Slutsatser arbetas fram utifrån problemfrågorna:
Vilka förenklingar och begränsningar uppkommer om företag väljer att tillämpa K2? Vilka fördelar och nackdelar innebär förenklingarna och begräsningarna?
I K2 görs ett undantag från periodiseringsprincipen i och med att BFN har angett en gräns där belopp under 5 000 kronor inte behöver periodiseras. Det innebär i sig ingen stor förenkling utan förenklingen är att företagen inte längre behöver göra en bedömning av vad som är ett för periodiseringen väsentlig belopp. Avsteget innebär därför en förenkling och en fördel för företagen. Däremot kan undantaget i vissa fall innebära att en missvisande bild av företagets ekonomiska ställning visas. Då förenklingen kan generera ett lägre eller högre resultat jämfört med de företag som inte tillämpar undantaget, vilket kan ses som en nackdel med K2. Årligen återkommande utgifter behöver enligt K2 inte periodiseras vilket verkar vara en av de större förenklingarna i K2. Följden av denna förenkling för företagen är att arbetet med redovisningen minskas då de inte längre behöver leta efter och vänta på samtliga fakturor för räkenskapsåret. Följaktligen kan årsredovisningen färdigställas vid ett tidigare tillfälle vilket är en stor fördel.
I ÅRL lyfts rättvisande bild fram som en viktig princip trots det finns den inte med i K2, där spelar försiktighetsprincipen en större roll. Att rättvisande bild fått stå åt sidan för försiktighetsprincipen kommer troligen inte medföra några större effekter på företagen. Om företagen väljer att tillämpa K2 och följer det i sin helhet borde det resultera i att företaget ändå redovisar en rättvisande bild. Att tyngdpunkten istället ligger på försiktighetsprincipen innebär således att företagen istället redovisar en försiktigare bild vilket är en stor fördel, bland annat för eventuella intressenter.
Syftet med K2 var att göra regelverket mer användarvänligt genom att alla regler för mindre aktiebolag rörande årsredovisningen är samlade. Företagen ska även veta att de inte missar någon del till årsredovisningen. Det är en stor förenkling och något som kan anses vara uppfyllt i och med K2 då det blivit mycket enklare att söka information genom att allt är samlat i ett regelverk jämfört med tidigare då företagen behövde söka information i flera regelverk. Att reglerna nu är samlade gör att företagen kan känna sig trygga i att de inte missar någon del i årsredovisningen då de tillämpar K2. Att K2 är ett samlat regelverk ses
34 idag som en stor förenkling jämfört med de tidigare reglerna. När K3 är färdigt kommer även det vara ett samlat regelverk, då kommer denna förenkling och fördel inte längre vara unik. För företag kommer tillämpningen av K2 inte ge några större effekter på balans- eller resultaträkningen så länge de inte har några egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar eller någon annan post som inte är tillåten enligt K2. Begränsningen att företag som tillämpar K2 inte kan ta upp egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar kan även ses som en förenkling då det är en svår fråga att hantera för mindre företag. Det kan även ses som en fördel då det innebär en rättvisare bild av företaget då dessa poster ofta har saknat substans i mindre företag. Det kan innebära en nackdel då tillgångarna för dessa företag blir mindre än om de skulle tillämpa de tidigare reglerna. Då är risken större för företagen att komma till ett läge där de kan behöva upprätta en kontrollbalansräkning.
Att företag enligt K2 kan skriva av maskiner och inventarier samt immateriella anläggningstillgångar enligt schablon på fem år är en förenkling då företag inte behöver bedöma någon livslängd för tillgången och inte heller behöver göra någon nedskrivningsbedömning. Att förenkling innebär att företagen slipper göra en bedömning av beloppet kan ses som en stor och konkret förenkling i K2. Det är frivilligt för företag som tillämpar K2 att tillämpa denna förenkling. Det frivilliga valet kan medföra ojämna resultat bland liknande företag, vilket kan ses som en nackdel vid jämförelser av företag då det kan resultera i en missvisande bild av företagens resultat. Det påverkar informationen till intressenterna när de ska jämföra företag.
Tillämpningen av K2 får följder på informationen till intressenterna. Att företagen behöver upprätta färre noter kan för dem ses som en förenkling för företagen. Det blir däremot en nackdel för intressenterna att antalet noter i årsredovisningen minskar vilket kan innebära att informationen minskar. Skillnaden som kan uppstå mellan företag på grund av olika val av tillämpning av förenklingar kan leda till en missvisande bild av resultatet mellan företagen. Även det i kombination med färre noter försämrar informationen vilket är en nackdel för intressenterna som i förlängningen blir en begränsning för företaget som då kan inge försämrat förtroende hos intressenterna.
En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till praxis som företag tidigare har tillämpat. Följaktligen är de flesta av förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya. De nya begränsningarna är inte enbart negativa utan kan även innebära en fördel då de kan medföra en bättre redovisning av företagets ekonomiska ställning. Följaktligen innebär de flesta förenklingar och begränsningar inte några större effekter för företagen. Förmodligen den största förenklingen i och med K2 är att företag som tillämpar K2 behöver göra färre bedömningar då de kan följa de konkreta reglerna i K2 angående väsentliga belopp. Det är en förenkling som kan innebära en stor effekt för företagen. Att företagen behöver göra färre bedömningar kan ses som en förenkling särskilt för företag där redovisningskunskapen
35 inte är så stor då det är svårt att göra bedömningar. En annan anledning kan vara att bedömningarna kan innebära variationer då olika företag gör olika bedömningar vilket skapar en osäkerhet kring redovisningen och försämrar jämförbarheten. Det innebär en förenkling både jämfört med de tidigare reglerna och K3 där bedömningar krävs i en större utsträckning.