I det här avsnittet kommer fokus ligga på att besvara de frågeställningar som ställts med hjälp av det resultat som framkommit och den analys som har gjorts. Utöver det kommer även en slutsats dras om uppsatsens bidrag och hur vidare forskning skulle kunna gå till väga.
Fokus för den här uppsatsen ligger främst på att kartlägga de eventuella förändringar som skett i noterade svenska bolags årsrapporter över en elva årsperiod (2004-2014). Inspirationen för det här kommer från Beattie et al. (2008) som efterfrågar att liknande undersökningar bör utföras i andra länder. I kombination med det är forskningsområdet relativt outforskat i Sverige, vilket lämnar ett kunskapsgap. Utöver förändringen är målet även att försöka slå fast varför eventuella förändringar skett och vad bakomliggande orsaker kan tänkas vara. Det mynnade ut i två frågeställningar. Den första:
Hur har årsrapporter förändrats i storlek och struktur från 2004 till 2014 bland noterade svenska bolag?
Som nämnt i analysen har årsrapporter förändrats i storlek och struktur från 2004-2014. Det kan konstateras att årsrapporter för svenska noterade bolag ökar i storlek mätt i sidor, ord och bilder. Ingen av de undersökta bolagens årsrapporter minskar eller är oförändrade sett till de nämnda parametrarna mellan 2004-2014. Ett problem med det är att det kan leda till information overload, varpå om trenden fortsätter i samma takt kan fallet vara ett faktum. Särskilt med IASBs medvetenhet om att det finns ett problem med att applicering av IFRS leder till ökad information i årsrapporterna.
Utöver att besvara huruvida det skett en förändring i storlek har strukturen även förändrats. Även om skillnaden inte är lika drastisk kan ändå slutsatsen dras att en viss förändring har skett. Strukturen överlag är relativt oförändrad förutom i den ej-lagstadgade delen. Däri har hållbarhetsredovisningen har tillåtits mer plats under åren. Vi finner att hållbarhetsredovisningen i helhet nästan fördubblat sin plats i årsrapporter.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att ökning har skett i årsrapporter i form av ökat antal sidor, ord och bilder. Fördelningen och strukturen ser relativ jämn ut förutom hållbarhetsredovisningen som tillåtits mer plats, vilket även återspeglas av det faktum att hållbarhetsredovisningens sidantal har ökat över åren. Resterande delar har även stigit men i en relativt jämn takt.
48 Vilka bakomliggande faktorer är det som påverkar årsrapporters storlek och struktur?
Den här frågan söker svar på vilka bakomliggande motiv det är som kan ha lett till att årsrapporter förändras i storlek och struktur. En av de tydligaste orsakerna som hittas är införandet av IFRS 2005. Det mynnade ut i att sidantalet noter märkbart ökar och även att antalet noter ökar. Efter det årsskiftet är förändringen både i sidantal och i antal noter näst intill obefintlig för resterande år. Det gör att slutsatsen kan dras att IFRS påverkade förändringen av den lagstadgade delen på samma vis som Malthus och Bosman (2014) kommer fram till.
Hållbarhetsredovisningen är den del i årsrapporter som har ökat mest. Främsta anledningen till den här ökningen grundar sig i att ledningen för utformningen av årsrapporterna söker att legitimera deras prestationer för att möta samhällets krav. Samhällets uppfattning av hållbarhet kan ha förstärkts av media som bidrar genom en ökning av rapportering kring hållbarhetsfrågor. Kraven på mer ingående hållbarhetsredovisning höjs och gör att företag måste rapportera utförligare. Det faktum att de undersökta bolagen som erbjuder separata hållbarhetsredovisningar har fördubblats genom åren i takt med ökad information i årsrapporterna om hållbarhetsredovisning stärker den slutsatsen. Bilder är också något som ökar genom mätperioden. Av det ökar de ej-informativa bilderna i högre grad än de ej-informativa bilderna efter 2006. Främsta orsaken till den här förändringen tros baseras från teorin om impression management. Företag vill göra rapporterna mer visuellt tilltalande. Impression management uttrycker sig då i det här fallet via bilder främst men kan även spåras i CSR-rapporteringen som ett exempel. Det förklarar även den stigande klyftan som uppstår mellan informativa bilder, t.ex. grafer och ej informativa bilder. Intressenter tilltalas mer av visuellt behagliga bilder.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det förklarar de förändringar som sker under de senaste tio åren. De mest framträdande är teorin om media agenda setting-teorin som är underliggande till legitimitetsteorin och teorin om impression management. De förklarar beteendet och tänket som företag har när de utformar en årsrapport. Utöver det finns det händelser såsom finanskrisen och införandet av IFRS som orsaker till de förändringar som skett.
49
6.1. Uppsatsens bidrag
Den här studien kartlägger årsrapporters förändringar över tid mellan 2004 och 2014 för svenska noterade bolag och syftar på att finna möjliga orsaker till varför årsrapporterna har förändrats. Vi finner ingen tidigare forskning inom ämnet som utfört studien i Sverige. Således bidrar uppsatsen med en relevant kartläggning om hur årsrapporters innehåll och struktur för svenska noterade bolag förändras och vad de bakomliggande orsakerna är. Det ger en rimlig prognos på hur årsrapporter i Sverige kommer att se ut i framtiden samt vad det kan tänkas finnas för motiv och orsaker som kan leda till förändringar i årsrapporter. Följaktligen kan det även hjälpa intressenter vara mer kritiska till hur årsrapporter är strukturerade och hur företags tankegångar går vid skapandet av årsrapporter. Intressenter kan se att företag resonerar olika vid upprättandet av årsrapporter och att det inte alltid gynnar är i deras intresse.
6.2. Förslag till vidare forskning
Uppsatsen baserar sin undersökning på svenska noterade bolag. Som tidigare forskare nämner, skulle det vara av intresse att göra en kartläggning på andra länder som ännu inte har blivit undersökta. Relaterat till det skulle det vara intressant att studera hur årsrapporter för mindre bolag i Sverige förändras över tid och jämföra det med årsrapporter från stora noterade svenska bolag. I och med att vi syftar på att kartlägga hur årsrapporter förändras ur ett helhetsperspektiv kan det vara av intresse för framtida forskning att fokusera på specifika delar eller komponenter som t.ex. hållbarhetsredovisning. Således kan komponenten mer specifikt kartläggas, där orsakerna bakom förändringen av den grundligare kan synliggöras.
50