Slutsats

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar och restriktioner för hållbar utveckling och hållbar samhällsplanering i området Södra Sandviken. Dessutom utifrån förutsättningar lämna förslag på vilka hållbara åtgärder som kan implementeras i området. Fråga ett har utgått från att sondera möjligheterna till områdets framtida utveckling utifrån hållbar utveckling. Där har vi kommit fram till att utifrån Karlskoga kommuns övergripande planer, och handlingar har området Södra Sandviken goda möjligheter att tillämpa en hållbar samhällsplanering. Detta uttrycks framför allt i kommunens ÖP, som tar en tydlig inriktning på hållbar utveckling, men även via Kommunfullmäktigebeslut och Vision 2020. Även utifrån områdets beskaffenhet, specifika planer för området, såsom DP och planer som väntar på beslut, exempelvis campingen, tillgodoses några av punkterna som Boverket definierar som hållbar samhällsplanering. Vissa punkter uppfylls delvis och en punkt uppfylls inte överhuvudtaget utifrån rådande omständigheter. Ihop med de hållbara samhällsplaneringsåtgärderna som föreslås för Södra Sandviken skulle de flesta av punkterna som Boverket definierar som hållbar samhällsplanering kunna uppfyllas. Vid Sandtorpsudden finns möjlighet att bebygga en del med bostäder i ett attraktivt läge. Bebyggelsen föreslås gestaltas med en hållbar utformning, med ett mång diversifierat utbud av bostäder och upplåtelseformer. Denna åtgärd ligger i linje med den första punkten Bostäder efter människors behov. Till stor del motiveras den andra punkten Attraktiva livsmiljöer utifrån nuvarande egenskaper, dock skulle denna punkt förstärkas ifall en badbrygga skulle anläggas och promenadstråken skulle trygghets anpassas, som föreslås som åtgärder. Dessa åtgärder skulle öka tillgängligheten och tryggheten i området.

Den tredje punkten God tillgänglighet i vardagen anses som uppfylld utifrån befintliga förutsättningar, dock förutsätts det att gång- och cykelbron byggs. Även den fjärde punkten Bättre resurshushållning är till stor del uppfylld, vid denna punkt skulle en miljöanpassning av nuvarande bebyggelse, såsom

35

solfångare och värmeåtervinning medföra ännu bättre värde. Den femte punkten Långsiktig livsmedelsförsörjning motiveras till stor del. Denna punkt skulle stärkas om åtgärderna som föreslås vid koloniområdet skulle implementeras, såsom näringslivslotter eller plantering av fruktträd. En annan åtgärd som skulle stärka denna punkt är ett bevarande och utvecklande av våtmarker. Detta skulle medföra en god vattenfiltrering skapar en bättre funktionell biologisk mångfald som stärker ekosytemtjänster. Den näst sista och tillika sjätte punkten En funktionell grönstruktur skulle kunna ses som uppfylld om koloniområdet haft större beläggning. Även detta mål skulle stärkas och uppfyllas ifall åtgärderna som föreslås vid kolonilotterna genomförs, som exempel planera för pollinerare, plantering av fruktträd eller anställa någon för att få en större mängd odling. Den sjunde och sista punkten Färre olyckor anses som ett uppfyllt mål, främst på grund av att ingen bostadsbebyggelse finns inom avgränsat område. En anledning till att det inte finns någon bostadsbebyggelse är på grund av att det inom området finns faror för människor och egendom, såsom buller och översvämning.

Utifrån de befintliga förutsättningarna och restriktionerna tillsammans med de föreslagna åtgärderna skulle alla punkter som Boverket definierar som hållbar fysisk samhällsplanering uppnådda.

Figur 2: Kartöversikt med fyra utmärka områden för utveckling. Källa: Karlskoga kommun 2018f.

Utifrån Södra Sandvikens olika områdens egenskaper har flertalet förslag på hållbara åtgärder lämnats. Fyra områden har identifierats som lämpliga för specifika verksamheter:

1. Område lämpligt för aktiviteter som stärker Naturvärden. Inom detta område finns möjlighet via platsens egenskaper och genom Detaljplan att implementera åtgärder som stärker det redan befintliga koloniområdet. Dessutom bör områdets våtmarker bevaras och utvecklas.

2. Område lämpligt för möten. Detta område är det som attraherar flest besökare, anledningen till detta kopplas till bra parkeringsmöjligheter, goda möjligheter till bad vid Sandviksbadet och den redan befintliga verksamheten med sommarcaféet och byggnaden med hygienutrymmen. Dessutom finns planer på en camping inom området. Sammantaget med dessa egenskaper finns

36

goda möjligheter att tillämpa åtgärder som kan attrahera många människor. Som exempel arrangemang som matmarknad, men även mötesplatser som Rutan.

3. Mark som på sikt kan inrymma bostadsbebyggelse. Området lämpar sig för bebyggelse och i synnerlighet bostadsbebyggelse, främst på grund av det attraktiva läget med sjöutsikt. Men även på grund av att marken är kommunägd, platsen har liten topografisk variation och att platsen inte används idag. Bostäderna föreslås vara miljöanpassade för att harmonisera med övriga delar av området.

4. Lämpligt område för frilufts- och fritidsliv. De nuvarande aktiviteterna inom utmärkt område är främst kopplade till friluftsaktiviteter och fritidsliv, såsom fågelskådning och motion. Dessa aspekter har vi tagit fasta på och anpassat de hållbara åtgärderna därefter. Till exempel att sträva efter ett naturum, anpassa delar av området efter träning och motion samt att anlägga en gästbrygga vid någon områdets uddar.

Vidare forskning

Uppsatsen belyser att samverkan och delaktighet är av central betydelse för att uppnå hållbar utveckling. En brist och en avsaknad i denna uppsats är att medborgarinflytande inte tas upp. Därför skulle det vara intressant att tillföra medborgarperspektivet som en del av platsutvecklingen, genom medborgarnas värdefulla kunskap om området och vad den kan användas till för att nå en optimal effekt av det som ska utvecklas i området. På så sätt skapas ett bättre beslutsunderlag och bidrar till att hantera komplexa samhällsfrågor. Därför skulle en framtida studie som undersöker hur Södra Sandviken kan utvecklas ytterligare hållbart med hjälp av medborgarförslag vara av stort värde.

37

Litteratur och källförteckning

Alingsås kommun (u.å.). Planera för pollinerare. Alingsås: Alingsås kommun. https://www.alingsas.se/sites/default/files/skylt_pollinerare_plantaget_rev_4_mb.pdf Hämtad: 2018-05-20.

Boverket (2010a). Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt. Karlskrona: Boverket. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/socialt-hallbar-stadsutveckling.pdf Hämtad: 2018-04-03.

Boverket (2010b). Plats för trygghet - Inspiration för stadsutveckling. Karlskrona: Boverket. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/plats_for_trygghet.pdf Hämtad: 2018-04-28.

Boverket (2012). Hållbara stadsbyggnadsprojekt. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

https://www.boverket.se/contentassets/dce3f7e3d80d4bcaa06ad2071366beda/stodprojektbroschyr.pdf Hämtad: 2018-05-20.

Boverket (2015). Uppföljningsbara mål för hållbar fysisk samhällsplanering. Rapport: 2015:44. Karlskrona: Boverket.

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/uppfoljningsbara-mal-for-hallbar- fysisk-samhallsplanering.pdf Hämtad: 2018-05-15.

Boverket (2017). Hållbar utveckling - Sverige. Karlskrona: Boverket.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/hallbar-utveckling-i- oversiktsplaneringen/begreppet-hallbar-utveckling/sverige/ Hämtad: 2018-04-19.

Boverket (2018). Gestaltning och arkitektur avgörande för en god livsmiljö. Karlskrona: Boverket. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/gestaltning-och-arkitektur/

Hämtad 2018-05-20.

Cars, G., Karlbro, T. & Lind H. (2013). Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur. Stockholm: SNS Förlag.

https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/2013-11-12_nya_regler_for_okat...rapport.pdf Hämtad: 2018-04-03.

Folkhälsomyndigheten (2016). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2016. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/f/folkhalsan-i-sverige-2016/ Hämtad: 2018-04-11.

Folkhälsomyndigheten (2018). Nyhetsbrev. Hälsa för alla – för att nå de globala. hållbarhetsmålen. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-

press/nyhetsarkiv/2018/april/halsa-for-alla--for-att-na-de-globala-hallbarhetsmalen/ Hämtad: 2018-04-11.

FN (2016). FN-fakta Nr 2/12. Hållbar utveckling. Omställning till hållbar värld brådskar. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-Hållbar-utveckling.pdf

Hämtad: 2018-05-20.

Fältobservation (2018). Södra Sandviken. [internt material]. Karlskoga kommun. Mars- maj 2018. Holme, M., Idar. & Solvang, K., Bernt. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

38

Höij, Hanna. (2011). Planering och gestaltning för träning och motion. Institutionen för stad och land Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Uppsala 2011.

https://stud.epsilon.slu.se/2675/1/hoij_h_110607.pdf Hämtad: 2018-05-03. Karlskoga kommun (1959). Detaljplan internummer 104. [internt material].

Karlskoga kommun (2002). Detaljplaneförslag -Flottnäset spårområde. [internt material]. Detaljplan internnummer 478.

Karlskoga kommun (2011). Översiktsplan över Karlskoga kommun.

http://karlskoga.se/download/18.4b0c188a145492b6d61e58/1397736777678/%C3%96P%20sammanl agd%20120910.pdf Hämtad: 2018-05-20.

Karlskoga kommun (2015). Hållbar utveckling- Handledning [internt material].

https://intranatet.karlskoga.se/download/18.6de4c23115fc29e9da926270/1511706607891/Handlednin g%20H%C3%A5llbar%20utveckling_light.pdf Hämtad: 2018-05-19.

Karlskoga kommun (2017a) Välkommen till Alfred Nobels Karlskoga.

http://www.karlskoga.se/download/18.785364b4147d212093379b/1408446159305/Karlskoga%20Sve nsk150.pdf Hämtad: 2017-12-28.

Karlskoga kommun (2017b) Klimat och miljö. http://karlskoga.se/Bygga-bo--miljo/Klimat-och- miljo.html Hämtad: 2018-04-22.

Karlskoga kommun (2017c). Dussmossen.

http://www.karlskoga.se/Uppleva--gora/Friluftsliv/Narnatur-och- naturreservat/Narnatur/Dussmossen.html Hämtad: 2018-03-23.

Karlskoga kommun (2017d). Sandviksbadens camping: Förutsättningar för campingverksamhet. [internt material]. Karlskoga: Karlskoga kommun. Hämtad: 2018-05-20.

Karlskoga kommun (u.å.). Vision 2020. [internt material]. Karlskoga: Karlskoga kommun.

http://www.karlskoga.se/download/18.73f8a66d13a48346fa2315d/1350661313452/Vision+2020+pres entation.pdf Hämtad: 2018-05-20.

Karlskoga kommun (2018b). Flextrafik. Karlskoga: Karlskoga kommun. http://karlskoga.se/Trafik--infrastruktur/Flextrafik.html Hämtad: 2018-05-20.

Karlskoga kommun (2018d). Strandskydd. [internt material]. Karlskoga: Karlskoga kommun. Karlskoga kommun (2018e). Karta. Intranät. [internt material]. Karlskoga: Karlskoga kommun. Karlskoga kommun (2018f). Karta. Intranät. [internt material]. Karlskoga: Karlskoga kommun. Kristianstad kommun (2016). Vattenriket.

http://www.vattenriket.kristianstad.se/fokus/pdf/handlingsprogram2016_2020.pdf Hämtad: 2018-05-20.

Kristianstad kommun (2018). Trangruppen.

39

Kungälvs kommun (2017). Bilpool och sopsug blir snart verklighet på Kongahälla.

http://www.kungalv.se/Bygga--bo--miljo/pagaende-byggprojekt/kongahalla/bakomkulisserna/bilpool- och-sopsug-snart-verklighet-pa-kongahalla/ Hämtad: 2018-05-20.

Länsstyrelsen Örebro Län (2017). Möckeln. Guldspångsälvens vattensystem.

http://www.lansstyrelsen.se/orebro/SiteCollectionDocuments/sv/miljo-och-klimat/vatten-och- vattenanvandning/vattenfakta/sjoar/fakta-sjoar/Mockeln.pdf Hämtad: 2018-04-16.

MAT (2018). Matmarknad. http://matsmaland.se/matmarknad/ Hämtad: 2018-05-02.

Moelven Valaåsen AB (2015). Järnvägsbeskrivning 2015. [internt material]. Karlskoga: Moelven Valaåsen AB

https://www.moelven.com/Documents/J%C3%A4rnv%C3%A4gsbeskrivning%20Moelven%20Val% C3%A5sen%20AB%202015.pdf Hämtad: 2018-04-15.

Naturvårdsverket & NUTEK (1999). Ekologisk hållbar tillväxt. Stockholm: Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-6084-8.pdf?pid=4362

Hämtad: 2018-04-04.

Naturvårdsverket (2010a). Konventionen om biologisk mångfald och svensk naturvård. Rapport 6389. Stockholm: Naturvårdsverket https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620- 6389-4.pdf Hämtad: 2018-05-20.

Naturvårdsverket (2010b). Miljövänlig skola av återbrukat tegel i Alingsås. Stockholm:

Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8422- 6.pdf?pid=4104 Hämtad: 2018-05-20.

Naturvårdsverket (2016). Miljömål. Levande sjöar och vattendrag. Stockholm: Naturvårdsverket. https://www.miljomal.se/Miljomalen/8-Levande-sjoar-och-vattendrag/ Hämtad: 2018-05-20. Naturvårdsverket (2017a). Argument för mer ekosystemtjänster. Rapport 6736. Stockholm: Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Om-

Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6700/978-91-620-6736-6/ Hämtad 2018-05-20. Naturvårdsverket (2017b). Cirkulär ekonomi. Stockholm: Naturvårdsverket.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs- miljooarbete/Cirkular-ekonomi/ Hämtad: 2018-05-20.

Naturvårdverket (2017c). Årets Naturum. Stockholm: Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Naturum/Arets-naturum/ Hämtad: 2018-05-20.

Naturvårdsverket (2018a). Naturum. Stockholm: Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Naturum/ Hämtad: 2018-05-20.

Naturvårdsverket (2018b). Grön infrastruktur. Stockholm: Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Gron-infrastruktur/#regionala Hämtad: 2018-05-20.

Naturvårdsverket (2018c). Naturturism. Stockholm: Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Friluftsliv/Naturturism/ Hämtad: 2018-05-20.

40

Naturvårdsverket (2018d). Våtmark. Stockholm: Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vatten/Vatmark/ Hämtad: 2018-05-20.

Nerdal, Kajsa. (2012). Hållbara utveckling och resiliens – en begreppsfördjupning. Uppsala: Uppsala universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:713351/FULLTEXT01.pdf

Hämtat: 2018-06-04.

Persson, S., Anna & Smith, G., Henrik. (2014). Biologisk mångfald i urbana miljöer – förutsättningar, fördelar och förvaltning. CEC Syntes Nr 02. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds

universitet. https://www.cec.lu.se/sv/sites/cec.lu.se.sv/files/urban_biodiversitet_final_20140515.pdf Hämtad: 2018- 03-19.

Regeringen (2016). Agenda 2030. I riktning mot en hållbar välfärd.

http://www.regeringen.se/49ba4d/contentassets/1a2de8e7c90747a9b2c96081ceed7c58/i-riktning-mot- en-hallbar-valfard.pdf Hämtad: 2018-05-20.

Regeringen (2017). Hälsa och välbefinnande. Stockholm: Regeringskansliet.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/halsa-och- valbefinnande/ Hämtad: 2018-04-11.

Sveriges Riksdag (2018). Miljöbalk (1998:808).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk- 1998808_sfs-1998-808 Hämtad: 2018-06-06.

Sanne, Christer (2012). Hur ska vi leva hållbart 2030? Stockholm: Naturvårdsverket.

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6524-9.pdf?pid=3833 Hämtad: 2018-04-23.

Stadsbruk (2016). https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/lapf/stadsbruk/stadsbruk.pdf Hämtad: 2018-05-05.

UNDP (2018). Globala målen. Frågor och svar. Stockholm. http://www.globalamalen.se/fragor-svar/ Hämtad: 2018-05-20.

Vandalorum (2015). RUTAN: Ruben Östlund & Kalle Boman. http://www.vandalorum.se/sv/rutan- ruben-östlund-kalle-boman-184-216 Hämtad: 2018-05-20.

Värnamo kommun (2017). Rutan.

https://www.varnamo.se/download/18.77e3cd8a161505be26c4dc6/1519381662205/Rutan%20- %20folder%20web2.pdf Hämtad: 2018-05-20.

Växjö kommun (2015). Trädprogram för Växjö kommun.

http://vaxjo.se/download/18.1b70ef9115d3ac376458f6d4/1501068001657/Tr%C3%A4dprogram_f%C 3%B6r_V%C3%A4xj%C3%B6_kommun.pdf Hämtad: 2018-04-29.

Växjö kommun (2018). European Green Leaf 2018.

https://www.vaxjo.se/sidor/hallbarhet-och-miljo/kommunens-hallbarhetsarbete/european-green-leaf- 2018.html Hämtad: 2018-05-07.