Vi kan konstatera att relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare inom patenträtten till viss del är utredd genom LAU. Det vill säga vem som har rättigheterna till en uppfinning skapad i anställningsförhållandet samt när rättigheterna ska övergå. Däremot anser vi att ersättningsfrågan, när en arbetsgivare inträtt som rättighetsinnehavare för en arbetstagares uppfinning, inte är tillräckligt förutsebar. Något vi tycker påvisar att arbetstagarens rätt till skälig ersättning är viktig är det nya uppfinnaravtalet. Att ersättningen är knuten till prisbasbeloppet är en enligt oss en mer hållbar lösning eftersom basbeloppen ändras årligen i takt med inflationen.
Vi kan vidare konstatera att förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare inom upphovsrätten inte är utredd genom lag, men att det föreligger en utredning angående om förhållandet borde bli lagreglerat. Vi har uppmärksammat att förhållandet inom upphovsrätten är mer avtalsreglerad. Vi anser det vara positivt att avtalsfrihet mellan arbetsgivare och arbetstagare inom upphovsrätten föreligger, däremot anser vi att området bör lagstadgas för att rättsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska bli mer balanserad. För att ersättning ska utgå utöver lön krävs det i de flesta fall att ersättningen i förväg är avtalad mellan parterna. Av SOU 2010:24 framkom ett förslag angående införande av en ersättningsbestämmelse inom upphovsrätten. Enligt förslaget ska en dispositiv regel införas som innebär att ersättning ska utgå till arbetstagare som skapat verk i anställningsförhållandet. Det ska enligt förslaget även införas en tvingande regel angående att royaltyersättning ska utgå till arbetstagaren, som upphovsman. Vi anser att förslaget borde antas eftersom ersättning inom upphovsrätt är lika väsentlig som ersättning inom patenträtt. Vi anser även att ersättningsfrågan inom både patenträtten och upphovsrätten borde konkretiseras eftersom att den är så pass otydlig men betydande.
Ersättningsfrågan kan anses vara mer komplicerad när rättsområdena överlappar varandra. Det kan konstateras att en arbetstagare som skapat ett datorprogram som till viss del är patenterbar är berättigad ersättning för den datorrelaterade uppfinningen enligt 6 § LAU. Om en lärare eller forskare skapar en datorrelaterad uppfinning i tjänsten så kan det uppstå en konflikt mellan upphovsrätten och patenträtten. Konflikten berör vem i anställningsförhållandet som erhåller rättigheterna till datorprogrammet. Inom upphovsrätten är huvudregeln att ett skapande av datorprogrammet ska tillfalla arbetsgivaren. Inom patenträtten är läraren eller forskaren berättigad att behålla forskningsresultatet. Vi har inte funnit att rättsförhållandet, när rättsområdena överlappar, har föranlett till någon tvist. Om en tvist skulle uppstå kan vi inte se någon förutsebar lösning på problemet. Vi anser att lärarundantaget även borde omfatta 40 a § URL för att den akademiska friheten ska respekteras samt för att undvika att en eventuell tvist uppstår.
I och med att skiljedomstolens domar är sekretessbelagda och därmed inte föremål för granskning så kan det leda till begränsad förutsebarheten som i sin tur leder till en minskad rättssäkerhet. Förfarandet leder till att de allmänna domstolarna har ett begränsat antal prejudicerande fall att vägledas av. Vid förlikning blir endast en sluten grupp involverad, vi menar att den vaga kunskapen hos arbetstagarna inte förbättras genom ett slutet förfarande. Eftersom att problematiken inte uppmärksammas går inte utvecklingen framåt. Vi anser att fler tvister borde offentliggöras för arbetstagarens bästa så att arbetstagarna kan erhålla mer kunskap om ersättningsmöjligheterna och andra rättigheter för att främja rättssäkerheten genom
förutsebarhet. Vi anser däremot att det nya uppfinnaravtalet är ett steg i rätt riktning där parterna är överens om att offentliggöra skiljedomssammanfattningar.
Vi kan slutligen konstatera att frågan angående arbetstagares rätt till uppfinningar och upphovsrättsskyddade alster samt ersättningsmöjligheterna inte är tydligt reglerade. Det föreligger flertalet hinder under processen, från det att arbetstagaren skapar en uppfinning eller ett verk i anställningsförhållandet, tills dess att ersättning från arbetsgivaren kan utgå för den slutliga produkten. Nämnda hinder kan föranleda tolkningssvårigheter och leda till långdragna tvister. Vi menar att de hinder som föranleder tolkningssvårigheter, ur ett arbetstagarperspektiv, borde förtydligas genom offentliga avgöranden. Vi ställer slutligen frågan om offentliga avgöranden skulle kunna leda till ökad förutsebarhet och utveckling eftersom ett offentliggörande öppnar upp för diskussion och ifrågasättande.
Källförteckning
Offentligt tryck
Direktiv
Dir. 2004:106 - Rätten till resultaten av högskoleforskningen
Rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram
Propositioner
Prop. 1949:101 - Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om rätten till arbetstagares uppfinningar; given Stockholms slott den 4 mars 1949
Prop. 1960:17 - Till riksdagen med förslag till lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, m.m.; given Stockholms slott den 27 november 1959
Prop. 1992/93:48 - Om ändringar i de immaterialrättsliga lagarna med anledning av EES-avtalet m.m.
Prop. 2004/05:80 - Forskning för ett bättre liv Prop. 2006/07:56 - Harmoniserad patenträtt Prop. 2012/13:30 - Forskning och innovation
Prop. 2012/13:141- Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt
Statliga offentliga utredningar
SOU 1946:21 - Rätten till arbetstagares uppfinningar
SOU 1956:25 - Upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk SOU 1977:63 - Fortsatt högskoleutbildning
SOU 1980:42 - Arbetstagares uppfinningar SOU 1993:32 - Ny anställningsskyddslag SOU 2010:24 - Avtalad upphovsrätt SOU 2011:32 - En ny upphovsrättslag SOU 2015:41- Ny patentlag
Litteratur
Böcker
Adlercreuz, Axel, Mulder Johann, Bernard, Svensk arbetsrätt, upplaga 13, Stockholm 2007
Arwidsson, Thorulf, Arbetstagares rätt till ersättning för uppfinningar - redogörelsen för uppfinnares kamp under 30 år mot Televerket, TeliaSonera AB och Justitiekanslern för att få ersättning för uppfinningen av hänvisningsdatorn, upplaga 1, Borås 2012
Bergström, Svante, Strömholm, Stig, Lärobok i upphovsrätt, upplaga 4, Göteborg 1994
Bernitz, Ulf, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Seipel, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka, Vogel, Hans-Heinrich, Finna rätt - juristens källmaterial och arbetsmetoder, upplaga 12, Stockholm 2012
Domeij, Bengt, Patent - avtalsrätt, Stockholm 2003
Gabinus Göransson, Håkan, Garpe, Bengt, Arbetsrätten - en introduktion, upplaga 6:1, Stockholm 2013
Heinonen, Keijo, Patentskyddets vardag- en manual för ett patentkrig, Stockholm 2003
Holtz, Catarina, G. Nilsson, Bengt, Patentlagen - en kommentar och en jämförelse med EPC och PCT, Stockholm 2012
Korling, Fredric, Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, upplaga 1:4, Lund 2014
Källström, Kent, Malmberg, Jonas, Anställningsförhållandet, upplaga 3, Uppsala 2013 Levin, Marianne, Lärobok i immaterialrätt, upplaga 10, Visby 2011
Rosén, Jan, Upphovsrättens avtal, upplaga 3, Stockholm 2006
Olsson, Henry, Upphovsrättslagstiftningen - en kommentar, upplaga 3, Visby 2009 Peczenik, Aleksander, Juridikens metodproblem, upplaga 2, Stockholm 1980
Wolk, Sanna, Arbetstagares immaterialrätter - rätten till datorprogram, design och uppfinningar m.m. i anställningsförhållanden, Visby 2006
Artiklar
Godenhielm, Berndt, Arbetstagares upphovsrätt, NIR 1978, s. 321 - 351
Karnell, Gunnar, Arbetstagares upphovsrätt - Några utgångspunkter för bestämning av rättens övergång på arbetsgivare, NIR 1969, s. 54 - 67
Karnov internet, Anställdas immaterialrätter - divergenta förhållanden, Ny Juridik 2004, s. 18 - 34
Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 106 - 145
Rahnasto, Ilkka, Datorprogram - nya världen för starka förmögenhetsrätter, NIR 2000, s. 546 - 552
Rosén, Jan, Immaterialrätten i omvandling - uppgift, anseende och investering som underlag för rättsskydd, SvJT 2002, s. 553 - 563
Sahlqvist, Per, Patent Eye - många fallgropar när arbetstagare presenterat något skyddsvärt, nummer 3, Stockholm 2015
Sterner, Gunnar, Från verksamheten i statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, NIR 1970, s. 1 - 20
Svensson, Eva-Maria, de lege interpretata - om behovet av metodologisk reflektion, Juridisk publikation 2014, s. 212 - 226
Wainikka, Christina, Upphovsrätten i mediebranschen - en fråga om avtal, SvJT 2007, 599 - 622 Wolk, Sanna, Anställdas immaterialrätt i arbetsgivarens konkurs, JT 2002, s. 372 - 389
Wolk, Sanna, Arbetsgivares rätt till närstående rättigheter, JT 2002, s. 665 - 672
Wolk, Sanna, Anställda uppfinnares ersättningsrätt, Festskrift till Marianne Levin, Stockholm 2008
Rättsfallsregister
Arbetsdomstolen
AD 1982 nr 21 AD 1983 nr 96 AD 1990 nr 116 AD 1995 nr 26 AD 2002 nr 87Tingsrätten
Mål T 14043-00 Mål T 14369-07Hovrätten
RH 2009:7
Högsta domstolen
NJA 1949 s. 768 NJA 1996 s. 354
Utlåtanden från SNAU
Ärende 1/2008 meddelat den 28 oktober 2013 Ärende 1/2005 meddelat den 23 februari 2006 Ärende 1/1996 meddelat den 26 juni 1996 Ärende 2/1996 meddelat den 3 juni 1997
Internetkällor
Strandberg, Örjan, 80 procent av värdet är immateriella rättigheter - men staten förväxlar forskare och innovatörer, www.dagensjuridik.se, (hämtad 28 april 2016)
Lagkommentarer
Se Jonshammar, Louise, Patentlagen 1 kap. 1 §, lagkommentar not 2, (31 mars 2016, Karnov internet)
Se Olin, Anders, Lag om upphovrätt till litterära och konstnärliga verk, 1 kap. 1 §, lagkommentar not 2, (3 maj 2016, Karnov internet)