Slutsats - Analys och resultat - Pedagogisk dokumentation : En studie om möjligheter och hinder

5. Analys och resultat

5.4 Slutsats

Det som synliggjorts utifrån analyserna är tre olika teman som alla berör barns delaktighet och pedagogisk dokumentation i olika grad. Det första temat tar utgångspunkt i tid för konstruktion av barns delaktighet. Vi har genom analyserna kommit fram till att det fanns olika förhållningssätt till tid och det fanns olika strategier för hur tiden användes i verksamheten. Tiden lyftes som både en möjlighet för delaktighet i pedagogisk

dokumentation men det synliggjordes även att tiden kunde konstruera hinder för delaktighet. I temat dialog synliggjordes att pedagoger använde dialog för att medvetandegöra barn om deras delaktighet samt användes dialog för att kommunicera demokrati med barn och göra dem medvetna om att deras åsikter är viktiga. Det blev synligt att pedagoger hade svårt att konstruera delaktighet i pedagogisk dokumentation eftersom de fick tolka vad de yngre barnen intresses är då de har begränsat verbalt språk. Vi har genom analyserna kommit fram till att det är viktigt att barnen upplever att de vågar uttrycka sina åsikter och att de här åsikterna blir lyssnade på och omsätts sedan verksamheten. Det här ansågs vara centrala aspekter för att kunna konstruera delaktighet. Det synliggjordes även att det finns samband mellan begreppen delaktighet och demokrati och genom dialog med barnen arbetade pedagogerna för att barnen skulle bli medvetna om begreppens innebörd. I temat verktyg synliggjordes variationer av vad som ansågs vara verktyg samt hur pedagogerna använder sig av dessa för att konstruera delaktighet. Det blev synligt att olika typer av verktyg kunde konstruera olika typer av delaktighet, materiella verktyg som IKT användes för att konstruera delaktighet i pedagogisk dokumentation och pedagogens kompetens och förhållningssätt användes som verktyg för att konstruera delaktighet i verksamheten.

6. Diskussion

I följande kapitel kommer vi diskutera studiens resultat utifrån den forskning som presenterats i kapitel 5. Diskussionen utgår från de tema som synliggjorts i analyskapitlet.

6.1 Tid

I resultatet lyftes tid som en aspekt för att kunna konstruera delaktighet för barn i pedagogisk dokumentation. Det framkom att tid å ena sidan kan skapa möjligheter för att konstruera delaktighet. Å andra sidan synliggjordes även att tid ansågs vara ett hinder för detta då pedagogerna uttryckte att det var svårt att frigöra tid för reflektion och dokumentation i samband med aktiviteter. Det krävs tid och stora arbetsinsatser av pedagoger uttrycks som negativa effekter av pedagogisk dokumentation (Lindgren Eneflo, 2014). Tid har synliggjorts som ett hinder i konstruktion av pedagogisk dokumentation vilket kan bero på ett antal faktorer, å ena sidan kan problemets grund ligga på en organisatorisk nivå då det krävs samarbete mellan barn pedagoger och föräldrar för att kunna tillägna sig arbetet med pedagogisk dokumentation (MacDonald, 2006). Å andra sidan kan problemet med att frigöra

tid för pedagogisk dokumentation bottna i att det krävs teoretisk kunskap för att kunna reflektera och analysera, faktorer som kan ta tid att utveckla i ett arbetslag (Elfström, 2013). Resultatet av McKennas (2003) och Buldus (2010) studier synliggör att alla deltagande pedagoger anser det vara problematiskt att finna tid för reflektion tillsammans med barnen. Tidsaspekten presenteras även som ett hinder för att kunna genomföra pedagogiska dokumentationer vilket kan ses i likhet med analysen 5.1.1 samt 5.1.2 där samtalet belyser att det anses vara ett hinder att finna tid för enskild och gemensamt reflektion med barnen. Delar av samtalen belyser å andra sidan inte tidsaspekten som negativt utan det argumenteras istället för att det får ta tid. Det här kan förstås i likhet med vad deltagarna i McKennas (2003) studie uttrycker då de var villiga att möta utmaningarna med pedagogisk dokumentation för att uppnå fördelarna. Arbetet med pedagogisk dokumentation ger flera fördelar i att synliggöra barns lärprocesser men att analysera och förstå barns görande är både svårt och tidskrävande (Buldu, 2010). En anledning till att reflektion uteblir kan förstås utifrån vad Alvestad & Sheridan (2014) skriver. Författarna belyser utifrån sin studie att pedagoger såg bildmaterial som producerats som spännande i sig att samtal kring. De ansåg att det inte behövdes någon skriftlig reflektion i relation till förskolans verksamhet. Argumenten var att skrivprocessen kunde reducera tid som pedagogerna istället kunde tillbringat med barnen.

6.2 Dialog

Resultatet i studien visar att dialog framhävdes som en väg i att konstruera delaktighet för barn i pedagogisk dokumentation. Dels synliggjordes vikten av att föra en dialog med barnen så de blir medvetna om vad delaktighet innebär och upplever sig själva som en tillgång. Det lyftes även att det fanns en svårighet i att föra en dialog med de yngsta barnen då pedagogen fick tolka vad barnet uttryckte. Att föra dialog för att konstruera delaktighet i pedagogisk dokumentation kan å ena sidan göras genom samtal med barnen kring den dokumentation som skapats. Barnen får uttrycka sina ideér, tolkningar och strategier och dessa ligger sedan till grund för hur verksamheten utformas (Elfström, 2013). När pedagogen ska kunna tillägna sig barnens tolkningar föreslås att pedagogen ställer öppna frågor som inte tar för givet att något rätt svar finns (ibid). Detta kan förstås utifrån analys 5.2.2 där temats retorik belyser att det förekommer tolkning av de yngre barnens språk till skillnad mot de äldre där retoriken lyfter att det kan ställas utmanande frågor till barnen för att dem ska berätta mer. Elfström (2013) beskriver att då pedagoger tolkar och sammanfattar det barnen uttrycker är det viktigt att

återkoppla till barnen och föra en dialog kring tolkningarna. Det gör dokumentationerna värdefulla och viktiga för barnen då de får möta den tolkning pedagogerna gjort av deras arbete. Genom det här kan barnen uppleva att det de gjort är värdefullt och att dem blir sedda och lyssnade på (ibid). Då retoriken i analys 5.2.2 använder sig av tolkning för att försöka förstå vad barnen uttrycker kan bero på att tolkning har blivit ett vedertaget sätt för pedagoger att försöka förstå barns intentioner och vad de vill. Då en pedagog har intentioner att försöka tolka och förstå vad barnet vill och uttrycker kan det ses i likhet med ett barnperspektiv (Sandberg & Eriksson, 2008). Att skapa delaktighet för barn i pedagogisk dokumentation handlar inte om att enbart lyssna på barns åsikter och sedan låta dem bestämma. Det är mer en fråga om att tolka barns åsikter och uttryck och ta avstamp i detta så barns intressen och behov får styra verksamheten (ibid). Att ställa öppna frågor för att pedagogen ska kunna tillägna sig barnens tolkningar kan innebära att det ges utrymme för barnens egna idéer i dialogen. Att konstruera samtalsaktiviteter med utrymme för barns åsikter kan ge barnen möjligheter att klargöra sina teorier i samspel med en pedagog som stöttar och hjälper barnen att förstå sina resonemang (Elfström Petterson, 2014). Analys 5.2.1 synliggjordes temat tid där retoriken belyste att det var centralt att medvetandegöra barn om deras delaktighet via dialog. Det uppstod en motsättning i argumenten då de synliggjordes att barnen inte behövde vara medvetna om sin delaktighet alltid. Detta kan ställas i relation till det Elfström (2013) skriver, hon belyser att medvetandegöra barn om vilka strateger om lärande som finns är det mest kärnfulla för att dem ska utveckla förståelse kring dessa strategier. Då argumenten i analys 5.2.1 belyser att det inte var nödvändigt att alltid medvetandegöra barnen kring deras delaktighet kan det leda till att barnen inte får den medvetenhet som Elfström (2013) uttrycker krävs för att förstå vilka strategier som används för att konstruera deras delaktighet. I analys 5.2.3 synliggör argumenten en demokratisk aspekt i förhållande till att konstruera delaktighet för barn, retoriken belyser dialog ur ett barnperspektiv och vikten av att omsätta barns idéer i verksamheten. Detta kan förstås i sammanhang med vad Hännikäinen (2012) beskriver vara centrala faktorer för barns delaktighet. Författaren belyser att pedagogen har en central roll i processen eftersom pedagogens förmåga att visa intresse och lyssna på barnens förslag samt respektera deras beslut var viktiga aspekter i att konstruera delaktighet. Författaren exemplifierar att pedagogens styrning bör handla om att vara känslomässigt närvarande och mottaglig för de barnen uttrycker snarare än att vara den som bestämmer kring innehåll i verksamheten. Även Sandberg och Erikssons (2008) resultat belyser de aspekter för delaktighet som tas upp i exempel 5.2.3. Författarna påvisar att om barnen fick ha en hög grad av självbestämmande över sig och sin vardag gynnades deras möjligheter för delaktighet. De

faktorer för delaktighet som lyfts i exemplet kan sammanfattas i enlighet med vad Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) belyser vara aspekter för delaktighet. Författarna skriver om den vuxna har ett barnperspektiv kan det leda till att barnen upplever sig som meningsfulla deltagare eftersom dem blir lyssnade på. Delaktighet och barns perspektiv är beroende av varandra då en förutsättning för att pedagogen ska kunna konstruera delaktighet är att denne kan anta ett barns perspektiv. För att kunna inta ett sådant perspektiv krävs det att barnen har fått förmedla sin ståndpunkt och att pedagogen sedan lyssnar och försök förstå dessa ståndpunkter

6.3 Verktyg

Studiens resultat belyser IKT som en aspekt för konstruktion av barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Att IKT synliggjordes som ett möjligt verktyg kan förstås i förhållande till vad Lindgren (2014) belyser om IKT, hon skriver att kameror, film och lärplattor får ta allt större plats i användandet av pedagogisk dokumentation och att det kan bidra till barns delaktighet i dokumentationsprocessen. Då barn får vara med och skapa innehållet till de dokumentationer som berör dem synliggörs barns perspektiv i större utsträckning (ibid). Retoriken om IKT som centralt verktyg som synliggörs i 5.3.1 kan även sättas i relation till Sparrman & Lindgrens (2007) uttalande som synliggör IKT som verktyg i dokumentations process. I analysarbetet synliggjordes att pedagogerna belyste IKT som ett möjligt verktyg i att konstruera delaktighet för barn i pedagogisk dokumentation. Den aspekten lyfts inte i större utsträckning i nationell eller internationell forskning som vi tagit del av i studien. Det kan tyda på ett glapp i forskningen vad gäller verktyg för konstruktion av barns delaktighet i pedagogisk dokumentation och kan innebära att området är i behov av fortsatt forskning. I resultat i det här examensarbetet framkom även att pedagoger använder sin kompetens som verktyg för att konstruera delaktighet för barn. Emilsson och Folkesson (2006) beskriver delaktighet vara relaterat till ett barns perspektiv även om de är skilda begrepp och om pedagoger kan närma sig ett barns perspektiv möjliggörs genuin delaktighet för barn i förskolans kontext. I samtal uttrycks om barn har ett begränsat verbalt språk kan observation synliggörs barns intresse och det är då av vikt att pedagogerna tolkar och försöker omsätta tolkningarna i verksamheten för att öka barnens delaktighet. Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) skriver för att få förståelse för barns perspektiv måste pedagogerna lyssna på vad barnen uttrycker. Det här motsätts av resultatet i Sandberg och Ericssons (2008) studie som visar att barn måste kunna verbalt uttrycka sig själva för att få en ökad delaktighet vilket

även beskrivs vara karaktäristiskt för att göra barn delaktighet. Att tolka och ta tillvara på barns intresse är dock problematiskt skriver Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) då det kan uppstå ett “glapp” mellan pedagogers tolkning av barns idéer och pedagogers omsättning av tolkningarna i verksamheten. i samtal 5.3.2 uttrycker pedagogen att dem ska uppmärksamma barns intresse då verksamheten ska vila på det vilket kan tolkas som att pedagogen inte anser det finns ett “glapp”. I likhet med samtal 5.3.2 uttrycks vikten av att lyssna på barn i samtal 5.3.3. Här lyfts aspekter så som att vara närvarande lyssnande samt visa respekt och intresse för barnen för att pedagogerna det ska bli möjligt för pedagogerna att konstruera delaktighet för barn. Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) skriver att en grundförutsättning för delaktighet är att barn ges möjlighet att föra sin egen talan men vidare problematiserar dem tidigare forskning då de skriver att forskare tar för givet att barn måste ha ett väl utvecklat verbalt språk för att dem ska kunna bli lyssnade på. Vuxna får bära ett stort ansvar i arbetet med att skapa delaktighet belyser även Hännikäinen (2010) vilket kan förstås i likhet med att pedagogens kompetens kan ses som ett verktyg för konstruktion av delaktighet. Författaren belyser om pedagogen kan närma sig ett barns perspektiv och skapa en känsla av delaktighet hos barn kan detta leda till att barnen känner sig som värdefulla deltagare i sin kontext vilket även lyfts av retoriken i samtal 5.3.3.

7. Metoddiskussion

Studien tar utgångspunkt i socialkonstruktionismen och har diskurspsykologisk ansats. Utgångspunkterna ansågs vara relevanta för studiens syfte som var att undersöka hur pedagoger i förskolan konstruerar möjligheter och hinder för barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Om ett annat vetenskapsteoretiskt perspektiv valts hade studien fått ett annat resultat men då vi ville undersöka vad pedagoger uttryckte i samtal ansågs socialkonstruktionism och diskurspsykologi vara mest lämpligt då det var vad som uttrycktes i samtal som undersöktes ansåg vi att observationer samt enkäter inte var relevanta för att studies syfte. Istället hade intervjuer kunnat användas som metod för insamling av empiri men eftersom vi ville ha naturliga samtal ansågs fokusgruppsamtal var mest lämpligt. Det som upptäcktes vara problematiskt med fokusgruppsamtal vara att de frågor som vi ställde kan tolkas som ledande frågor. Då tystnad uppstod i vissa samtal ville det naturliga samtalet bibehållas och därför valde vi att ställa följdfrågor som ledde diskussionen vidare vilket innebär att vi även analyserade det vi uttryckte i samtal. Vi är medvetna om att studiens resultat inte går att generalisera men anser trots det att studien har didaktiska implikationer. Vi

har under studies gång haft ett tydligt genomförande och visat på studiens syfte för att öka reliabiliteten och validiteten. Hade studien pågått under en längre tid hade ett sannolikhetsurval kunnat användas istället för målinriktat och bekvämlighetsurval och då hade studiens resultat kunnat generaliseras.

8. Referenser

Alvestad, T. & Sheridan, S. (2014) Preschool teachers' perspectives on planning and documentation in preschool. Child Development and Care, 2014.

http://dx.doi.org/10.1080/03004430.2014.929861.

Bath, C. (2012) ‘I can't read it; I don't know’: young children's participation in the pedagogical documentation of English early childhood education and care settings.

International Journal of Early Years Education. Vol. 20, No. 2, June 2012, 190201

Bjervås, L-L (2011) Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i

förskolan. Diss. Göteborgs Universitet. Gothenburg studies in educational sciences 312

Bjørndal, C. R. P (2005) Det värderande ögat - observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. Stockholm: Liber

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Buldu, M. (2010) Making learning visible in kindergarten classrooms: Pedagogical documentation as a formative assessment technique. Teaching and Teacher Education 26 (2010) 1439e1449

Börjesson, M. (2003) Diskurser och konstruktioner - en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.

Cronvall, N. & Larsson, A. (2015) Pedagogisk dokumentation, En forskningsöversikt .Opublicerat material. Halmstad: Högskolan i Halmstad.

Dahlin-Ivanoff, S. (2011) Fokusgruppsamtal. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

Elfström, I. (2013) Uppföljning och utvärdering för förändring - Pedagogisk dokumentation

som grund för verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss.

Stockholm Universitet: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Elfström Pettersson, K. (2014) Playing a part in preschool documentation - A study of how participation is enacted in preschool documentation practices and how it is affected by material agents. Linköping Studies in Pedagogic Practices No. 21. Linköping Studies in Education and Social Sciences No. 4

Emilsson, A. & Folkesson, A-M. (2007) Children’s participation and teacher control. Early

Child Development and Care. Vol. 176, Nos 3&4, May 2006, pp. 219–238

Holmberg, K. (2010) Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? Diss. Malmö. Malmö Academy of Music

Hännikäinen, M & Raskuputtonen, H. (2010) Promoting childrens participation: the role of teachers in preschool and primary school learningsessions. Early Years: An International

Research Journal Vol. 30, No. 2, July 2010, 147–160

Kline, L.S. (2008) Documentation Panel: The “Making learning visable” project. Journal of

Early Childhood Teacher Education, 29:70–80, 2008

Lindgren, A-L. & Sparrman, A. (2003) Om att bli dokumenterad - etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1–2 s 58–69

Lindgren Eneflo, E (2014) Dokumentationens dilemman. Förskollärare samtalar om

pedagogisk dokumentation. Licentiatuppsats nr 17 i Pedagogiskt arbete. Umeå Universitet: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

Macdonald, M. (2006) Toward formative assessment: The use of pedagogical documentation in early elementary classrooms. Early Childhood Research Quarterly 22 (2007) 232–242

McKenna. D.E. (2003) Documenting development and pedagogy in Swedish preschool: The portfolio as a vehicle for reflection, learning and democracy - Democracy and the need for documentation. The Interdisciplinary Journal of Study Abroad, v12 p 161-184 Nov 2005

Melin, E. (2013) Social delaktighet i teori och praktik - om barns sociala delaktighet i

förskolans verksamhet. Diss. Stockholms universitet: Institutionen för pedagogik och

didaktik.

Möllenborg, E. & Holmberg, K. (2014) Drama – viktig resurs eller hämmare för undervisningen i samhällskunskap? Journal of humanities and social science eduation. 2014:97-115

Praling Samulesson, I & Sheridan, S. (2003) Delaktighet som värdering och pedagogik.

Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1–2 s 70–84

Sandberg, A. & Eriksson, A. (2008) Children’s participation in preschool – on the conditions of the adults? - Preschool staff’s concepts of children’s participation in preschool everyday life. Early Child Development and Care. Vol. 180, No. 5, June 2010, 619–631

Skarre Aasebø, T. & Melhuus, C.E. (2005). Rum för barn. rum för kunskap - Kropp, kön,

vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.

Skolverket (98 rev 10) Läroplanen för förskolan. Edita: Stocholm

Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling - pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket

Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Winther Jörgensen, M. & Philips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Unicef Sverige (2009) Barnkonventionen. Hämtad 2015-05-18. https://unicef.se/barnkonventionen

Bilaga

Informationsbrev

Under vår sista termin på förskollärar programmet kommer vi, Anna Larsson & Nathali Cronvall att skriva vårt examensarbete i vilket vi kommer genomföra en mindre studie där vi undersöker pedagogers idéer om barns delaktighet i dokumentationsprocesser. För att få syn på dessa idéer kommer vi genomföra fokusgruppsamtal vilket innebär att vi möts och

diskuterar olika aspekter av ämnet. Vi är enbart intresserade av det som kommer till uttryck i samtalet mellan oss och kommer därför inte att analysera er som personer utan enbart det som sägs. Ert deltagande är frivilligt och om ni ångrar er medverkan kan ni närsomhelst avbryta. Samtalet kommer att spelas in med ljudupptagning. I vår studie följer vi strikt

vetenskapsrådets etiska principer vilket innebär att man som deltagande individ är skyddad inom fyra områden.

Dessa områden är:

Informationskravet – innebär att berörda parter (ni) blir väl informerade om studiens syfte

Samtyckeskravet – innebär att deltagarna i studien medverkar frivilligt och har möjlighet att avbryta sin medverkan. Vi analyserar inte er som individer utan är enbart intresserade av det som uttrycks i samtalen.

Konfidentialitetskravet – innebär att eventuella personuppgifter samt känslig information behandlas konfidentiellt och avidentifieras. Vi kommer förvara materialet på säker plats där ingen obehörig kan ta del av den.

Nyttjandekravet – innebär att alla uppgifter som samlas in enbart kommer användas till denna studie och enbart av oss. När studien är avslutad kommer alla ljudfiler raderas.

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

In document Pedagogisk dokumentation : En studie om möjligheter och hinder för barns delaktighet (Page 33-42)