Fortsatta studier
• Hur skulle lagar och regler kunna förändras för att underlätta och uppmuntra till att bygga fler bostäder för unga och studenter?
• Vad är skillnaden i produktionskostnad mellan ändrad användning av befintlig byggnad och nybyggnation?
• Hur kan en detaljplaneändring effektiviseras? I de fall där lokalerna har en hög vakansgrad
och byggnaden samtidigt är kulturellt värdefull är en ändrad användning en god idé. Den höga vakansgraden kan bero på att byggnaden inte är lämpad för sin ursprungliga användning. En ändrad användning till studentbostäder är lämplig eftersom kraven kan sänkas något, ekonomiska bidrag finns, politiskt stöd kan påskynda processen och behovet är stort.
En ändrad användning kan ske på ett yteffektivt och arkitektoniskt tilltalande sätt om byggnadens stomme tillåter. Pelarsystem, ett grunt djup och en tillräcklig befintlig fönstersättning underlättar för yteffektivitet. Vad som är arkitektoniskt tilltalande är en fråga om tycke och smak men det finns tillvägagångssätt för att uppnå en
enhetlighet och harmoni. En viktig del i att uppnå enhetlighet och harmoni är planlösningens utformning och materialval. I projektet S:t Görans gymnasium har sådana val grund i en strävan mot att bevara byggnadens karaktär.
Utmaningar som uppstår vid en ombyggnation grundar sig i byggnadens ursprungliga
utformning. Ovissheten i hur byggnaden faktiskt ser ut kan leda till en utdragen process där varje del av byggnaden måste utredas. Tid krävs för att utreda vad som ska bevaras och vad som ska rivas för att inte riskera onödigt resursslöseri. Utmaningarna är ofta relaterade till skillnader i krav mellan de olika användningarna. Om byggnaden har ett kulturhistoriskt värde ligger utmaningen i att uppnå krav på utformning utan att byggnaden förvanskas.
Projekt i form av ändrad användning lönar sig från fall till fall. Byggnadens utformning är en viktig del i lönsamheten. För att nå hög nyttjandegrad i bostäder kräver det en minimering av kommunikationsytor. Bankhus 90 är inte optimal i sin utformning ur den synpunkten. Dock motiveras en ändrad användning av Bankhus 90 på andra sätt.
Det finns ett stort värde i att bevara de befintliga faciliteterna som Bankhus 90 erbjuder.
Idrottshall och gym är exempel på faciliteter som studenter kan uppskatta. Byggnaden har ett lämpligt djup och tillräckligt med fönster för att innehålla studentlägenheter. Lägenheterna
präglas av byggnadens ursprungliga karaktär som bidrog till en variation i lägenhetstyper. De befintliga gemensamma utrymmena i
anslutning till trapphus på varje plan är optimala som gemensamma utrymmen för studenter. Studenterna får en privat sfär i egna fullt
utrustade lägenheter men kan samtidigt välja att utnyttja pentry i det gemensamma utrymmet när behov finns.
Ett studentboende skulle bidra till det valda området Rissne. Studenter bidrar generellt till en mer livlig stadsdel med mer rörelse och därmed högre trygghetskänsla. Studenterna kan bidra till att inspirera och uppmuntra ungdomar att söka sig till olika utbildningar och därmed öka områdets socioekonomiska status.
Om Bankhus 90 inte får nya hyresgäster inom en snar framtid finns det fler anledningar till att ändra användningen än att låta byggnaden stå tom eller alternativt riva den. Byggnaden har endast funnits sedan 1993 och det skulle vara resursslöseri att inte nyttja byggnaden efter en så kort livslängd. Dessutom har
byggnaden troligtvis ett kulturhistoriskt värde som kommer att värderas högre med tiden. När 90-talsbebyggelse börjar kulturmärkas finns det en chans att Bankhus 90 med sin originella och konstnärliga utformning blir uppmärksammat. Slutligen kan ändrad användning ses som ett bidrag i utvecklingen som samtidigt bevarar en del av historien. Det är annorlunda att bo i en byggnad med historia av en annan användning och intressant att se spår av vad som pågått i byggnaden innan det blev bostäder. Historia är viktigt för att skapa en känsla av identitet och förståelse för var vi kommer ifrån. Nybyggnation bidrar med utveckling medan befintliga
byggnader bidrar med historia. En blandning av äldre och ny bebyggelse bidrar till en mångfald i bebyggelsen och en intressant dynamik.
Ett nytt studentbostadshus i norra Rissne, kombinerat med butiker i bottenplan, kommer ge nytt liv till stadsdelen. Stadsdelens ungdomar kommer att inspireras av studenterna som kommer röra sig i området. Samtidigt kommer den nya rörelsen i området kunna bidra till att en tryggare och mer attraktiv stadsdel skapas.
REFERENSER
Litteraturförteckning
1 kap 4 § PBL 2010:900. Plan- och bygglagen. Sveriges riksdag.
A & P arkitektkontor AB (2017). Skrapan - studentbostäder. http://www.aop.se/projekt/bostader/skrapan- studentbostader/ [2017-05-21]
Akademiska hus (2017). http://www.akademiskahus.se/aktuellt/nyheter/2016/09/nu-borjar-bygget-av- drygt-230-studentlagenheter-pa-kth-campus/ [2017-05-21]
Andersson, U. (2016). Hallonbergen och Rissne på fel lista. Vi i Sundbyberg, 20 februari. http://www. pressreader.com/sweden/vi-i-sundbyberg/20160220/281526520119116
BBR Avsnitt 5 Brandskydd. Boverkets byggregler, BBR.
BBR Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljl. Boverkets byggregler, BBR. BBR 1:22 Avsnitt 1 Inledning. Boverkets byggregler, BBR.
Björkman, J., Giovannone, E., Gyllenswärd, I., Hansson, C., Nylind, N. 2013. Modernism at risk. Stockholm: Kungliga konsthögskolan. http://www.kkh.se/wp-content/uploads/2015/11/2012_2013_Slutrapport.pdf Bostadsförmedlingen (2017a). S:t Göransgatan 95. https://bostad.stockholm.se/Lista/Details/?aid=130715 [2017-05-21]
Bostadsförmedlingen (2017b). Tenstagången 55. https://bostad.stockholm.se/Lista/details/?aid=128145 [2017-05-21]
Boverket (2016). Nytt investeringsstöd till hyresbostäder. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/ publicerat-av-boverket/nyheter/nytt-investeringsstod-till-hyresbostader/ [2017-05-21]
Dyraste studentettan i landet finns i Skrapan i Stockholm (2013). Fastighetstidningen, 20 augusti. http:// fastighetstidningen.se/dyraste-studentettan-i-landet-finns-i-skrapan/
Kostsamt att somna i duschen (2015). Fastighetstidningen, 6 maj. http://fastighetstidningen.se/kostsamt- att-somna-i-duschen/
Frid, M., Wickberg, E. (2007). Förutsättningar för omvandlingar från lokal till bostäder. Lund: Lunds Tekniska Högskola. https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/diariet-och-arkivredovisning/
examensarbeten/fastighetsvardering-och-fastighetstaxering/2007/110_2013_2748.pdf [2017-05-21] Lodèn, S. (2014). Keramiska fasadbeklädnader. Byggkeramikrådet, BKR. http://xn--kunskapslnken-jfb. se/2014/06/13/keramiska-fasadbekladnader/ [2017-05-23]
Löss och studenter slåss om bostäder (2013). Svenska dagbladet, 5 augusti. https://www.svd.se/loss-och- studenter-slass-om-bostader
Nilsson, H., Andersson, S. (2015). Slitage i studentbostäder. Kalmar, Växjö: Linnéuniversitetet. https://www. diva-portal.org/smash/get/diva2:822005/FULLTEXT01.pdf
REFERENSER
Litteraturförteckning
Nordström, H. (2015). Program för Norra Rissne. Sundbyberg: Stadsledningskontoret. https://www. sundbyberg.se/download/18.25afe4471517bc17a45904e/1449587848580/Program+Norra+Rissne_ vA.pdf
Regeringskansliet (2017). http://www.regeringen.se/artiklar/2015/03/regeringen-vill-infora-en- stimulans-for-anordnande-av-nya-hyresbostader/ [2017-05-21]
Rosenberg, G., Ripellino, A. 1992. Se-Banken, Rissne. Arkitektur. Nr. 7: sid. 40-48.
Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc (2017a). Gyproc standardstålstomme c 600 med Gyproc Normal. http://gyproc.se/konstruktioner/innerv%C3%A4ggar/standard-innerv%C3%A4ggar-p%C3%A5-
st%C3%A5lstomme/gyproc-standardst%C3%A5lstomme-c-600-med-gyproc-normal/gs108, [2017-05-14] Sain-Gobain Sweden AB, Gyproc (2017b). Gyproc XR c 450 med Gyproc Normal. http://gyproc.se/
konstruktioner/innerv%C3%A4ggar/innerv%C3%A4ggar-med-h%C3%B6g-ljudreduktion/gyproc-xr-c- 450-med-gyproc-normal/xr21, [2017-05-14]
SIS SS91 42 21:2006. Svensk standard, Swedish Standard Institute.
Statistiska centralbanken (2016). Hyra och hyresförändring efter region. http://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/bostads-och-hyresuppgifter/hyror-i- bostadslagenheter/pong/tabell-och-diagram/hyra-och-hyresforandring-efter-region/ [2017-05-21] Sthlm 6000+ (2017). Om oss. http://sthlm6000.se/om/ [2017-05-21]
Stiftelsen Stockholms studentbostäder (2015). Fler studentbostäder - en förutsättning för Stockholm som
kunskapsregion. Stockholm: Stiftelsen Stockholms studentbostäder. https://www.sssb.se/wp-content/
uploads/SSSB-bostadsrapport-20141.pdf
Stockholms stad (2014). Planbeskrivning Detaljplan för del av Sjöbotten 1 i stadsdelen Älvsjö, Dp 2012-10003. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument. aspx?FileId=4021444&FileName=4021444_1_6.PDF&DataSource=2&JournalNumber=2012-10003
Stockholms stad (2015a). Startpromemoria för planläggning av Odde 1 m.fl. i stadsdelen
Kista, 2015-09817, Hanstavägen (ca 2000 bostäder, förskolor och verksamheter). Stockholm:
Stadsbyggnadskontoret. http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument. aspx?FileId=5339191&FileName=5339191_1_6.PDF&DataSource=2&JournalNumber=2015-09817 Stockholms stad (2015b). Skillnadernas Stockholm. Stockholm: Stadsledningskontoret. http://www. stockholm.se/PageFiles/1020704/Rapport%201%20Skillnadernas%20Stockholm,%20juni%202015.pdf Stockholms stadsmuseum (2017). Klassificering och “k-märkning”. http://stadsmuseet.stockholm.se/varda- ert-hus-historia/klassificering-och-k-markning/ [2017-05-21]
Sundbybergs stad (2013). Sundbybergs stads översiktsplan. Sundbyberg: Sundbybergs stad. https://www. sundbyberg.se/download/18.5e27835413e64c486452d/1367491907005/%C3%96versikt_antagen+2013. pdf
Sundbybergs stad (2016a). Rissne kvalitetsprogram. Stockholm: Sundbybergs stad. https:// www.sundbyberg.se/download/18.64b7b4d7158aba9fdd66af8/1480413272249/
Rissne+kvalitetsprogram+f%C3%B6r+beslut+KS+161205.PDF
Sundbybergs stad (2016b). 83 000 invånare i Sundbyberg år 2030. http://www.sundbyberg.se/om- sundbyberg/aktuellt-och-evenemang/nyhetsarkiv/nyheter/2016-10-24-83-000-invanare-i-sundbyberg- ar-2030.html [2017-05-21]
Sundbybergs stad (2017). Rissneambassadörerna. http://www.sundbyberg.se/kultur-fritid/fritid-for-unga/ rissneambassadorerna.html [2017-05-21]
Svenska bostäder (2017). Vallgossen. https://www.svenskabostader.se/omraden/innerstaden/ kungsholmen/vallgossen/ [2017-05-21]
Wachenfeldt, A. (2015). Klassiska bankhuset byter namn. Mitt i, 15 december. https://mitti.se/nyheter/ klassiska-bankhuset-byter-namn/
Bildförteckning
Källor till bilder som använts i rapporten återfinns nedan. Bilder som inte redovisas nedan är tagna av författarna till rapporten.
Bild 1: Av Åke E:son Lindman. http://www.lindmanphotography.com/?attachment_id=3134
Bild 2: Av Holger Ellgaard. https://sv.wikipedia.org/wiki/Skatteskrapan#/media/File:Skatteskrapan_ Bondegatan_2014.jpg
Bild 3: Av Holger Ellgaard. https://sv.wikipedia.org/wiki/Skatteskrapan#/media/File:Skatteskrapan_ Bondegatan_2014.jpg
Bild 4: Åke Sundvall AB. https://akesundvall.se/om-ake-sundvall/aktuellt/idag-slapper-ake-sundvall-243- studentlagenheter-till-stockholms-bostadsformedling/
Bild 5: Stockholm stadsmuseum. http://stadsmuseet.stockholm.se/om-hus2/klassificering-och-k- markning/stadsmuseets-kulturhistoriska-klassificering/
Bild 6: Av Anders Bengtsson. https://www.flickr.com/photos/barracuda666/7353842578
Bild 7: Av Albin Dahlström. www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/bbr/23110000000556 Bild 8: Av Holger Ellgaard. https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6torgsskraporna#/media/ File:Hoghus_1-5_2007a.jpg
Bild 9: Av Holger Ellgaard. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bankhus_90,_2010c.jpg Bild 10: Sundbybergs stad. https://www.sundbyberg.se/
download/18.25afe4471517bc17a45904e/1449587848580/Program+Norra+Rissne_vA.pdf Bild 11: Sundbybergs stad. https://www.sundbyberg.se/
download/18.25afe4471517bc17a45904e/1449587848580/Program+Norra+Rissne_vA.pdf Bild 12: Alessandro Ripellino Arkitekter. http://a-ripellino.se/project/seb-kontorshus/
BILAGOR
NYCKELTAL
Bilaga 1NYCKELTAL
PLAN 5-8 BOSTÄDER PLAN 0-1 DRIFT, GARAGE & FÖRRÅD FÖR UTHYRNING
PLAN 0 PLAN 5-6
[m2] [m2]
LOA ÖVA OKA BTA LOA/BTA BOA BIA ÖVA OKA BTA BTA/BOA
Allmänna kommunikation & drift 7854 Bostäder 8720
Yta för uthyrning av förråd & parkering 5851 Bostadskomplement 820
Total 5851 7854 313 Kommunikation 2090
Omslutande konstruktion 2550
Bruttoarea 14018 0,42 Total 8720 820 2090 2550
PLAN 1 Bruttoarea 14180 0,61
[m2]
LOA BIA ÖVA OKA BTA LOA/BTA PLAN 7
Allmän kommunikation & drift 8531 [m2]
Cykelgarage 463 BOA BIA ÖVA OKA BTA BTA/BOA
Yta för uthyrning av förråd & parkering 9189 Bostäder 2616
Total 9189 463 8531 1176 Bostadskomplement 246
Kommunikation 627
Bruttoarea 19359 0,47 Omslutande konstuktion 765
Total 2616 246 627 765
PLAN 2-4 KONTORSLOKALER & KOMMERSIELL VERKSAMHET
Bruttoarea 4254 0,61
PLAN 2
[m2] PLAN 8
LOA ÖVA OKA BTA LOA/BTA [m2]
Kommunikation 2600 BOA BIA ÖVA OKA BTA BTA/BOA
Butiksverksamhet 6071 Bostäder 1744
Matvarubutik 2118 Bostadskomplement 164
Gym 432 Kommunikation 418
Konferens 2105 Omslutande konstruktion 510
Fastighetskontor 822 Total 1744 164 418 510
Varumottagning & lager 717
Total 11548 3317 630 Bruttoarea 2836 0,61
Bruttoarea 15495 0,75
PLAN 3 BOSTADSPLANETS TVÅ OLIKA KONCEPT:
[m2]
LOA ÖVA OKA BTA LOA/BTA Areor på bostadsplanet är approximerat på det sättet att en upprepning av ett sk typplan applicerats i bostadsplanets olika delar .
Kommunikation 1873 Bostadsplanet består av typtrapphus som upprepar sig på våningarnas olika delar. Vidare delar typtrapphuset in sig i två delar som visar på två olika koncept
Butiksverksamhet 5268
Kontorsverksamhet 5222 KONCEPT 1 Bostäder fyller hela planet med en central korridor som sträcker sig längs med husets långsida.
Restaurang 1284 Bostadskomplement såsom tvättstuga och förråd finns beläget i källarplan.
Total 11774 1873 655
[m2]
Bruttoarea 14302 0,82 BOA BIA ÖVA OKA BTA BTA/BOA
Bostäder 563
PLAN 4 Bostadskomplement 15
[m2] Allmän kommunikation 125
LOA ÖVA OKA BTA LOA/BTA Omslutande konstruktion 126
Kommunikation 298
Kontorsverksamhet 5192 Bruttoarea 829 0,68
Total 5192 298 319
KONCEPT 2 Bostäder fyller planet med en dubbelkorridor som sträcker sig längs med husets långsida.
Bruttoarea 5809 0,89 Bostadskomplement såsom tvättstuga och förråd finns beläget på bostadsplanet i anslutning till korridoren.
[m2]
BOA BIA ÖVA OKA BTA BTA/BOA
Bostäder 309
Bostadskomplement 67
Allmän kommunikation 84
Omslutande konstruktion 129
SUMMERING FÖNSTERAREA
REDOVISNING AV RELATIONSTAL, SAMTLIGA PLAN REDOVISNING AV FÖNSTERAREA FÖR ETT TYPPLAN
[m2] [m2]
LOA/BTA BTA/BOA Yttervägg Fönster
PLAN 0 0,42 Fasad mot nordväst 217 68
PLAN 1 0,47 Fasad mor sydöst 197 120
PLAN 2 0,75 Gavlar 109
PLAN 3 0,82 Totalt 523 188
PLAN 4 0,89
PLAN 5-6 0,61 Andel fönsterarea 26 %
PLAN 7 0,61
PLAN 8 0,61 REDOVISNING AV FÖNSTERAREA FÖR EN TYPLÄGENHET MOT NORDVÄST
SUMMERING, SAMTLIGA PLAN [m2]
Yttervägg Fönster
[m2] Fasad mot nordväst 21 4
BOA LOA BRA BTA OKA Totalt (LOA+BOA)/BRA
Total area för uthyrning 13080 43554 56634 Andel fönsterarea 16 %
Bruksarea 83335 83335 REDOVISNING AV FÖRSTERAREA FÖR EN TYPLÄGENHET I SYDOST
Omslutande konstruktion 6918 6918
[m2]
Bruttoarea 90253 90253 0,68 Yttervägg Fönster
Fasad mot sydöst 9 9