Syftet med studien var att testa applicerbarheten av vedertagna teorier kring produktanpassade strategier inom supply chain management på stålindustrin. Detta avsnitt ämnar svara på syftet samt belysa det teoretiska bidraget och implikationer som kan vara värdefulla för andra företag. Slutligen ges förslag på fortsatta studier.
Det går inte att kategorisera stålindustrins produkter enligt Fishers (1997) teori. Sju kriterier måste stämma in för att en produkt ska anses antingen funktionell eller innovativ, men de produkter som undersökts inom stålindustrin har egenskaper som är både funktionella och innovativa. Christopher och Towill (2002) är inte helt tydliga med vilka aspekter som karaktäriserar en standardprodukt eller en specialprodukt. Med bakgrund av detta bör man, i sammanhang då man talar om produktegenskaper, definiera vad som menas med detta och vad som karaktäriserar en viss produkttyp. Christopher och Towills (2002) modell för val av supply chain-strategi kan däremot tillämpas på stålindustrin eftersom den är tredimensionell, alltså att efterfrågan, ledtid och produkttyp behandlas som separata aspekter. Detta till skillnad från Fisher (1997) som menar att efterfrågan och ledtid är kriterier som påverkar produkttypen. Christopher och Towills (2002) teori upplevs mer rimlig då aspekterna inte nödvändigtvis måste påverka, eller utesluta, varandra.
Studien visar även att stålindustrin tillämpar en supply chain-strategi som är en kombination av efficient/lean och responsive/agile. Fisher (1997) presenterar inte någon supply chain-strategi som överensstämmer med detta, vilket innebär att Fishers (1997) teori, även i detta avseende inte är applicerbar på stålindustrin. Christopher och Towill (2002) presenterar, i och med sin adaptive supply chain, däremot en supply chain-strategi som är överensstämmande med stålindustrin, där lean och agile kombineras.
Vidare framgår även att det finns andra aspekter, förutom produktegenskaper, som påverkar valet av supply chain-strategi och som är minst lika viktiga att ta hänsyn till. Ytterligare aspekter som identifierades var osäkerhet i materialförsörjning, produktdimensioners påverkan på transportlösningar och begränsat inflytande över verksamhetens supply chain-struktur. Osäkerhet i materialförsörjning och begränsat inflytande är aspekter som stöds av annan forskning, men produktdimensioners påverkan på transportlösningar har inte återfunnits i tidigare studier och anses därför vara ny kunskap.
Slutsatsen av studien visar på att en supply chain-strategi inom stålindustrin inte enbart kan bygga på produktegenskaper. För en supply chain manager inom stålindustrin är det därför av vikt att kartlägga vilka faktorer inom verksamheten som är avgörande för val av supply chain-strategi. Lämpligt kan vara att utgå från hur organisationsstrukturen påverkar möjligheten att utforma en supply chain-strategi i syfte att erhålla en klar bild av vilka organisatoriska möjligheter och begränsningar som finns. Därefter kan fler aspekter läggas till i kartläggningen, exempelvis produktegenskaper, transportmöjligheter och osäkerhet i materialförsörjning. En kartläggning bidrar till att generera en realistisk bild av verksamheten och kan således även medverka till att den mest optimala supply chain-strategin väljs, vare sig chain-strategin är en kombination av agile/responsive och lean/efficient eller inte. Om en kombination av strategier visar sig vara passande kan kartläggningen
även bidra till att avgöra var i en supply chain som brytpunkten bör placeras, beroende på vilka kriterier i verksamheten som anses vara mest av vikt; korta ledtider, kostnadseffektiv produktion eller båda två.
Några punkter bör utredas vidare. Den produktkategorisering som Fisher (1997) samt Christopher och Towill (2002) gör tillgänglig bör utvecklas, konkretiseras (i Christopher och Towills fall) och göras mer applicerbar för stålindustrin. Även aspekter som inte direkt hör till produktegenskaper, men som är av vikt vid val av supply chain-strategi, bör kartläggas ytterligare. Extra intressant kan vara att undersöka produkters dimensioner och dess påverkan på transportlösningar ytterligare då detta är ny kunskap som belysts i denna studie. Vidare är fler fallstudier, gärna internationella, av intresse då det kan bidra till högre reliabilitet och validitet till studien.
Referenser
ABRAHAMSSON, M., ALDIN, N. och STAHRE, F. (2003). Logistics platforms for improved strategic flexibility. International Journal of Logistics: Research and Applications, vol. 6, no. 3, pp. 85-106.
BIGGAM, J. (2011). Succeeding with your master's dissertation: a step-by-step handbook. Open University Press, Berkshire.
CHRISTOPHER, M. (2000). The agile supply chain: competing in volatile markets.
Industrial Marketing Management, vol. 29, no. 1, pp. 37-44.
CHRISTOPHER, M., och TOWILL, D. R. (2002). Developing market specific supply chain strategies. International Journal of Logistics Management, vol. 13, no. 1, pp. 1-14.
CLARKE, S. (1992). What in the f––’s name is Fordism?. Fordism and flexibility: Divisions
and change. ”British Sociological Association Conference”. University of Surrey, Guildford.
4th of April 1990.
DUGUAY, C. R., LANDRY, S. och PASIN, F. (1997). From mass production to flexible/agile production. International Journal of Operations & Production Management, vol. 17, no. 12, pp. 1183-1195.
EISENHARDT, K. M. (1989). Building theories from case study research. Academy of
Management Review,vol. 14, no. 4, pp. 532-550.
EJVEGÅRD, R. (2003). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund.
FISHER, M. L. (1997). What is the right supply chain for your product? Harvard Business
Review, vol. 75, March/April, pp. 105-116.
HOLWEG, M. (2005) The three dimensions of responsiveness. International Journal of
Operations & Production Management, vol. 25, no. 7, pp. 603-622.
JICK, T. D. (1979). Mixing qualitative and quantitative methods: Triangulation in action.
Administrative Science Quarterly, vol. 24, no. 4, pp. 602-611.
KEMPPAINEN, K. och VEPSÄLÄINEN, A. P. (2003). Trends in industrial supply chains and networks. International journal of physical distribution & logistics management, vol. 33, no. 8, pp. 701-719.
LEE, H.L. (2002). Aligning supply chain strategies with product uncertainties. California
Management Review, vol. 44, no. 3, pp. 105-119.
LO, S. M. och POWER, D. (2010). An empirical investigation of the relationship between product nature and supply chain strategy. Supply Chain Management: An International
Journal, vol. 15, no. 2, pp. 139-153.
LOCKE, E. A. (1982). The ideas of Frederick W. Taylor: an evaluation. Academy of
Management Review, vol. 7, no. 1, pp. 14-24.
MCMULLAN, A. (1996). Supply chain management practices in Asia Pacific today. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, vol. 26, no. 10, pp. 79-95.
MURRAY, N. och HUGHES, G. (2008). Writing up your university assignments and research
projects: a practical handbook. Open University Press.
MYERS, M. (2000). Qualitative research and the generalizability question: Standing firm with Proteus. The Qualitative Report, vol. 4, no. 3/4, pp. 1-9.
NAYLOR, J. B., NAIM, M. M. och BERRY, D. (1999). Leagility: integrating the lean and agile manufacturing paradigms in the total supply chain. International Journal of Production
Economics, vol. 62, no. 1, pp. 107-118.
NÄSLUND, D. (2002). Logistics needs qualitative research–especially action research. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, vol. 32, no. 5, pp. 321-338.
PATEL, R., och DAVDISON, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur, Lund.
PORTER, M. E. (1985). Competitive advantage. Free Press, New York.
POTTER, A., MASON, R., NAIM, M. och LALWANI, C. (2004). The evolution towards an integrated steel supply chain: A case study from the UK. International Journal of Production
Economics, vol. 89, no. 2, pp. 207-216.
REICHART, A. och HOLWEG, M. (2007). Lean distribution: concepts, contributions, conflicts. International Journal of Production Research, vol. 45, no. 16, pp. 3699-3722. SELLDIN, E. and OLHAGER, J. (2007). Linking products with supply chains: testing Fisher's model. Supply Chain Management: An International Journal, vol. 12, no. 1, pp. 42-51.
SHARIFI, H. och ZHANG, Z. (1999). A methodology for achieving agility in manufacturing organisations: An introduction. International Journal of Production Economics, vol. 62, no. 1, pp. 7-22.
TSENG, Y. Y., YUE, W. L. och TAYLOR, M. A. (2005). The role of transportation in logistics chain. In Proceedings of the eastern Asia society for transportation studies, vol. 5, no. 135, pp. 1655-1672.
VON HAARTMAN, R. (2012) Beyond Fisher’s product–supply chain matrix: illustrating the actual impact of technological maturity on supply chain design. International Journal of
Logistics Systems and Management, vol. 12, no. 3, pp. 318–333.
WOUTERS, J. P. (2004). Customer service strategy options: A multiple case study in a B2B setting. Industrial Marketing Management, vol. 33, no. 7, pp. 583-592.