Slutsats och analys:

Under mina observationer på både den kommunala öppna förskolan och öppna förskolan i kyrkan fanns det ingen med någon utländsk bakgrund. Detta gjorde mig fundersam, att på alla dessa

observationer fanns det ingen med utländsk bakgrund och ingen från något krigsdrabbat land. Under mina intervjuer både med pedagogerna och med personal på socialkontoret fick jag några svar på denna fråga, varför de utländska familjerna inte kommer på de öppna aktiviteterna.

Pedagogerna sade att de kanske var lite blyga och inte kände sig hemma där. På socialkontoret sade de att i Söderköping inte har så många flyktingfamiljer som bor i kommunen. Annars kanske öppna förskolan som finns i Sverige ansågs lite konstigt, något som de inte har mött innan.

Mina egna reflektioner på detta var att Söderköping inte har så många flyktingfamiljer ännu, som det snart ska komma. Och hur ska man göra så att dessa familjer vet om att det finns ställen att träffas på. Jag tror det handlar om att sprida information, och när Söderköpings kommun kommer ta emot flera familjer behövs det reklam om dessa mötesplatser. Skyltarna som sitter ute i samhället har oftast en text på svenska. Istället skulle de kunna översätta texten till olika språk för att de kan läsas av flera människor.

Detta år (2016) måste varje kommun ta emot flyktingar och detta kommer ge ett ökat tryck på att kommunen hjälper till med integrationen. Nu har Söderköpings kommun och frivilliga fokuserat sina resurser på ensamkommande barn. Svenska kyrkans öppna förskola kommer se över sina evenemang och program om det kommer mer barnfamiljer till Söderköping. Den kommunala öppna förskolan skulle vilja försöka informera de utsatta grupperna om fördelarna med dem.

Socialkontoret kommer att också göra om i sina resurser när ännu fler familjer kommer.

Mina reflektioner är att det är mest de frivilliga krafterna som är villiga att hjälpa till ute i samhället. Det är privata människor och olika föreningar som är eldsjälar i samhället för integrationen.

Söderköpings kommun har tagit emot flyktingar från både kriget mellan Iran och Irak och kriget inom fd Jugoslavien. Så kommunen har redan kunskap för detta innan.

lära känna andra familjer. Istället för att sitta hemma, så är det ett sätt att lära känna andra. Sedan har öppna förskolan också aktiviteter som sång, musik och pyssel. Sången och musiken ger barn ett bra ordförråd, och simultanförmågan tränas upp med sång och rörelser.

Den symboliska interaktionismen gör så att barnen utvecklar sitt egna ”jag” och kan börja att samspela med andra barn. Detta är särskilt viktigt för barn som inte kommer i kontakt med andra än sin familj. Då kan den öppna förskolan ge barn en fördel i samspel jämfört med de barn som enbart är hemma utan vidare kontakt med samhället.

Min reflektion är att fördelarna väger upp nackdelarna för barnets välbefinnande och utveckling att träffa andra barn och vuxna. Detta kan bidra till att barnet har lättare med sin kommunikation med andra barn och vuxna när barnet börjar vanliga verksamheten.

Genom att Söderköping är en rätt liten kommun så är det relativt lätt att komma in i samhället hävdar några.

Det är många grupper som engagerar sig för exempelvis de ensamkommande flyktingbarnen. Fotbollsklubbarna i och runt omkring i Söderköping värvar spelare, familjerna hjälper till med skjutsar och de blir hembjudna till familjerna. Likaså hjälper frivilliga och pensionerade lärare ensamkommande och flyktingar med frivillig språkverkstad nere på biblioteket. De

ensamkommande har visat upp delar ur sin kultur och Söderköping kommun hjälpte till. Så det finns aktiviteter som ensamkommande ungdommar och svenska ungdommar möts och umgås.

Samtidigt kan det finnas en småstadskultur där det är svårt att komma folket in på livet. Det är svårt att komma in och lära känna andra. Då kan den öppna förskolan vara ett bra alternativ. Flera ska kunna våga gå dit utan att känna sig uttittade. På mina observationer var det ungefär samma personer som gick runt mellan kyrkans och den kommunala öppna förskolan. De flesta känner till varandra innan, att känna igen andra ger säkert en säkerhetsfaktor med att gå dit.

Som ny kanske man känner en rädsla och osäkerhet, men jag anser att pedagogerna som arbetar på de öppna förskolorna försöker göra att deltagarna känner sig välkomna.

Fördelarna med att integrera människor med varandra är att det ger ett öppnare klimat, det blir mindre ”vi och dem”. Det är viktigt med de spontana mötena mellan människor, sådant som inte arrangeras utifrån av någon som ser till att personerna möts.

Problem kan uppstå mellan de nyanlända och de som redan bor i staden, det kan handla om

kulturkrockar och språkproblem. Men med hjälp av kulturöversättare, språkverkstäder, kommunen och frivilliga organisationer kan man minska problemen.

På det sättet är det bra med Söderköping som är en rätt liten stad att mötena kan ske spontant.

I år ska Söderköping kommun ta emot ca 55 flyktingar och kommunen har problem att lösa logistiken med att få fram bostäder, platser till utbildning bland de minsta och till de äldre. Samtidigt som kommunen vill lägga ner vårdcentralen och då måste medborgarna åka till andra kommuner för att få hjälp