I denna del av rapporten presenteras kortfattat slutsatserna av studien i förhållande till
frågeställningarna. Rekommendationer ges hur projektet Älvstaden kan förbättra sitt arbete för social hållbarhet.
7.1 Slutsatser
Vilka utmaningar finns det, enligt litteraturen, för att inkludera social hållbarhet i stadsplaneringen i Sverige?
• Inkludering av värden kopplade till människans livskvalitet och behov • Brist på helhetssyn och systemtänk
• Rumslig uppdelning i städerna
• Brist på samverkan och medborgardeltagande • Sambandet mellan social och ekologisk hållbarhet
Vilka verktyg används för att inkludera och utvärdera social hållbarhet i stadsplaneringsprojekt?
• Sociala konsekvensanalyser • Stadsrums- och stadslivsanalyser • Checklistor och indikatorer • Certifieringssystem
• Analys av ekosystemtjänster • Medborgardeltagande
Hur hanteras social hållbarhet i projektet Älvstaden i Göteborg?
• Experter för social hållbarhet på Älvstranden Utveckling • Hållbarhetsprogram
• Krav i markanvisningar • Certifiering genom Citylab
• Vision Älvstaden sätter målen - där är särskilt strategin “Hela staden” kopplad till social hållbarhet
• Pilotprojekt anordnas - bland annat socialt blandat boende och platsbyggnad
• Verktyget Älvstadens Värderos används för att mäta kvalitet och social hållbarhet genom mätbara indikatorer
7.2 Rekommendationer
Hur kan arbetet för social hållbarhet förbättras i projektet Älvstaden?
Definition av social hållbarhet
Förtydliga vad social hållbarhet innebär för projektet för att förenkla arbetet mot ett gemensamt mål.
• Gör detta genom att tillsammans med aktörer och medborgare identifiera viktiga sociala värden för Älvstaden
Synergier mellan social och ekologisk hållbarhet
Studera hur synergier mellan social och ekologisk hållbarhet kan hanteras i projektet. • Hur kan exempelvis rättvise- och jämställdhetsaspekter adresseras i lösningar på
miljöproblem?
Verktyget Älvstadens Värderosen
Sträva efter att skapa ett verktyg som är så heltäckande som möjligt, som är lättanvänt och lättförståeligt och som även går att jämföra med andra projekt.
• Se över Värderosens indikatorer för att förbättra verktygets användbarhet och konsekvenser, samt för att få med fler aspekter på social hållbarhet
• Studera vidare om Värderosen kan utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet för att öka förståelsen och jämförbarheten med andra projekt
• Inkludera fler verktyg för att mäta och utvärdera social hållbarhet, förslagsvis i form av en “verktygslåda” för att få en sammanställd och rättvis bild
o Använd en checklista för att därefter ta fram nödvändiga indikatorer o Använd en värderos för att visualisera resultatet
o Se över användbarheten för verktygen
• Alternativt, komplettera med ett verktyg likt PRISMA (se 3.5.9 Andra exempel på
verktyg) för att även inkludera kvalitativa värden
Slutligen..
Fortsätt att se på social hållbarhet som ett föränderligt begrepp och utvärdera kontinuerligt hur det hanteras. Gör arbetet tillsammans, inkludera aktörer och medborgare och lär av varandra!
Referenser
Abrahamsson, H., 2012. Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält
för sociala konflikter, Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Boström, M., 2012. A missing pillar? Challenges in theorizing and practicing social
sustainability: introduction to the special issue. Sustainability: Science, Practice and Policy, 8(1), ss. 3-14.
Boverket, 2010. Socialt hållbar stadsutveckling - en kunskapsöversikt, Karlskrona: Boverket. C/O City, 2017. Grönytefaktor för allmän platsmark 2.0. [Online]
Tillgänglig på: https://www.cocity.se/sa-gor-du/gronytefaktor-allman-platsmark-2-0/ [Använd 2 april 2019].
Chalmers, 2018. UDC_Urban design calculator. [Online]
Tillgänglig på: https://www.chalmers.se/sv/projekt/Sidor/Urban-Calculator-QFusion-Point-GothenburgQ-Delprojekt-A-x1Q.aspx
[Använd 2 maj 2019].
Delegationen för hållbara städer, 2012. Femton hinder för hållbar stadsutveckling, Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Dempsey, N., Bramley, G., Power, S. & Brown, C., 2011. The social dimension of sustainable development: Defining urban social sustainability. Sustainable Development, (19), ss. 289-300. Eken, A., Magnusson, J., Hildesson, A., Molnar, S. & De Fine Licht, K., 2019. Rätt verktyg för
jobbet? En översikt över verktyg för social hållbarhetsanalys i städer, Mistra Urban Futures
Papers (kommande).
Elias, K., 2009. Hållbarhetsmodeller - vad är hållbar utveckling?, Göteborg: Göteborgsregionens kommunalförbund.
Fredriksson, C., 2012. System och strukturer som hindrar hållbar stadsutveckling, Stockholm: Institutionen för samhällsplanering och Miljö, Kungliga Tekniska Högskolan.
Gröndahl, F. & Svanström, M., 2012. Hållbar utveckling - en introduktion för ingenjörer och
Gustavsson, E. & Elander, I., 2013. Social hållbarhet inte bara "sustainababble"? Från
mångtydig vision till analytiskt redskap vid uppföljning av stadsbyggnadsprojekt, Örebro: Örebro
universitet.
Göteborgs stad, 2012. Vision Älvstaden, Göteborg: Göteborgs stad.
Göteborgs stad, 2016. [SKA] Social konsekvensanalys - människor i fokus 1.2, Göteborg: Göteborgs stad.
Göteborgs stad, u.d. a. Kunskapsmatrisen - social hållbarhet i stadsutvecklingen. [Online] Tillgänglig på: http://kunskapsmatrisen.socialutveckling.goteborg.se
[Använd 15 mars 2019]
Göteborgs stad, u.d. b. Barnkonsekvensanalys och social konsekvensanalys. [Online] Tillgänglig på:
https://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantmateri-och- planarbete/kommunens-planarbete/verktyg-for-stadsplanering-2/socialt-hallbar-utveckling-och-barnperspektiv/barnkonsekvensanalys/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziAwy9Ai 2cDB0N_N0t3Qw8Q7wD
[Använd 15 mars 2019].
Halvorsen, K., 1992. Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Hedin, A. & Martin, C., 2011. En liten lathund om kvalitativ metod - med tonvikt på intervju, u.o.: u.n.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M., 2014. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2:a red. Malmö: Gleerups.
Karlsson, A., Roth, S. & Buhr, K., 2015. Dialog för hållbar stadsutveckling - IVL som stöd i
deltagandeprocesser, Stockholm: IVL.
KTH, 2018. Social hållbarhet. [Online]
Tillgänglig på: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/social-hallbarhet-1.373774
[Använd 5 maj 2019].
Laitila, A., 2006. Verktyg i fysisk planering - för hållbar utveckling, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Legeby, A., Berghauser Pont, M. & Marcus, L., 2015. Dela[d] Stad - stadsbyggande och
segregation. Metoder: sociala stadsbyggnadsanalyser, Stockholm: KTH.
Littig, B. & Grießler, E., 2005. Social sustainability: a catchword between political pragmatism and social theory. Sustainable Development, 8 (Nos. 1/2), ss. 65-79.
Millennium Ecosystem Assessment, 2005. Ecosystems and human well-being: Synthesis, Washington, DC: Island Press.
Murphy, K., 2012. The social pillar of sustainable development: a literature review and framework for policy analysis. Sustainability: Science, Practice and Policy, 8(1), ss. 15-29. O'Leary, Z., 2017. The essential guide to doing your research project. 3:e red. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Raworth, K., 2012. A safe and just space for humanity - can we live within the doughnut?, u.o.: Oxfam.
RISE, 2019. PRISMA - Processverktyg för social hållbarhet i stadsdelsomvandling version 1.0, u.o.: RISE, Mistra Urban Futures, Mölndals stad.
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet. SGBC, 2019. Citylab. [Online]
Tillgänglig på: https://www.sgbc.se/certifiering/citylab/ [Använd 26 mars 2019].
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013. Medborgardialog som del i styrprocessen, u.o.: SKL.
Spacescape, 2016 a. Mäta stad - En guide till forskningsdriven stadsbyggnad, Stockholm: Spacescape.
Spacescape, 2016 b. Värdeskapande stadsutveckling, Göteborg: Spacescape, Göteborgs stad. Spacescape, 2016 c. Social konsekvensanalys Södra Värtahamnen, Stockholm: Spacescape, Stockholms stad.
Spacescape, 2017. Indikatorer för stadskvalitet - Mått och rekommendationer för den byggda
Stockholm resilience centre, 2016. How food connects all the SDGs. [Online]
Tillgänglig på: https://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2016-06-14-how-food-connects-all-the-sdgs.html
[Använd 10 april 2019].
Stockholms stad, 2018. Sociala hållbarhetskrav och verktyg vid byggande på stadens mark inom
Fokus Hagsätra Rågsved, Stockholm: Stockholms stad.
Ström, L., Molnar, S. & Isemo, S., 2017. Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv -
en kunskapsöversikt, u.o.: Mistra Urban Futures.
Sundström, G. & Jacobsson, B., 2007. The embedded state. From government to governance:
The case of Sweden, Stockholm: Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor.
Svensson, A., 2017. Utvärderingsverktyg - Värderosen 2.0, u.o.: u.n. Södertörnsmodellen, u.d. Södertörnsmodellen. [Online]
Tillgänglig på: http://sodertornsmodellen.com [Använd 5 april 2019].
Tahvilzadeh, N., 2015. Socialt hållbar stadsutveckling? Stadsdelsnämnderna,
stadsutvecklarrollen och sociala konsekvensanalyser i planeringen av Göteborgs stad, Göteborg:
Förvaltningshögskolan.
The World Commission on Environment and Development (WCED), 1987. Our Common
Future, Oxford: Oxford University Press.
Tunström, M., Gunnarsson-Östling, U. & Bradley, K., 2015. Socioekologisk stadsutveckling:
begrepp och lokal praktik. Stockholm: Arkitektur Förlag.
UN Habitat, 2015. A new strategy of sustainable neighbourhood planning: five principles, u.o.: UN Habitat.
United Nations, u.d. Sustainable development goals. [Online] Tillgänglig på: https://sustainabledevelopment.un.org/sdgs [Använd 10 april 2019].
Vallance, S., C. Perkins, H. & E. Dixon, J., 2011. What is social sustainability? A clarification of concepts. Geoforum, 42(3), ss. 342-348.
Älvstaden, 2018. "Open calls" i Jubileumsparken bygger stad tillsammans. [Online] Tillgänglig på: http://alvstaden.goteborg.se/jubileumsparken/open-calls-i-jubileumsparken-bygger-stad-tillsammans/
[Använd 8 maj 2019].
Älvstaden, u.d. a. Älvstaden. [Online] Tillgänglig på: http://alvstaden.goteborg.se [Använd 20 mars 2019].
Älvstaden, u.d. b. Stadsutvecklingsmodell. [Online]
Tillgänglig på: http://alvstaden.goteborg.se/om-alvstaden/stadsutvecklingsmodell/ [Använd 20 mars 2019].
Älvstaden, u.d. c. Socialt blandat boende. [Online]
Tillgänglig på: http://alvstaden.goteborg.se/vara-delomraden/frihamnen/socialt-blandat-boende/ [Använd 3 april 2019].
Älvstaden, u.d. d. Platsbyggnad.[Online]
Tillgänglig på: http://alvstaden.goteborg.se/om-alvstaden/testarena/platsbyggnad/ [Använd 3 april 2019].
Älvstranden Utveckling, 2017. Vårt uppdrag. [Online] Tillgänglig på: http://alvstranden.com/om-oss/vart-uppdrag/ [Använd 15 januari 2019].
Älvstranden Utveckling, 2019. Älvstranden utveckling - Årsredovisning 2018, Göteborg: Älvstranden Utveckling.
Bilaga
Intervjuguide
Definition, arbetet med social hållbarhet 1. Vad är din definition av social hållbarhet?
2. Hur upplever du arbetet med social hållbarhet i stadsplanering?
3. Vad finns det för möjligheter med att arbeta med social hållbarhet i stadsplanering? 4. Vad finns det för utmaningar med att arbeta med social hållbarhet i stadsplanering? Social hållbarhet på Älvstranden Utveckling
5. Hur arbetar Älvstranden med social hållbarhet i sina projekt? 6. Vilka verktyg/metoder används för social hållbarhet?
a. Vilka för- och nackdelar har dessa? Verktyget Älvstadens Värderos
7. Hur används värderosen idag för att mäta hållbarhet och social hållbarhet?
8. Anser du att målen för sociala aspekter i Vision Älvstaden kan mätas på ett bra sätt med hjälp av värderosen? På vilket sätt?
9. Vad saknas i verktyget för att kunna utvärdera hur projekten tillmötesgår social hållbarhet?
a. Hur skulle denna brist kunna åtgärdas tycker du? Övrigt om verktyg för social hållbarhet
10. Vilka övriga verktyg känner du till för att mäta social hållbarhet i stadsplanering? a. Vilken är din uppfattning om dem? Fungerar de bra och i så fall på vilket sätt? 11. Har du något övrigt att tillägga om värderosen eller om social hållbarhet i stadsplanering?