre har en hög rapporterad tilltro till egen handlingsförmåga och en hög rapporterad avsikt att äta enligt kostråden för både frukt och grönt samt fisk, men att det var färre äldre som rapporterade att de handlingsplanerade för det. En mera omfattande studie behövs för att undersöka om stärkande av respondenternas
handlingsplanering skulle få flera att följa kostråden.
5.5 Tack
Först och främst ett stort tack till alla de äldre som tog sig tid att besvara enkäten. Utan dem hade det inte blivit någon undersökning. Ett stort tack till alla pensionärsföreningar och fritidscentra som hjälpte till genom att presentera enkäten. Tack till Ingela Marklinder som introducerade oss till HAPA-teorin. Slutligen ett stort tack till Fabian af Petersens som kommit med värdefulla synpunkter.
35
6. REFRENSER
Ahlbom, A, Drefahl, S., Lundström, H. (2010). Den åldrande befolkningen. Läkartidningen, 48. Tillgänglig: http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=15497. Amnéus, S., & Johansson, M. (2011). Hälsokommunikation och äldre. En kvantitativ studie om hemmaboende äldres kunskaper gällande allmänna kostrekommendationer samt förtroendet för informationskällor beträffande kost och hälsa (Kandidat uppsats). Uppsala: Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet. Tillgänglig: http://www.uppsatser.se/uppsats/b22c827de8/ Andersson, J. (2002). Older women and food: Dietary intake and meals in self-managing and disabled Swedish females living at home (Omfattande sammanfattning av Uppsala avhandlingar från Samhällsvetenskapliga fakulteten 117, 66 s.). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. doi: 91-554-5382-1
Atkins, J. L., Whincup, P. H., Morris, R. W. (2014). High Diet Quality Is Associated with a Lower Risk of Cardiovascular Disease and All-Cause Mortality in Older Men. The Journal of Nutrition, 144, 673–680.
Baker, H, A., & Wardle, J. (2003). Sex differences in fruit and vegetable intake in older adults. Appetite, 40, 269–275. doi: 10.1016/S0195-6663(03)00014-X
Bandura, A. (1977). Social Learning Theory. Englewood Cliffs, NJ.: Prentice-Hall, 58–93.
Bandura, A., & Cervone, D. (1983). Self-evaluative and self-efficacy mechanisms governing the motivational effects of goal systems. Journal of Personality and Social Psychology, 45, 1017– 1082.
Bandura, A. (1986). Social Foundations of Thought and Action: A Social Cognitive Theory. Englewood Cliffs, NJ.: Prentice-Hall
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The Exercise of Control. New York: W.H. Freeman.
Baxter, K., & Glendinning, C. (2008). Making informed choices in social care: the importance of accessible information. Health and Social Care in the Community, 16(2): 197-207. doi: 10.1111/j.1365-2524.2007.00742.x
Baxter K, Glendinning C. & Clarke S. (2011). Making choices about support services: disabled adults’ and older people’s use of information. Health and Social Care in the Community, 19(3): 272-279. doi: 10.1111/j.1365-2524.2010.00979
Bernd, Rechel., Grundy, Emily., Robine, Jean-Marie, Cylus, Jonathan., Mackenbach, Johan P., Knai, Cecile., McKee, Martin. (2013). Ageing in the European Union. The Lancet, 381(9874), 1312-1322.
Boehlen, F. H., Herzog, W., Schellberg, D., Maatouk, I., Saum, K. U., Brenner, H. & Wild, B. (2016). Self-perceived coping resources of middle-aged and older adults – results of a large population-based study. Aging and Mental Health, 1-7. doi: 10.1080/13607863.2016.1220918. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
36
Dean, M., Raats, M. M., Grunert, G. K., Lumbers, M. (2009). Factors influencing eating a varied diet in old age. Public Health Nutrition, 12(12), 2421-2427.
De Abreu, D., & Guessous, I. (2013). Low compliance with dietary recommendations for food intake among adults. Clinical Nutrition, 32, 783-788.
Department for Work and Pensions. (2008). Opportunity age information indicators feasibility study.Working Paper No. 47. Norwich: Crown Copyright 2008.
Dickson-Spillmann, M., Siegrist, M. (2011). Consumers' knowledge of healthy diets and its correlation with dietary behaviour. Journal Human Nutrition Diet, 24(1), 54-60.
Doreen, G., Bütikofer, U., Chollet, M., Schmid, A., Themistoklis A., Honkanen, P., Stoffers, H., Walther, B., Piccinali, P. (2011). Nutrition behavior of the middle-ages and elderly: Compliance with dietary recommendations of the food pyramid. Clinical Nutrition, 35, 638-644.
Donkin, A.J., Johnson, A.E., Morgan, K., Neale, R.J., Page, RM., Silburn, R.L. (1998). Gender and living alone as determinants of fruit and vegetable consumption among the elderly living at home in urban Nottingham. Appetite, 30(1), 39-51.
Ewles, L., & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete (2a uppl.). Poland: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Falko F., Sniehotta Dr., Scholz, U., Schwarzer, R. (2005). Bridging the intention–behaviour gap: Planning, self-efficacy, and action control in the adoption and maintenance of physical exercise, Psychology & Health, 20(2), 143-160. doi: 10.1080/08870440512331317670
Faxén Irving, G., Ledins Karlström, B.,Rothenberg, E., & Grönberg, AM. (2010). Geriatrisk nutrition. Studentlitteratur AB.
Folkhälsomyndigheten. (2016). Folkhälsan i Sverige 2016: årlig rapportering. Halmstad: ISY Informationssystem AB.
Folkhälsomyndigheten. (2016a). Hälsosamt åldrande- Åldrande befolkning. Hämtad 2016-11- 04 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/halsosamt-aldrande/aldrande- befolkning/
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Hälsosamt åldrande- En livslång process. Hämtad 2016-11-04 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/halsosamt-aldrande/halsosamt-
aldrande-en-livslang-process/
Folkhälsomyndigheten. (2016c). Folkhälsodata. Hämtad 2016-12-11 från http://fohm- app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/A_Folkhalsodata/A_Folkhal
data__k10Matvanor__aMatvanor/fruktgront.px/table/tableViewLayout1/?rxid=4ee2f053-d7eb- 45fe-a788-c2ac151de6cc
Förordning. (2009/1426). Sveriges Riksdag med instruktion för Livsmedelsverket. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning- 20091426-med-instruktion-for_sfs-2009-1426.
37
Guigoz, Y. (2006). The mini nutritional assessment (MNA®) review of the literature – What does it tell us? The Journal of Nutrition, Health & Aging©, 10(6), 466‐ 487.
Gollwitzer, P. M., & Sheeran, P. (2006). Implementation intentions and goal achievement: A meta-analysis of effects and processes. Advances in Experimental Social Psychology, 38, 69– 119.
Gustavsson, K. (2002). Meals and food in older women: Health perceptions, eating habits, and food management (Avhandling för doktorsexamen, 1188). Uppsala:Acta Universitatis
Upsaliensis.
Heart, T. Kalderon, E. (2013). Older adults: are they ready to adopt health-related ICT? International Journal of Medical Informatics. 82(11), 209-231.
Holm, Ulla. (2009). Det räcker inte att vara snäll. Lettland: Natur & kultur. s.135-137 Holmberg, S. & Weibull, L. (1999). Det nya samhället. SOM-undersökningen. Göteborg : SOM-institutet rapport nr 24, 83-92.
Institute for Health Metrics and Evaluation. (2015). Global Burden of Disease Study. GBD Compare. Seattle, WA: Institute for Health Metrics and Evaluation, University of Washington. Hämtad: 2016-12-11 från http://vizhub.healthdata.org/gbd-compare
Jarlbro, G. (2010). Hälsokommunikation- en introduktion (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Keller, H. H., Dwyer, J. J. M., Edwards, V., Senson, C., & Edward, H. G. (2007). Food security in older adults: Community service provider perceptions of their roles. Canadian Journal on Aging, 26(4), 317‐ 328.
Keller, H. H., & Hedley, M. R. (2002). Nutritional risk needs assessment of community‐ living seniors: Prevalence of nutrition problems and priorities for action. Journal of Community Health, 27(2), 121‐ 132.
Knoops, K.T., de Groot, L.C., Kromhout, D., Perrin, A.E., Moreiras-Varela, O., Menotti, A. van Staveren ,W.A. (2004). Mediterranean diet, lifestyle factors, and 10-year mortality in elderly European men and women: the HALE project. JAMA, 292(12):1433–9. doi:
10.1001/jama.292.12.1433-1439.
Kongsved, S.M, Basnov, M., Holm-Christensen, K., Hjollund, N.H. (2007). Response rate and completeness of questionnaires: A randomized study of internet versus paper-and-pencil versions. Journal of Medical Internet Research, 9(3), 25, doi:10.2196/jmir.9.3.e25 Livsmedelsverket. (2011). Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen- rapportserie 3. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2012). Riksmaten – vuxna 2010–11: Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Livsmedelsdata enheten, Undersökningsavdelningen: Livsmedelsverket. Livsmedelsverket. (2015a). Om oss-Verksamhet. Hämtad 2016-11-30 från
38
Livsmedelsverket. (2015b). Kostråden bygger på aktuell vetenskap. Hämtad 2016-11-30 från http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/mat-och-
naring/svar-pa-kritik-mot-kostraden
Livsmedelsverket. (2016a). Förlegad kritik mot kostråden. Hämtad 2016-11-30 från http://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/debattartiklar/forlegad-kritik-mot- kostraden/
Livsmedelsverket. (2016b). Råd om bra mat hitta ditt sätt- Frukt och grönt råd. Hämtad 2016- 11-30 från
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat- hitta-ditt-satt/gronsaker-och-frukt---rad/
Livsmedelsverket. (2016c). Råd om bra mat hitta ditt sätt- Fisk och skaldjur råd. Hämtad 2016- 11-30 från
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat- hitta-ditt-satt/fisk/
Lippke, S., Ziegelmann, J.P., Schwarzer R. (2005). Stage-specific adoption and maintenance of physical activity: testing a three-stage model. Psychology of Sport and Exercise. 6, s.585–603. Luszczynska, A., & Schwarzer, R. (2005). Social-cognitive theory. In M. Conner & P. Norman (Eds.), Predicting health behavior (2nd edn. rev.,s. 127–169). Buckingham: Open University Press.
Luszczynska, A. (2006). Effects of an implementation intention intervention on physical activity after MI are mediated by cognitive processes, change in forming action plans. Social Science and Medicine, 62, s.900–908.
Luszczynska, A., Tryburcy, M., & Schwarzer, R. (2007). Improving fruit and vegetable consumption: A self-efficacy intervention compared to a combined self-efficacy and planning intervention. Health Education Research, 22, s.630–638.
MacDonell, S. O., Miller, J. C., Waters, D. L., Houghton, L. A. (2016). Dietary Patterns in the Frail Elderly. Current Nutrition Reports, 5(1), 68-75. doi:10.1007/s13668-016-0156-8
Marlatt, G.A., Baer, J.S., & Quigley, L.A. (1995). Self-efficacy and addictive behavior. In A. Bandura (Ed.), Self-efficacy in changing societies (s. 289–315). New York: Cambridge University Press.
Pieniak, Z., Verbeke, W., Scholderer. (2010). Health-related beliefs and consumer knowledge as determinants of fish consumption. Journal of Human Nutrition and Dietetics. 23(5), 480-488. Renner, B.., Knoll, N., Schwarzer, R. (2000). Age and Body Make a Difference in Optimistic Health Beliefs and Nutrition Behaviors. International journal of behavioral medicine, 7(2), 143– 159.
Renner, B., & Schwarzer, R. (2005). The motivation to eat a healthy diet. How intenders and non intenders differ in terms of risk perception, outcome expectancies. Polish Psychological Bulletin 36(1), 7-15.
39
Richert, J., Reuter, T., Wiedemann, A. U., Lippke, S., Ziegelmann, J., & Schwarzer, R. (2010). Differential effects of planning and self-efficacy on fruit and vegetable consumption. Appetite, 54,611-614. doi: 10.1016/j.appet.2010.03.006
Rothenberg, E. (2014). Tre av fyra äldre riskerar svält – kommunerna saknar kompetens. DRF, Dietistaktuellt, Januari. Tillgänglig: http://www.dietistaktuellt.com/sv/2014/01/tre-av-fyra-aldre- riskerar-svalt-kommunerna-saknar-kompetens/
Rothenberg, E., Bosaeus, I., Steen, B. (1994). Food habits, food beliefs and socio-economic factors in an eldery population. Scandinavian journal of nutrition, 38, 159-165.
Scholz, U., Sniehotta, F.F., Burkert, S., & Schwarzer, R. (2007). Increasing physical exercise levels: Age-specific benefits of planning. Journal of Aging and Health, 19, s. 851–866. Schwarzer, R. (2008). Modeling health behavior change: How to predict and modify the adoption and maintenance of health behaviors. Applied Psychology: An International Review, 57(1), 1–29.
Schwarzer, Ralf. (2010). Differential effects of planning and self- efficacy on fruit and vegetable consumption. Appetite. 54, 611-614. doi: 10.1016/j.appet.2010.03.006
Simunaniemi, A-M., Andersson, A., Nydahl, M. (2009). Fruit and vegetable consumption close to recommendations. A partly web-based nationwide dietary survey in swedish adults. Food & Nutrition Research, 1-9. doi: 10.3402/fnr.v53i0.2023
Schmidhuber, J., Traill, W.B. (2006). The changing structure of diets in the European Union in relation to healthy eating guidelines. Public Health Nutrition, 9(5), 584-595.
Statistiska centralbyrån. (2016). Befolkningsstatistik. Folkmängd efter kön, ålder och år. Hämtad 2016-12-30 från http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd
Statistiska centralbyrån. (2015). Sveriges framtida befolkning 2015-2060. Hämtad 2016-11-30 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-
information/?publobjid=24552
Statistiska centralbyrån. (2012). Medellivslängden ökar stadigt. Hämtad 2016-11-30 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Medellivslangden-okar-stadigt/
Socialstyrelsen. (2000). Näringsproblem i vård och omsorg- Prevention och behandling. Stockholm: Modin-Tryck.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Västerås: Edita Västra Aros.
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Västerås: Edita Västra Aros.
Stockholms läns landsting. (2015). Folkhälsorapport 2015 -Folkhälsan i Stockholms län. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
40
Stratton, Elia M. (2009). Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in 2007. Combating malnutrition: recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition. London: BAPEN; 2009. doi: 978899467365.
Sutton, S. (2005). Stage models of health behaviour. I M. Conner & P. Norman (Red.),
Predicting health behaviour: Research and practice with social cognition models, (s.223–275). Maidenhead, England: Open University Press.
Swain, D., Ellins, J., Coulter, A., Coulter, A., Heron, P., Howell, E., Rasul, F. (2007). Accessing information about health and social care services, Oxford: Picker Institute Europe.
Söderkvist, klang, Birgitta. (2013). Patient-undervisning. Lund: Studentlitteratur. s 97-99 Volkert, D., Kreuel, K., Heseker, H., & Stehle, P. (2004). Energy and nutrient intake in young- old, old-old and very old elderly in German. European Journal of Clinical Nutrition, 58, 1190- 1200.
Vivianco, Steen, L. (2009). Self-efficacy– ett begrepp på modet?, Fysioterapi, 12, 16-18. Wolfe, W.S, Olson, S., Kendall, C.M., & Frongillo Jr, E. (1996). Understanding food insecurity in the elderly: A conceptual framework. Journal of Nutrition Education, 28(2), 92‐ 100.
Wolfe W.S., Frongillo, E.A., & Valois, P. (2003) Understanding the experience of food
insecurity by elders suggests ways to improve its measurement. Division of Nutritional Sciences, Cornell University, Ithaca, NY: J.Nutr., 133(9), 2762-2769.
WHO. (2004). Promoting fruit and vegetable consumption around the world. Hämtad 2016-12- 15 från http://www.who.int/dietphysicalactivity/fruit/en/index2.html
Ziegelmann, J.P., Lippke, S. (2007). Planning and Strategy Use in Health Behavior Change: A Life Span View. International Journal of Behavioral Medicine, 14(1), 30–39.
41
Arbetsfördelning
Bilaga 1
Planering av studien och uppsatsarbetet 50/50 Litteratursökning 50/50
Datainsamling 50/50 Analys 50/50
Skrivandet av uppsatsen 50/50
Även om arbetet har varit jämt fördelat mellan författarna föll det sig naturligt att inneha huvudansvar för olika delar av uppsatsen.
42
Enkät
Bilaga 2
UNDERSÖKNING FÖR HEMMABOENDE ÄLDRE FRÅN 60 ÅR- som inhandlar och lagar sin egen mat
Denna enkät är en del av ett examensarbete av dietiststudenten Jennifer af Petersens och kostvetarstudenten Alicja Clason.
Syftet med arbetet är att få kännedom om äldres vilja, planering och förmåga till att äta enligt de allmänna kostråden från Livsmedelsverket. Din medverkan kan öka samhällets kunskaper om äldre för att kunna förbättra folkhälsan.
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avsluta enkäten. I redovisningen av resultaten kommer ingen enskild person att kunna identifieras och inga obehöriga kommer att få tillgång till resultaten. Uppgifterna som du lämnar i enkäten kommer endast att användas till denna studie.
Försök att svara på samtliga frågor. Tack för din medverkan! *Obligatorisk
1. Kön *
Pricka för ett alternativ. Kvinna
Man 2. Ålder *
Pricka för ett alternativ 60-64 år
65-69 år 70-74 år 75-79 år 80 år och äldre
3. Vilken är din högsta genomförda utbildning? * Pricka för ett alternativ
Saknar skolutbildning
Avslutad grundskola, realskola eller folkskola
Avslutad 2-årig gymnasieutbildning, yrkesutbildning, folkhögskola, flickskola eller motsvarande Avslutad, minst 3-årig gymnasieutbildning
Avslutad utbildning från universitet, högskola eller motsvarande Avslutad doktorsgrad/forskarstudier
43 4. Hushållets sammansättning *
Pricka för ett alternativ Änka/Änkling
Singel
Gift och sammanboende Sambo
Särbo
Boende med en eller fler personer Kollektiv
5. Känner du till Livsmedelsverkets rekommendation att äta frukt och grönt med 5 portioner per dag? *
Pricka för det alternativ som stämmer bäst. Ja
Nej
6. Vet du varför rekommendationen att äta frukt och grönt med 5 portioner per dag finns? *
Pricka för det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning.
För att det minskar risken för fetma, hjärt-och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer För att det är främsta källan till protein
För att det innehåller mycket järn och vitamin B12 För att det innehåller mycket fullkorn
Vet ej
7. Under den senaste månaden, hur många portioner frukt och grönt har du i genomsnitt ätit under en dag? *
En portion = 100 g, t.ex ett äpple, 1 dl juice, 1 näve grönsaker. Pricka för det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning. 5 eller fler portioner per dag
3-4 portioner per dag 1-2 portioner per dag
Mindre än 1 eller 0 portioner per dag
8. Jag har en vilja att äta minst 5 portioner frukt och grönt per dag *
En portion = 100 g, t.ex ett äpple, 1 dl juice, 1 näve grönsaker. Pricka för det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning.
Inte alls sant Lite sant Delvis sant Helt sant
44
9. Jag har redan planerat när, var och hur jag ska äta 5 portioner frukt och grönt i veckan *
En portion = 100 g, t.ex ett äpple, 1 dl juice, 1 näve grönsaker. Pricka för det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning. Inte alls sant
Lite sant Delvis sant Helt sant
10. Jag är säker på att jag har förmågan att äta 5 portioner frukt och grönt varje dag" * En portion = 100 g, t.ex ett äpple, 1 dl juice, 1 näve grönsaker.
Pricka för det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning. Inte alls sant
Lite sant Delvis sant Helt sant
11. Känner du till Livsmedelsverkets rekommendation att äta fisk 2-3 gånger i veckan? * Pricka för det alternativ som stämmer bäst.
Ja Nej
12. Vet du varför rekommendationen att äta fisk 2 till 3 gånger i veckan finns? * Pricka för det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning.
För att det underlättar förmågan att ta upp vitamin B För att det innehåller nyttiga fetter
För att det kan minska risken för leversjukdomar För att det innehåller mycket c-vitamin och järn Vet ej
13. Under den senaste månaden, hur många portioner fisk har du i genomsnitt ätit under en vecka? *
En portion fisk = ca 125 gram. Pricka för det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning. 2- 3 eller fler portioner per vecka
1 portioner per vecka
Mindre än 1 eller 0 portioner per vecka
Jag äter inte fisk då jag är t.ex. vegetarian, har fiskallergi, inte tycker om fisk (hoppa över frågorna 14, 15 och 16)
45
14. Jag har en vilja att äta minst 2-3 portioner fisk i veckan
En portion fisk = ca 125 gram. Pricka för det svar som stämmer bäst med din uppfattning. Inte alls sant
Lite sant Delvis sant Helt sant
15. Jag har redan planerat när, var och hur jag ska äta 2-3 portioner fisk i veckan
En portion fisk = ca 125 gram. Pricka för det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning. Inte alls sant
Lite sant Delvis sant Helt sant
16. Jag är säker på att jag har förmågan att äta 2-3 portioner fisk i veckan
En portion = ca 125 gram. Pricka för det alternativ som stämmer bäst med din uppfattning. Inte alls sant
Lite sant Delvis sant Helt sant
46
Följebrev
Bilaga 3
Hej,
Vi är två studenter från Uppsala Universitet som skriver ett examensarbete.
Vi som genomför undersökningen heter Alicja Clason som läser Kostvetarprogrammet och Jennifer af Petersens som läser Dietistprogrammet.
Syftet är att få kännedom om äldres vilja, planering och förmåga till att äta enligt de allmänna kostråden från Livsmedelsverket.
Viljan att i framtiden kunna målinrikta folkhälsoarbetet så att äldre ska kunna praktiskt
tillgodogöra sig informationen de får om en hälsosam kost. Samt belysa betydelsen av mat som en del av en förebyggande medicinsk behandling till äldre för ett hälsosamt åldrande.
Vi är intresserade av målgruppen äldre från 60 år och uppåt som bor hemma och inhandlar och lagar sin egen mat.
Vi har valt att besöka olika pensionärsföreningar där vi tror att vår målgrupp kan finnas. Vi undrar om och när det skulle vara lämpligt att komma på besök för att kunna presentera enkäten lite kort samt dela ut den och samla in den.
Vi är flexibla och kommer gärna i samband med redan bokade träffar lite före eller efter träffen om det underlättar för er.
Enkäten har 16 frågor och tar ca 5min till max cirka 10 minuter.
Deltagandet är helt frivilligt och man kan när som helst avsluta enkäten. I redovisningen av resultaten kommer ingen enskild person kunna identifieras och inga obehöriga kommer komma åt resultaten. Uppgifterna som man lämnar i enkäten kommer endast användas till denna studie. Vi skulle vara väldigt tacksamma för er hjälp.
Vid frågor kan ni kontakta oss på: Kontaktuppgifter:
Jennifer af Petersens, Solnavägen 104a 169 51 Solna, 073-566 35 44, Jenniferafpetersens@gmail.com.
Alicja Clason, Sveavägen 137, 113 46 Stockholm, 072- 921 44 83, Alicja.clason@gmail.com.
Handledare: Ingela Marklinder, Postadress: Box 560 751 22 UPPSALA, Besöksadress: BMC Husargatan 3, 752 37 Uppsala, 018-471 2312, ingela.marklinder@ikv.uu.se