Syftet med den här uppsatsen var att undersöka läroböckers bilder ur ett genusperspektiv. Vi ville belysa huruvida bilder i läroböcker i historia återskapar en könsmaktsordning där mannen är överordnad kvinnan. Vår diskussion nedan utgår från våra frågeställningar.
7.1 Ojämlik frekvens av könen
Vår första frågeställning handlade om att ta reda på om kvinnor och män syns lika frekvent i böckernas bilder. För att svara på vår första fråga genomförde vi en kvantitativ
innehållsanalys. Vi räknade böckernas bilder enligt vår avgränsning som innebar att endast räkna bilder som innefattar människor där könsbestämningen var tydlig. Vi kan genom vårt resultat av denna analys se att det är en relevant frekvensskillnad beroende på kön. Detta gjorde att både isärhållning och hierarki blev tydlig eftersom att mannen genom sin överrepresentation förmedlas som norm och mer viktig.
Vi räknade totalt 501 bilder och det sammanlagda resultatet visar att bilder med bara män uppgår till 60 %. Detta följdes av bilder på både män och kvinnor som uppgick till 25%, följt av bilder på bara kvinnor som blev 15 %. Resultatet kan även sammanfattas med att det totalt finns 427 bilder där män exponeras (själva eller tillsammans med kvinnor), och 205 bilder där kvinnor exponeras (själva eller tillsammans med män). Det är därmed en markant och tydlig skillnad på hur ofta kvinnor och män syns i böckernas bilder. Det visade sig även att kvinnor förekommer oftare med män än ensamma. Dessa siffror stämmer väl överens med Ohlanders (2010) och Berge och Widdings (2006) forskningsresultat som även de kommit fram till att män är överrepresenterade.
7.2 Ojämlik framställning av könen
Genom den kvalitativa analysen framkommer det att kvinnor och män i stor utsträckning framställs på olika sätt i bilder i utvalda historieböcker. Vi kunde se en tydlig skillnad på hur män och kvinnor framställs i läroböckernas bilder. Genom analysen av bilder i utvalda historieböcker framkommer det att isärhållande och hierarki mellan könen synliggjordes inom olika områden. De mest informativa områdena var yttre attribut, positionering på bilder, aktivitet/passivitet samt kroppshållning och rörelser.
Studien visar att män i högre grad illustrerats med olika typer av accessoarer så som svärd, kronor, verktyg och tillhyggen. Dessa accessoarer tillförde mening och identitet åt männen
och förstärkte således deras ställning på bilden. Kvinnorna illustrerades sällan med dessa typer av föremål, det vill säga föremål som tillför mening och identitet. Deras ställning i bilderna fungerade oftast som accessoarer till männen och således som en förstärkning för mannens identitetsskapande. Detta stämmer väl överens med Ohlanders (2008) studie som visar att män i större utsträckning än kvinnor utgörs till huvudpersoner på bilder i
historieböcker. Det går även att se ett samband med Eilards (2008) studie där det
framkommer att kvinnor gestaltats i text som underordnad mannen genom att reduceras till sina kroppar, och som i vår studie blir mannens accessoarer.
Vår studie visar att kvinnor och män i stor utsträckning illustrerats aktiva och passiva inom olika områden och platser. Studien visar att kvinnor frekvent illustrerats i närheten av hem och barn samt att de vid dessa områden även dominerat med sin aktivitet. Männen har inom samma områden illustrerats som passiva eller inte synts till alls. Det är svårt att avgöra inom vilka områden och platser mannen dominerat med sin aktivitet, då männen tycks röra sig inom alla områden och platser samt illustreras som aktiv. Det som dock framgår i studien är att mannen tycks mista sin aktivitet inom hemmets sfär. Eilard (2008) har i sin studie kommit fram till att kvinnor historiskt sätt främst karaktäriserats och framställs som husmödrar. Eilard påvisar dock en skillnad och förändring inför kvinnors karaktärisering, men påvisar inte att denna föreställning om kvinnan som husmor har försvunnit. Vår studie visar att kvinnor främst illustrerats aktiva inom områdena hem och barn, i vilket män istället ses som passiva bisittare. Således skapas bilden av kvinnan som husmor och mannen som passiv inför hem och barn.
Vår analys visar dessutom att kvinnor och män i stor utsträckning illustrerats åtskilda på bilder. Med detta menas att män och kvinnor som förekommit på samma bild har
positionerats separerade efter kön, kvinnor på en sida av bilden och män på andra sidan. Detta syntes bland annat genom att män illustrerats i förgrunden och kvinnor i bakgrunden, pojkar och flickor fotograferades separerade i ett klassrum samt illustrerades även en familj uppdelad efter kön (mamma och döttrar, pappa och son).
Studien visar även på olikheter i framställningen av män och kvinnors kroppshållning och gester. Studien visar att kvinnor i stor utsträckning illustrerats som mindre i relation till männen. Kvinnorna är även i vissa fall ihopkrupna, detta för att ge plats åt männen så att de kan ta större plats och således mer utrymme på bilden. Det var vanligt förekommande att männen illustrerades med armrörelser eller liknande gester och därför gavs mer plats. Dessa armrörelser och gester var sällan skådat bland kvinnor.
Sammanfattningsvis framställs män i stor utsträckning som huvudpersoner. Detta genom att ta större plats, genom positionering, accessoarer samt aktivitet. Kvinnor framställs däremot som passiva och i viss mån som accessoarer till männen. Inom områden som hem och barn tycks kvinnan regera och männen lysa med sin frånvaro och aktivitet.
Bilderna gör även stor skillnad på män och kvinnor fysiskt genom att separera kvinnor och män på bilder. På så vis blir det om möjligt ännu mer tydligt vad som representerar mannen respektive kvinnan.
Vissa av bilderna har dock förmedlat en jämlik framställning av man och kvinna där vi inte sett en manlig överordnad. På vissa bilder syns inte isärhållning och hierarki tydligt då dessa bilder innehåller lika många män som kvinnor, eller låter dem ta lika mycket plats. Den kvantitativa analysen visar dock att samtliga böcker underrepresenterar frekvensen av kvinnor. Detta gör att slutresultatet ändå blir att mannen är överordnad kvinnan.
Vi har härmed visat hur bilder i läroböcker i historia återspeglar en könsmaktsordning där mannen är överordnad kvinnan.
7.3 Konsekvenser för undervisningen och eleverna
I Englunds (1999) forskning kring läromedel och läromedelstyrning framgår att läroböckerna till stor del styr undervisningen. Englund menar att lärarna ser läroböckerna som en garanti för att kursplanens syfte och mål uppfylls. Eftersom vårat resultat visar att böckerna gör skillnad på framställningen av kvinnor och män behöver undervisningen till viss del omformas. Som Carlson och von Brömssen (2011) diskuterar läggs det idag högre krav på lärarens roll och lärarstil eftersom vi inte längre har en statlig granskning av läromedel. Vårat resultat indikerar att lärare inte helt och fullt kan förlita sig på läroböckerna utan behöver komplettera undervisningen med annat bildmaterial. Eriksson och Göthlund (2004) betonar vikten av bilders funktion som identitetsskapare. Om eleverna endast får möta läroböckernas bilder i undervisningen kan konsekvenserna vara att flickor har svårt att hitta kvinnliga förebilder att identifiera sig med eftersom kvinnorna är få och dessutom presenteras som underordnande. Det medför även att pojkarna får en bild av att kvinnor är underordnade.
Enligt Burrs förklaring om socialkonstruktionism behöver vi vara medvetna om att vi alla är människor som tolkar och konstruerar verkligheter på olika sätt beroende på person och kulturellt sammanhang. Barthes och Saussure menar även detta i sina teorier om semiotik.
Utifrån vår diskussion kring vår egen position kan vi därmed inte veta hur våra elever tolkar
läroböckernas bilder. I utformandet av undervisning behöver vi dock helt säkert vara medvetna om detta och forma en undervisning där vi kan tolka bilder tillsammans med eleverna. Jonsson (2006) lyfter även upp denna aspekt och menar att elever behöver guidning i att tolka och förstå bilder. Vi föreslår att ett sätt för att göra detta är att lyfta in bildanalys i undervisningen. Lärare skulle kunna använda vårt analysverktyg och arbeta med bildanalys ur genusperspektiv tillsammans med eleverna. På så vis tror vi att undervisningen också belyser läroböckernas ojämlika könsfördelning, samtidigt som det blir en källkritisk övning för eleverna.
Som undervisande lärare i historia behöver man även lyfta in annat bildmaterial än bara läroböckernas. Historien kryllar av betydelsefulla kvinnor som i vissa fall exkluderats ur böckerna. Några av böckerna i vår analys utesluter exempelvis bilder på Fredrika Bremer, Ebba Brahe och Ulrika Eleonora. Som lärare i historia för årskurs 4-6 måste man tänka utanför läroboken och berika eleverna med en mer vidgad syn på vår kvinnohistoria för att på så sätt hjälpa till att bryta den rådande könsmaktsordningen.
7.4 Avslutande diskussion & vidare forskning
Genom denna studie har vi först och främst bidragit med att belysa att det fortfarande råder en könsmaktsordning i läroböcker. Den tidigare forskningen vi har presenterat har visat på samma resultat, och nu nästan 10 år senare kvarstår samma problem i samma utsträckning.
Det har tidigare inte genomförts en studie som bara analyserats historieböckers bilder utan tidigare studier har analyserat samspelet mellan bild och text, eller bara text. Eilard (2008) menade att kvinnor i läseböcker i svenska historiskt sett karaktäriserats till husmödrar och på senare år även reducerats till endast kroppar. Vi har härmed visat att detta även gäller för bilder i historieböcker. Vi har därmed visat att gestaltandet och karakteriseringen av kvinnor är genomgående för flera av skolans ämnen. Vi har även tillfört nya insikter då vår
kvantitativa studie visar att kvinnor främst syns på bild tillsammans med män, medan män främst syn på bild ensamma. Tidigare forskning har kommit fram till att när kvinnor nämns i läroböcker görs det inom en manlig diskurs, nu kan vi även bekräfta att detta även gäller bilder.
Vi har efter utförd studie kommit fram till att det finns flera sätt att föra detta forskningsområde vidare. Det vore för det första intressant att även undersöka
historieböckernas texter ur ett genusperspektiv då det inte finns uppdaterade studier om detta.
Det vore även relevant att undersöka samspelet mellan bild och bildtext.
Under arbetes gång har vi uppmärksammat att det skulle vara värdefullt att även lyfta in fler variabler utöver kön. Variabler som exempelvis klass eller etnicitet hade varit intressant att komplettera undersökningen med.
Det hade även varit intressant att fördjupa studien genom att intervjua lärare och elever och ta reda på hur de uppfattar genus och könsmaktsordningen i samma bilder som vi analyserat.
Vår studie går givetvis även att komplettera på läroböcker i andra ämnen som exempelvis i samhällskunskap och religion där det saknas uppdaterad forskning om bildanalys ur ett genusperspektiv.