I de 4 intervjuerna har det framkommit punkter som jag väljer att belysa och koppla till den tidigare teorin och forskningen.
Alla intervjupersonerna anser att det är viktigt att arbeta med texter och läsförståelse i skolans alla ämnen men att det traditionellt sett varit svensklärarnas ansvar då de har den bästa
kompetensen i ämnet. Därför bör ledningen och de som kommer vara ansvariga i arbetet se till att alla känner sig trygga i sin undervisning för att kunna hjälpa eleverna på bästa sätt. Som Barbro Westlund och Gunilla Molloy uttrycker att lärare bör undervisa hur eleverna läser och skriver inom ämnet. Det skulle även innebära att eleverna inser vikten av läs- och
skrivförståelse oavsett ämne i skolan, vilket kan leda till att eleverna upplever det mer meningsfullt (Skolvärlden 2016). Arbetet med läsförståelse i alla ämnen kan eventuellt ske genom kollegialt lärande som flera av intervjupersonerna lyfter upp. Kollegialt lärande och utbildning för lärare skriver även Holmgren Karlsson och Monfors om i sin undersökning
Framgångsfaktorer inom läsutveckling med fokus på läsförståelse utifrån ett organisatoriskt perspektiv (2017, s. 60). De lyfter då upp att alla lärare bör få ta del av någon form av
utbildning och samtidigt arbeta med kollegialt lärande för vidare reflektion. Samtidigt är det av vikt att all undervisning som elever tar del av ska grunda sig på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund (Skolverket 2016, s. 23). I ett arbete med kompetenshöjande insatser för lärarna bör ledningen dock se till att det är insatser som lärarna är mottagliga för, så det inte blir som Språk-, läs- och skrivutvecklaren uttryckte i intervjun att insatserna som blir påtvingade ofta inte har någon effekt.
Språk-, läs- och skrivutvecklaren och specialpedagogerna lyfter i intervjuerna upp rutinerna som ska fungera som ett kommungemensamt arbetssätt, de ser det som positivt och viktigt för att arbetet kring läs- och skrivutveckling i skolan ska tas på allvar. Även det kom fram i Holmgren Karlsson och Monfors undersökning, de skriver att de kommuner som använde sig utav dokument som exempelvis språkplaner var mer framgångsrika i sitt arbete då alla som arbetade i skolan och även elever och föräldrar hade något att luta sig emot (2017, s. 60). Specialpedagogerna berättar i intervjun att de ger råd utifrån resultaten på läsförståelsetesterna och det är bland annat att lärarna bör använda sig utav högläsning, anpassning genom
29
Caroline Liberg uttrycker att lärarna bör skapa en undervisning som är tilltalande för eleverna och att innehållet bör sättas in i ett sammanhang som gör det begripligt (Liberg 2007, s. 54). I både forskning och i intervjuerna kommer det fram hur man bör arbeta och möta elever som inte är motiverade för att läsa och då läser mindre och mindre. Intervjuperson 3 som
undervisar 7-9 menar att det ska finnas en viss litteratur som bör vara obligatorisk för eleverna och det även skulle bidra till en mer kontrollerad progression genom hela grundskolan.
Bibliotekens roll tas upp vid flera tillfällen i intervjuerna, intervjupersonerna menar att den resursen kan verka motiverande för eleverna. En bibliotekarie som försöker inspirera eleverna genom att presentera böcker och även kunna lyssna in vad eleverna har för intresse. Det som efterfrågas i intervjuerna stärker den nationella biblioteksstrategin som arbetats fram och är gällande sedan 2019 (Kungliga biblioteket 2019, s. 1). Skolbiblioteken ska ha en pedagogisk funktion och ska integreras mer i den pedagogiska verksamheten, vilket bör tas på allvar i kommunens arbete kring läs- och skrivutveckling.
När det gäller elever i åk 7-9 så kan lusten för läsning styras efter vilka böcker eleverna erbjuds. De utvecklingsområden som Läsdelegationens påpekade 2018 var just att lärare och rektorer behöver följa upp utvecklingen kring elevernas intresse för läsning och skrivning (Läsdelegationen 2018, s. 69).
I boken Smart start vid lässvårigheter och dyslexi tas flera punkter upp som är framgångsrika i arbetet med läs- och skrivutvecklingen, bland annat lärarnas kompetens, tidiga insatser, strukturerad undervisning, en-till-en-undervisning och samarbete med hemmet (Andersson, Belfrage & Sjölund 2006, s. 46-64). Specialpedagogerna (intervjuperson 4 och 5) tar upp i intervjun att de i nuläget är låsta till att arbeta i studion med elever på individnivå och att de inte kan vara så utåtriktade som de önskar vara. När specialpedagogerna blir låsta så bidrar det till att lärarna kan få svårt att få till en-till-en-undervisning eller genomföra förebyggande insatser på gruppnivå vilket landar i att det är en organisationsfråga. Organisationsfrågan handlar om hur det kommande arbetet med rutinerna i kommunen ska se ut, hur resultatet på läs- och skrivtesterna ska bemötas och hur progressionen från förskoleklass upp till årskurs 9 ska se ut. I arbetet behöver progressionsarbetet utvecklas i hela grundskolan. Resultatet på läs- och skrivtesterna i åk 7 har en direkt relation med arbetet i de tidigare årskurserna. På den undersökta skolan arbetar de idag i enheter F-3, 4-6 och 7-9 men det behöver vara ett
30
om samarbete att det är svårt att få till logistiskt, vilket betyder att det eventuellt är en
ledningsfråga. Ledningen behöver se till att tillfällen för att samarbete finns mellan stadierna. Oscar Öquist skriver om hur systemteori och organisationsutveckling hänger ihop (2011, s. 7). I granskningar av skolans värld berörs ofta innehållet i undervisningen och om lärarna
exempelvis har rätt kompetens. När det istället gäller organisationen så behöver det finnas tydliga riktlinjer som styr hur arbetet ska se ut när det handlar om gemensamma satsningar. Anser ledningen att arbetet med läs- och skrivutveckling inte är viktigt så kommer det märkas i hela organisationen sedan. Vissa lärare anser det viktigt med läs- och skrivutveckling och andra mindre viktigt, de har även mer eller mindre kompetens i ämnet och då kommer resultaten skilja sig åt också. Det stämmer överens med systemteorin som tar upp att människor i ett system står i relation till varandra och är beroende av varandras kompetens eller beslutsfattande i det här fallet. Skolan är ett system som kräver tydliga riktlinjer. Språk-, läs- och skrivutvecklaren sa i intervjun att arbetet med de kommungemensamma rutinerna kring läs- och skrivutveckling kommer vara upp till varje skola att bestämma hur arbetet ska se ut. Rutinerna finns och ska följas men arbetet med vem som gör vad i system kommer vara viktigt för att arbetet ska kännas meningsfullt för alla inblandade och att det ska märkas på elevernas resultat.
Kommunen använder sig av många olika insatser som arbetats fram från myndigheterna bland annat utifrån resultaten från PISA och PIRLS undersökningarna. Kommunen är nu i ett skede där de försöker ta till sig de olika verktygen och göra dem till sina egna. Arbetet just nu handlar främst att plocka ner det i sin egen verksamhet men att fortsättningsvis behöver de presentera arbetssätten för lärarna som faktiskt arbetar med eleverna, se till att lärarna känner att det är meningsfullt så de kan förmedla det även till eleverna. Ansvaret att delegera arbetet kring läs- och skrivutveckling ligger på ledningen och även att se till att följa upp arbetet på ett bra sätt.
Undersökningen har utgått ifrån att visa en tendens på hur en kommun och skola arbetar med elevernas läs- och skrivinlärning utifrån intervjuer med personer som har olika roller i
kommunens och skolans värld. Vid fortsatt forskning i ämnet hade det varit intressant att undersöka mer utifrån det organisatoriska fältet i kommunen och skolan. Undersöka hur skolledning ser på frågorna kring läs- och skrivinlärning och hur de anser att arbetet med kommunens gemensamma rutiner bör delegeras på skolorna, hur samarbetet under elevernas
31
skolgång i grundskolan kan se ut samt hur arbetet och elevernas utveckling följs upp. En annan typ av undersökning hade varit att forska kring elevernas intressen när det kommer till att läsning idag ofta sker via ljudböcker, Youtube och influencers. Vad resulterar den
läsningen i när det handlar om måluppfyllelse i skolan och hur bör lärare bemöta elevernas intressen när böcker idag inte längre har samma status.
32