• No results found

Syftet med denna uppsats är att studera hur aktivt affärsänglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns – hypotesen. Vidare att studera hur informations – asymmetrin mellan den aktiva affärsängeln och entreprenörer påverkas före och under investeringsprocessen. Överallt i världen skapas det affärsidéer, dock slutar de flera av dessa idéer just vid idéerna. För att kunna skapa ett företagande eller etablera affärsidéer på en potentiell marknad krävs det kunskap och kontakt med professionella företagare och investerare. För en entreprenör som önskar att förverkliga sin ”vision” söker han upp potentiella investerare, så kallade ”affärsänglar”.

Vår slutsats rörande ett eventuellt samarbete mellan affärsängel och entreprenör bygger på huruvida entreprenörens drivkraft gentemot hans uppsatta mål och vision. Detta deklareras i sådd och start – up faserna i livscykels – hypotesen. Vid de fall då affärsidén och entreprenören synkroniserar och övertygar affärsängeln om dess framtida ekonomiska värde och möjlighet kan affärsängeln ställa sig bakom projektet, med sina finansiella muskler samt resurser i dessa två faser. Förutom det ekonomiska kapitalet som affärsänglarna innehar, så är det deras kunskaper om företagande och företagsstyrning som blir en enorm tillgång för entreprenören och företaget.

Problem som uppstår är när entreprenören undanhåller grundläggande information för affärsängeln, då uppstår ett informationsasymmetriskt problem. Affärsänglarna lägger stor vikt på förtroendet och tilliten hos entreprenörerna, detta på grund av att man skall försäkra sin investering. Genom ett förtroende och en öppenhet minskas informationssymmetrin från entreprenören till investeraren. Entreprenören måste deklarera all förhandsinformation via rapporter, det vill säga all explicit knowledge. Den aktiva affärsängeln går med sitt engagemang in med sin kunskap som han vill förmedla vidare till företaget och entreprenören, han vill ge sin tacit knowledge, detta genom att ta en aktiv roll i företaget. Slutsatsen som vi finner gemensamt är att informationsasymmetrin spelar den avgörande faktorn, om det skall inleda och fortskrida ett samarbete mellan parterna. Jämför man detta med den tidigare studie som gjordes på entreprenörer och affärsänglar i USA så kan vi se att det förekommer samma fokus som i Sverige. Både änglar utomlands och i Sverige investerar inga pengar i ett företag om inte informationsasymmetrin mellan dessa parter är uppfyllt av entreprenören. Alla affärsänglar menar på att det redan existerar en hög risk att investera i start-up och sådd faserna men om entreprenören undanhåller information så investerar inte änglarna i affärsidén. Vi kan konstatera att både vår forskning och den utländska forskningen påvisar samma utfall, nämligen att informationsasymmetrin spelar den avgörande rollen.

Vidare kan vi konstatera att informationsasymmetrin minskar kontinuerligt medan projektet utvecklas och fortskrider, enheterna blir mer synkroniserade, när affärsänglarna väljer att kliva ur bolaget eller en eventuell försäljning blir aktuell då har informationssymmetrin minskat radikalt inom organisationen.

Affärsänglarna är entreprenörernas räddning i flera fall, speciellt när banken inte vill stå bakom en entreprenörs affärsidé. Vid ett gott samarbete uppnår båda parter sina mål, investerarna får hög avkastning på sitt kapital och entreprenörerna har fått möjlighet att etablera sin affärsidé till företaget.

6.1 Framtida studier

Vi känner att denna uppsats kan vara till grund för framtida studier. Den påvisar att affärsänglar är entreprenörernas räddning ur affärsänglarnas synpunkter, men framtida studier kanske kan påvisa det motsatta. Vi kan inte svara på denna fråga om man inte har en synvinkel från båda perspektiven och i detta fall talar vi om entreprenören i sig. En framtida studie skulle kunna undersöka samma sak men rikta sina frågor mot entreprenören för att få en klarare bild över hur de egentligen går till väga. Detta också för att kunna stärka om informationsasymmetrin verkligen spelar en sådan stor roll som dessa fyra änglar påpekar.

En annan ide för framtida studier från vår sida, skulle kunna vara att intervjua fyra passiva änglar och se skillnaden mellan dessa gentemot entreprenören. Se vad som skiljer dessa åt och studera om entreprenören verkligen tjänar mer på att ha en aktiv ängel vid sin sida. Då skulle informationsasymmetrin inte vara relevant, om bara en passiv ängel investerade. Skulle då företaget och affärsiden fortfarande vara effektiv? En tredje tanke mot vårt tillvägagångssätt och en framtida studie skulle kunna vara att granska relationen mellan affärsängeln, entreprenören och banken. Hur går detta verkligen till? Varför beviljas inte entreprenören kapital från banken men rekommenderas till affärsängeln? Hur går triangeln till mellan dessa änglar, samt vad är för och nackdelarna med denna triangel?

7 Referenser    

Böcker  

Alvesson.  M.  (2006).  Tomhetens  triumf.  Liber  AB  och  Atlas  AB  

Amis,   D.   &   Stevenson,   H.   (2001).   Winning   Angels.   Storbritannien:   Pearson   Education  Limited.  

Benjamin,   Gerald   A.,   &   Margulis,   J.   (2001).   The  angel  investor  ́s  handbook:  how  to  

profit  from  early-­‐stage  investing.  Princeton,  N.J  :  Bloomberg  Press.  

Benjamin,  Gerald  A.  och  Margulis,  Joel  (2005).  Angel  Capital  –  How  to  Raise  Early-­‐

Stage  Private  Equity  Financing.  John  Wiley  and  Sons  Ltd  

Bruns,  V.  (2003).  Kreditprocessen  ur  bankens  och  det  växande  ägarledda  företagets  

perspektiv.   I   H.   Landström   (Red.),   Småföretaget   och   kapitalet,   115–

133.  Kristianstad:  Kristianstads  boktryckeri.  

Byström,   Hans.   (2007).   Finance   -­‐   Markets,   Instruments   &   Investments.   Malmö:   Studentlitteratur.  

Crowther   D.   &   Lancaster   G.   (2008).   Research   methods:   a   concise   introduction   to  

research   in   managament   and   business   consultancy.   2nd   ed.   Elsevier  

Ltd.  Oxford,  United  Kingdom  

Ghauri,  P.N.,  Gronhaug,  K.  and  Kristianslund,  I  (1995).  Research  Methods  in  Business  

Studies.  Great  Britain:  Prentice  Hall.  

Gladwell,  M  (2000).  The  Tipping  Point:  How  Little  Things  Can  Make  a  Big  Difference.   Little  Brown,  United  States.  

Gooderham,  P  &  Nordhaug,  O  (2003).  International  management  :  Cross-­‐  Boundary  

Challenges.  Oxford,  UK.  

Helle,  P.  (2005).  Affärsänglar  och  andra  tidiga  investerare.  Några  råd  på  vägen  för  

tillväxtentreprenörer.  Connect  Sverige.  

Helle,  P.  (2004).  Affärsänglar  –  Att  investera  i  tillväxtföretag.  Ekerlids  förlag.  

Jacobsen,   D.I.   (2002).   Vad,   hur   och   varför?   Om   metodval   i   företagsekonomi   och  

andra  samhällsvetenskapliga  ämnen.  Lund:  Studentlitteratur.  

Kylén.   J-­‐A.   (1994).   Fråga   rätt,   vid   enkäter,   intervjuer,   observationer   och   läsning.   Kylén  förlag  AB.  

Kylén,   J-­‐A.   (2004).   Att   få   svar:   Interjuv,   enkät,   observation.   Stockholm:   Bonnier   Utbildning.  

Landström,  H.  (2003).  De  små  företagens  kapitalförsörjning  –  kunskaper  och   implikationer.   I   H.   Landström   (Red.),   Småföretaget  och  kapitalet,   11– 25.  Kristianstad:  Kristianstads  boktryckeri.  

Lindberg,  O.  (2007a).  Företagarguiden  –  Nya  ägare  med  riskkapital.  

Nilsson,   M.   (2007).   Sammanställning   av   resultaten   från   Affärsängelpanelen   första  

halvåret  2007.  Svenska  Riskkapitalföreningen.  

Nonaka,  I  &  Takeuchi,  H(1995).  The  Knowledge  -­‐Creating  Company:  How  Japanese  

Companies  Create  the  Dynamics  of  Innovation.  Oxford  University  Press,  

Inc.  

Nyman,  M.  (2002).  Riskkapital  -­‐  Privare  equity-­‐  och  venture  capitalinvesteringar.   Stockholm:  Nordstedts  Juridik  

Polanyi,  M.  (1966).  The  tacit  dimension,  Routledge  &  Kegan  Paul  Ltd.,  London    

Saunders.  M,  Lewis,  P.  Thornhill,  A.  (2009)  Research  methods  for  business  students  

5th   edition.   Pearson   Education   Limited,   Edingburgh   Gate,   Harlow,  

England.    

Sanchez,   R.   (2000).   “Tacit   Knowledge”   versus   “Explicit   Knowledge”   Approaches   to  

Knowledge  Management  Practice.    

Storey,  D.J.  (1994).  Understanding  the  small  business  sector.  New  York:  Routledge.   Vance,  David  E.  (2005).  Raising  Capital.  Springer-­‐Verlag  New  York  Inc.  

Van   Osnabrugge,   M.,   Robinson,   R.   (2000).  Angel  investing:  matching  startup  funds  

with   startup   companies:   the   guide   for   entrepreneurs,   individual   investors,  and  venture  capitalists.  San  Francisco:  Jossey-­‐bass  

Artiklar  

Aernoudt,   R   (1999).   Business  Angels;  Should  they  fly  on  their  own  wings?   Venture   Capital,  Vol  1,  No  2,  s  187  –  195.    

Avdeitchikova,  S  (2008).  On  the  structure  of  the  informal  venture  capital  market  in  

Sweden:  developing  investment  roles,  Venture  Capital,  10:  1,  55  —  85  

Connell,N.A.D  &  Klein,  J.H  &  Powell,  P.L  (2003).  It’s  Tacit  Knowledge  but  Not  as  We  

Know   It:   Redirecting   the   Search   for   Knowledge.     The   Journal   of   the  

Denis,  J.D.  (2004).  Entreprenerurial  finance:  an  overview  of  the  issues  and  evidence.   Journal  of  corporate  finance,  10  (2004),  301-­‐326.  

Feeney,  L.,  Haines,  G.  H.,  Riding,  A.  L.  (1999).  Private  investors  ́  investment  criteria:  

insights  from  qualitative  data.  Venture  Capital,  Vol  1,  No  2,  s  121-­‐145  

Fried,  V.H.,  &  Hisrich,  R.  D.  (1994).  Toward  a  Model  of  Venture  Capital  Investment  

Decision  Making.  Financial  Management,  23  (1),  28-­‐37.  

Fiet,   J.   (1995).   Risk   avoidance   strategies   in   venture   capital   markets.   Journal   of   Management  Studies,  32  (4),  551-­‐574.  

Landström,   H.   (1993).   Informal   risk   capital   in   Sweden   and   some   international  

comparisons.   Jourmal   of   Small   Business   Management,   Vol   8,   s   525-­‐

540  

Landström,  H.  (1995).  A  pilot  study  on  the  investment  decision-­‐making  behaviour  of  

informal  investors  in  Sweden.  Journal  of  Small  Business  management,  

Vol  33,  No  3,  s  66-­‐75  

Landström,   H.   (1997).   Synen   på   affärsmöjligheter:   Informella   riskkapitalisters  

beslutskriterier   i   samband   med   bedömningen   av   nya   investeringsförslag.  SIRE  –  Working  Paper  1997:3  

Landström,  Hans  och  Månsson,  Nils  (2006).  Business  angels  in  a  changing  economy:  

The  case  of  Sweden.  Venture  Capital,  8:4,281  —  301  

Lindsay,   Noel   J.(2004).   Do   business   angels   have   an   entrepreneurial   orientation?   Venture  Capital,  6:  2,  197  —  210  

Isacson,   T.,   Lindström,   T.   (2002).   Varför   det   finns   få   företagsänglar   i   Sverige.   Industrifonden  Nytt,  Nr  3,  s  3  

Mason,   C.,   Harrison,   R.   (1994).   Why   “Business   Angels”   Say   No:   A   Case   Study   of  

Oportunities  Rejected  by  an  Informal  Investor  Syndicate.  International  

Small  Business  Journal,  Vol  14,  No  2,  s  35-­‐51  

Mason,   C.,   Harrison,   R.   (1996).   Informal  venture  capital:  a  study  of  the  investment  

process,   the   post-­‐investment   experience   and   investment   performance.  

Entrepreneurship  and  Regional  Development,  Vol  8,  s  105-­‐125  

Mason,   C.,   Harrison,   R.T.   (2002).   Barriers   to   investment   in   the   informal   venture  

capital   sector.   Entrepreneurship   and   Regional   Development,   14,   s  

271-­‐287  

Nilsson,   M.   (2007).   Sammanställning   av   resultaten   från   Affärsängelpanelen   första  

Paul,   Stuart,   Whittam,   Geoff   och   Wyper,   Janette   (2007).   Towards   a   model   of   the  

businessangel  investment  process.  Venture  Capital,  9:2,  107  -­‐  125  

Riding,   Alan   L.   (2008).   Business   angels   and   love   money   investors:   segments   of   the  

informal  market  for  risk  capital.  Venture  Capital,  10:4,355  —  369  

Sanchez,   R.   (1995).   Strategic   Flexibility   in   Product   Competition.   Strategic  

Management   Journal,   Vol.   16,   Special   Issue:   Technological   Transformation  and  the  New  Competitive  Landscape  (Summer,  1995),  

pp.  135-­‐159.    

Sanchez,  R.  (2003).  Integrating  Transaction  Costs  Theory  and  Real  Options  Theory.  

Managerial   and   Decision   Economics,   Vol.   24,   No.   4,   Integrating   Management  and  Economic  Perspectives  on  Corporate  Strategy  (Jun.  -­‐   Jul.,  2003),  pp.  267-­‐282.    

Shane,  S  &  Cable,  D.  (2002).  Network  Ties,  Reputation,  and  the  Financing  of  New   Ventures.  Management  Science,  Vol.  48,  No.  3  (Mar.,  2002),  pp.  364-­‐381  

   

Van  Osnabrugge,  M.  (1998).  Do  Serial  and  Non-­‐Serial  Investors  Behave  Differently?  

An  empirical  and  Theoretical  Analysis.  Entrepreneurship:  Theory  and  

Pratice,  Vol  22,  No  4,  s  23-­‐43  

Internet  

Svca.   (2011).   Frågor   och   svar   om   private   equity.   Svenska   Riskkapitalföreningen.  

www.svca.se,  (2011-­‐10-­‐20)  

Östberg,  K  (2009):  Statestik,  Tillväxt.  

www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/kapitalforsorjning/affarang

lar.4.21099e4211fdba8c87b800017075.html  (2011-­‐11-­‐05)  

Kempe,  S.  J.  (2005).  Sverige  behöver  fler  affärsänglar.    

http://www.realtid.se/ArticlePages/200511/09/20051109151715_Realtid502/2

0051109151715  _Realtid502.dbp.asp  (2011-­‐11-­‐14)  

8 Appendix  

8.1 Intervjuguide  (Appendix  1).  

I  syfte  att  samla  in  underlag  för  empiri  kapitlet  i  denna  uppsats  har  författarna  valt   att   sammanställa   en   intervjuguide,   vilken   är   riktad   mot   intervjuobjektet   och   dennes  affärsområde.  

• Berätta  om  dig  själv  och  din  bakgrund.  

• Har  ni  erfarenhet  av  att  starta  upp  och  driva  egna  företag?   • Hur  kommer  det  sig  att  du  valde  att  bli  affärsängel?  

• Vad  har  du  för  motivation  till  att  vara  en  affärsängel?       Mer  är  vinst  på  Er  investering?  

Investeringsstrategier  

• Varför  denna  typ  av  investering?    

    Varför  onoterade  bolag  och  inte  noterade?  

• Vad  är  det  första  som  vi  lägger  vikt  på  vid  ett  investeringsförslag?   • Vad  har  du  för  motiv  utöver  vinstsyfte  vid  investeringsbeslut?   • Har  du  någon  strategi  när  du  väljer  dina  geografiska  områden  vid  en  

investering?  

    Lokalt,  nationellt  eller  internationellt?  Varför?  

• Anser  du  att  du  tar  en  aktiv  eller  passiv  roll  vid  en  investering?       Varför  denna  roll?  

• Väljer  du  specifika  branscher  utifrån  egna  erfarenheter  och  kunskap?  Eller   sådant  som  du  tycker  verkar  vara  av  intresse  och  nyfikenhet?  

• Investerar  du  ensam  eller  tillsammans  med  ett  nätverk?  

    Finner  du  fördelar  och  nackdelar  med  att  investera  i  nätverk?   • I  vilka  stadier  anser  du  det  bäst  att  investera  i?  

    Vilken  fas  av  företagets  uppbyggnad?  

Relationen  affärsängel  och  entreprenör    

• Hur  kommer  du  i  kontakt  med  entreprenörerna  och  eventuella   investeringsprojekt?  

• Vilken  betydelse  har  förtroendet  mellan  dig  och  entreprenör,  samt  hans   affärsidé  i  identifikationsfasen?    

• Vad  är  det  viktigaste  för  att  ett  eventuellt  samarbete  mellan  dig  och   entreprenören  skall  upprättas?  

• Vad  anser  du  om  att  konsulteras  av  entreprenören  före  en  investering  görs?   • Vilka  anspråk  gör  du  på  din  investering  i  form  av  avkastningskrav?  

    Ägarandel,  ledning  anspråk  på  styrelse  post?  

• Väger  du  in  några  moraliska  aspekter  i  ditt  investeringsbeslut?   • Ser  du  dig  själv  som  ett  företags  räddare?  På  vilket  sätt?    

Related documents