Tidigare beskrivet är studiens resultat inte generaliserbart även om urvalet har avgränsats till läroböcker från olika förlag. Studien omfattar ett begränsat antal läroböcker vilket innebär att resultatet inte är generaliserbart för samtliga läroböcker på marknaden. Men studien ger ändå ett intressant resultat för lärare som väljer att använda någon av de läroböcker som ingår i studien i sin undervisning.
Elever och lärare ges genom de läroböcker som ingått i studien förutsättningar för att använda en korrekt terminologi, skapa en elevnära reell undervisning med utgångspunkt i de tre
vanligaste aspekterna av tal i bråkform för grundskolan samt de tre representationerna grafisk, numerisk och verbal. Detta med utgångspunkt i kursplanens centrala innehåll och
kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre. Dock i varierande utsträckning inom och mellan de olika läroböckerna.
Studien visar som beskrivet en stor variation både inom och mellan läroböckerna angående utsträckning av området samt aspekter- och representationer av tal i bråkform. Samtliga läroböcker behandlar studiens avgränsade område, de tre vanligaste aspekterna för tal i bråkform för grundskolan, tre av fyra representationer av tal i bråkform samt kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre. Analysen utifrån analysverktygets tre nivåer genererar intressanta infallsvinklar av lärobokens faktiska innehåll vilka bör tas hänsyn till med bakgrund i forskningsläget vid val av lärobok att använda i undervisningen. Analysfrågorna av kvantitativ ansats genererar intressant empiri över områdets utsträckning i förhållande till det totala antalet sidor samt antalet uppgifter som behandlar området i relation till det totala antalet uppgifter. Intressant empiri genereras även över utsträckningen av aspekter- och representationer av tal i bråkform. När en medvetenhet kring förekomsten av dessa finns kan läroboken kompletteras med det som eventuellt saknas eller kräver mer utrymme. Med anledning av detta blir det för lärare viktigt att noggrant granska de läroböcker de väljer att bruka i sin undervisning för att bli medveten om dess styrkor och svagheter.
7 Referenslista
Almström, H. & Tengvall, P. (2017). Koll på matematik. 3B. (Första upplagan). Stockholm: Sanoma utbildning.
Behr, M., Lesh, R., Post, T., & Silver E. (1983). Rational Number Concepts. In R. Lesh & M. Landau (Eds.), Acquisition of Mathematics Concepts and Processes, (pp. 91-125). New York: Academic Press.
Bremler, N. (2003). Matteboken som redskap och aktör: en studie av hur derivata introduceras i svenska läroböcker 1967-2002 (Licentiatavhandling). Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande.
Brorsson, Å. (2018). Mondo matematik 3B elevbok. Gleerups Utbildning AB.
Englund, B. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk Forskning i Sverige. 4(4), 327-348.
Eriksson, H. (2015). Rationella tal som tal [Elektronisk resurs] Algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. Lic.-avh. Stockholm: Stockholms universitet, 2015. Stockholm.
Halliday, M., (1973), Explorations in the Functions of Language, London: Edward Arnold. Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, M. (2003). Textbooks in mathematics education: a study of textbooks as the potentially implemented curriculum (Licentiatavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för matematik.
Johansson, M. (2006). Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective (Doktorsavhandling - sammanfattning). Luleå: Luleå tekniska universitet, Institution för matematik.
Johnsson Harrie, A. (2009). Staten och läromedlen [Elektronisk resurs]: En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009. Linköping.
Karppinen, J., Kiviluoma, P. & Urpiola, T. (2013). Favorit matematik. 3B. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lingefjärd, T & Ghosh, J. (2016). Learning mathematics as an interplay between internal and external representations. Far East Journal of Mathematical Education, 16(3), 271-297.
Lundin, S. (2008). Skolans matematik: en kritisk analys av den svenska skolmatematikens förhistoria, uppkomst och utveckling (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala Universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar (Avhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences, 208). Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Morgan, C. (1998). Writing mathematically: the discourse of investigation. London: Falmer. Morgan, C., Craig, T., Schuette, M., & Wagner, D. (2014). Language and communication in mathematics education: an overview of research in the field. ZDM, 46(6), 843–853. Hämtad från: https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs11858-014-0624-9.pdf Mårtensson, A. Öhman, Y. (2018) Mitt i prick matematik. 3B. Nacka: Majema.
Nelson, J. (2006). Hur används läroboken av lärare och elever?. NorDinNa. 2(2), 16-27. Neuman, J. Hemmi, Ryve & Wiberg. (2014). “Curricula, Textbooks and Resources” i Nordic
research in mathematics education - Proceedings of NORMA14, Turku, June 3-6, 2014. Newton, D. P. (1990). Teaching with text. Choosing, preparing and using textual materials
for instruction. London: Kogan Page.
Rezat, S. (2006). A model of textbook use. Paper presented at the PME 30, Mathematics in the centre. Czech Republic, Prague.
Riccomini, P. J., Smith, G. W., Hughes, E. M., & Fries, K. M. (2015). The Language of Mathematics: The Importance of Teaching and Learning Mathematical Vocabulary. Reading & Writing Quarterly, 31(3), 235-252. Hämtad från:
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/10573569.2015.1030995?needAccess=tr ue
Reichenberg, M. 2000. Röst och kausalitet i lärobokstexter. En studie av elevers förståelse av olika textversioner. Acta Universitatis Gotoburgensis. Hämtad från:
http://hdl.handle.net/2077/13747
Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik [Elektronisk resurs]. Undervisningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: skolinspektionen.
Skolverket. (2003). Nationella kvalitetsgranskningar 2001–2002. Lust att lära - med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2012). TIMSS 2011 - Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). TIMSS 2015 - Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017). Hämtad från: https://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2 Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3813
Säljö, R. (2014). Den lärande människan. I U.P. Lundgren., R, Säljö., & C, Liberg (red.), Lärande, skola, bildning [grundbok för lärare] (s. 251-309). Stockholm: Natur & kultur.
Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan: för att skapa tillfällen till lärande. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2007. Umeå.
Petit, M.M., Laird, R.E., Marsden, E.L. & Ebby, C.B. (2016[2016]). A focus on fractions: bringing research to the classroom. (Second edition.) New York: Routledge, Taylor & Francis Group.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. /react-text http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-03-20]
Vygotsky, L. (1978). Mind in society: The development of higher psychological process. Cambridge: Harvard University Press.