Slutsats & vidare forskning

Studien har undersökt de främsta motiven för att söka sig till läkaryrket. Resultatet baseras på intervjuer av 10 stycken läkare på två interrelaterade avdelningar inom ett större sjukhus i Sverige.Vid tal kring motiv av yrke visade resultatet fyra stycken

tolkningsrepertoarer, där talet kring tillhörande repertoar har visat på konstruktioner av läkarens yrkesroll och identitet. Talet inom tolkningsrepertoarerna kunskap, patientmöte och yrkesroll var någorlunda tydligt och samstämmigt mellan läkarna jämfört med

tolkningsrepertoaren status. Tydligast var att en kunskap kring den mänskliga biologin och mötet med patienten var för de flesta deltagarna de allra starkaste motiven för val av yrke. Vilket ger en tydligare förklaring till vad som motiverar läkaren inom en allt mer förändrad yrkesroll, men gör även konstruktioner av läkarens identitet och yrkesroll tydlig.

Tolkningsrepertoaren status visar däremot komplexa språkliga mönster där läkarna ställde sig olika inför yrkets påstådda status. Vilket gör att status som motiv blir svårdefinierat, men gör även konstruktionen för läkarens identitet och yrkesroll mer komplex. Förslag på vidare

forskning kring hur läkaren inom den svenska vården ställer sig inför yrkets status har denna studie visat behövas. Studien har bortsett från läkarnas kön vid analys. Framtida forskning skulle därför behövas för att undersöka om dessa motiv varierar mellan kön, och om konstruktioner av läkarens roll och identitet ser annorlunda ut för manliga och kvinnliga läkare. Avancemang inom läkaryrket har tidigare presenterats där denna studie valt att fokusera på läkare som är under pågående ST. Motiv för läkare i andra stadier av karriären har därför fallit bort. Vidare forskning kring skillnad av motiv för läkare som är i olika stadier av yrket, till exempel efter utförd ST, skulle även det vara intressant för att se om skillnader av resultat går att finna. Vidare har studien gett underlag för att undersöka motiv till val av läkaryrket utifrån andra ansatser än en kvalitativ. För att undersöka ett bredare underlag kring läkarens motiv till val av yrke och hur detta ser ut vid andra avdelningar eller sjukhus,

7. Referenslista

Litteratur:

Apker, J., & Eggly, S. (2004). Communicating professional identity in medical socialization: considering the ideological discourse of morning report. Qualitative health research, 14(3), 411-429.

Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber Allsop, J., Mulcahy, L. (1998). Maintaining professional identity: doctors’ responses to complaints. Sociology of Health and Illness, 20(6), 802-824.

Beck, U., Lash, S., & Giddens, A. (1994). Reflexive modernization : politics, tradition and aesthetics in the modern social order. Oxford: Polity.

Billig, M., Condor, S., Edwards, D., Gane, M., Middleton, D. & Radley, A. 1988: Ideological dilemmas. A social psychology of everyday thinking. Bristol: Sage.

Bradby, H., Gabe, J., & Bury, M. (1995). “Sexy docs” and “busty blondes”: press coverage of professional misconduct cases brought before the General Medical Council. Sociology of health & illness, 17(4), 458-476

Burr, V. (2003) Social Constructionism, second edition, pub. London and New York: Routledge.

Coyle, J. (1999). Exploring the Meaning of “Dissatisfaction” with Health Care: The Importance of “Personal Identity Threat.” Sociology of health & illness, 21(1), 95-123. Blackwell Publishers Ltd.

Edley, N. (2008) Analysing masculinity: Interpretative repertoires, ideological dilemmas and subject positions i boken; Wetherell, Margaret., Taylor, Stephanie., Yates, Simeon J. Discourse as Data. A Guide for Analysis pp.189-202 London: Sage

Edwards, D. (2003) Analysing racial discourse; The discoursive psycholoy of mind world relationships. Cambridge: Cambridge University Press.

Gallardo, S., & Ferrari, L. (2007). How doctors view their health and professional practice: An appraisal analysis of medical discourse. Journal of Pragmatics, 42(12), 3172-3187.

Hill, R. F., Tyson, E. P., & Riley, H. D. (1997). The culture of morning report: Ethnography of a clinicalteaching conference. Southern Medical Journal, 90, 594-600.

Karpf, A. (1988) Doctoring the Media: the Reporting of Health and Medicine. Routledge, London

Kvale, S., (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, Studentlitteratur.

Lupton, D., & McLean, J. (1998). Representing doctors: Discourses and images in the Australian press. Social Science and Medicine, 46(8), 947-958.

Lupton, D., (1997). Consumerism, reflexivity and the medical encounter. Social Science and Medicine, 45(3), 373-381.

Rehnqvist, N., (2014). medförfattare i Min Oro. Bromma ÅD Tryck AB.

Salmonsson, L., & Mella, O. (2013). Cultural demands on skilled immigrants, a devaluation of human capital. Nordic Journal of Migration Research, 3(1), 3-9. Retrieved from http://www.degruyter.com/view/j/njmr.2013.3.issue-1/v10202-012-0008-6/v10202-012-0008-6.xml

Silverman, D. (2001). Interpreting qualitative data: methods for analyzing talk, text and interaction. (2. ed.) London: SAGE.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB

Turow, J. (1989). Playing Doctor: Television, Storytelling, and Medical Power. Oxford University Press, New York.

Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig Forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Wetherell, M., Taylor, S., Yates, S. (2008). Discourse as Data: A Guide for Analysis London: Sage.

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Internetkällor:

Brodin, C (2014, 21 augusti). Läkarna - nästa yrkeskår i fritt fall. Dagens Medicin. Hämtad 2014-11-4, från http://www.dagensmedicin.se/debatt/lakarna---nasta-yrkeskar-i-fritt-fall/ Ekbom, K (2014, 28 oktober). Hög stressnivå hot mot läkarstudier. Läkartidningen. Hämtad 2014-11-4, från http://xn--lkartidningen-bfb.se/Opinion/Debatt/2014/10/Hog-stressniva-hot-mot-lakarstudier/

Hedlund, A (2011, 6 oktober). Läkaryrket - inte ett kall men en genväg till ökad fritid. Läkartidningen. Hämtad 2014-11-4 från

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17092

Hjelm Media Group (2014) “ST-läkarlöner” http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/ST-lakare-4491

Hollertz, O (2010). Läkaryrkets existentiella kris. Läkartidningen. Hämtad 2014-11-14, från http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/14077/885.pdf

Landstinget i Uppsala län (2014). “Verksamheter vi arbetar med”

Lövtrup, M (2009, 26 november). Läkare rädda att uttala sig i medier. Läkartidningen. Hämtad 2014-11-4, från

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=13318 Sandin, H. (2014). “ST-tjänstgöring på Akademiska sjukhuset”

http://www.akademiska.se/sv/Forskning-och-utbildning/Utbildning/St-lakare/ Studentum. AB, (2014) ST-läkare. Hämtad 2014-11-4, från

http://www.lakarutbildningar.se/ST__d2203.html.

Universitets- och högskolerådet, (2014) Rekordmånga anmälningar till högskolan i höst. Hämtad 2014-11-4, från http://www.uhr.se/pressmeddelande-2014-04-14.

Muntlig källa:

*Verksamhetschef* (2014) samtal kring specialisttjänstgöring [personlig intervju] (Personlig kommunikation, 2014-10-07)

8. Bilagor

8.1 Bilaga 1 (intervjuguide)

Intervjuguide för intervjuare:

 Presentera mig/oss och att vi kommer från sociologiska instutitionen.

 Syftet med vår intervju är att få empiriskt underlag till hur ST-läkare motiverar sig till att välja just läkaryrket.

 Jag kommer att genomföra intervjun med dig idag, och min kollega är bara här för att observera och ta notiser.

 Intervjun kommer bestå av att jag ställer 9 frågor, beroende på den tid vi har. Dessa frågor får du besvara så fritt du kan. Ditt deltagande är helt frivilligt och du får när som helst avbryta intervjun eller välja att inte svara på frågorna.

 Anonymitet: Vi kommer inte nämna ditt namn, ålder eller kön. Beroende på hur du svarar på intervjufrågorna kan vi komma att nämna din specialitet. Namnet på sjukhuset framgår inte. Efter intervjun kommer vi transkribera över materialet till skriftlig form och därefter raderas ljudfilen. Efter genomförd huvudstudie kommer resterande empiriskt material att förstöras.

 Går du med på dessa villkor och att intervjun kommer spelas in?  Har du några frågor innan vi börjar?

 När intervju påbörjas, citeras “Intervju med ST-läkare nr: siffra denna datum

Frågeställning:

 Hur motiverar ST-läkare sitt val av yrke och specialisering?

 Hur konstrueras läkarens identitet och yrkesroll, inom den medicinska diskursen, genom framställning av motiv till yrke?