Slutsats 33

Sammanfattningsvis bidrar denna studie till en djupare förståelse för hur aktivitetsbalansen påverkas hos klienter med ätstörningsproblematik, hur arbetsterapeuten arbetar med klientgruppen samt vilken typ av återhämtning och förbättring arbetsterapeuten kan se hos klienterna vid utvärdering. Däremot menar författaren att utifrån genomförd studie krävs vidare forskning gällande resultatet av de arbetsterapeutiska interventioner och vilken effekt de har. Detta för att göra arbetsterapeutens roll självklar i teamet som behandlar klienterna samt för att tydliggöra arbetsterapeutens specialistkunskap inom området. Även forskning för utveckling av ett standardiserat bedömningsinstrument inriktat specifikt på klienter med en ätstörning krävs för att att göra behandlingen mer kvalitetssäkrad.

9. Referenslista

1. Clark M, Nayar S. Recovery from eating disorders: A role for occupational therapy. N Z J Occup Ther. 2012;59(1):13–7.

2. Gardiner, Clare, Brown, Naomi. Is there a role for occupational therapy within a specialist child and adolescent mental health eating disorder service? Br J Occup Ther. 2010;73(1):38– 43.

3. Birgegård, Andreas, Norring, Claes, Norring, Sara. Årsrapport 2016 [Internet]. Stockholm: Riksät - Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling; 2017 s. 1–37. Tillgänglig vid: https://registercentrum.blob.core.windows.net/riksat/r/Riksa-t-a-rsrapport-2016-

SyxIISDHdz.pdf

4. Socialstyrelsen. RIKSÄT (Nationellt kvalitetsregister för ätstörning) [Internet]. [citerad 20 februari 2018]. Tillgänglig vid:

http://www.socialstyrelsen.se/register/registerservice/nationellakvalitetsregister/riksatnationell tkvalitetsregis

5. Kloczko E, Ikiugu MN. The role of occupational therapy in the treatment of adolescents with eating disorders as perceived by mental health therapists. Occup Ther Ment Health. 2006;22(1):63–83.

6. Wallin U, Sandeberg A-M, Nilsson K, Linné Y. Ätstörningar  : kliniska riktlinjer för utredning och behandling. 2:a uppl. Sundsvall: Svenska psykiatriska föreningen; 2015. 7. Pettersen G, Thune-Larsen K-B, Wynn R, Rosenvinge JH. Eating disorders: challenges in the later phases of the recovery process. Scand J Caring Sci. 2013;27(1):92–8.

8. D´Abundo, Michelle, Chally, Pamela. Struggling with recovery: Participant Perspectives on Battling an Eating Disorder. Qual Health Res. 2004;14(8):1094–106.

9. Argentzell, Elisabeth, Leufstadius, Christel. Teoretiska grunder inom psykosocial arbetsterapi. I: Eklund, Mona, Gunnarsson, Birgitta, Leufstadius, Christel, redaktörer.

Aktivitet och relation  : mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur AB; 2010. s. 41–72.

10. Taylor, Renée R, Kielhofner, Gary. Introduction to the Model of Human occupation. I: Taylor, Renée R, redaktör. Kielhofner’s model of human occupation  : theory and application. 5:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer; 2017. s. 3–10.

11. Creek, Jennifer. The knowledge base of occupational therapy. I: Creek, Jennifer, Lougher, Lesley, redaktörer. Occupational therapy and mental health. 4:e uppl. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2008. s. 31–56.

12. Eklund, Mona. Aktivitet, hälsa och välbefinnande. I: Eklund, Mona, Gunnarsson, Birgitta, Leufstadius, Christel, redaktörer. Aktivitet och relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur AB; 2010. s. 19–40.

13. Sveriges Arbetsterapeuter. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter [Internet]. 2016 [citerad 22 februari 2018]. Tillgänglig vid: https://www.arbetsterapeuterna.se/Min-

profession/Forbundets-forlag/Kompetensbeskrivningar-for-arbetsterapeuter/

14. Creek, Jennifer. Approaches to practice. I: Creek, Jennifer, Lougher, Lesley, redaktörer. Occupational therapy and mental illness. 4:e uppl. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2008. s. 59–80.

15. Hammell KW. Dimensions of Meaning in the Occupations of Daily Life. Can J Occup Ther. december 2004;71(5):296–305.

16. Hagedorn R. Tools for practice in occupational therapy: a structured approach to core skills and processes. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2000.

17. Christiansen, Charles H. Three Perspectives on Balance in Occupation. I: Zemke R, Clark F, redaktörer. Occupational science  : the evolving discipline. Philadelphia: F.A. Davis; 1996. s. 431–51.

arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur; 2014.

19. Jonsson, Hans, Håkansson, Carita, Wagman, Petra. Aktivitetsbalans – ett centralt begrepp inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap [Internet]. Sveriges Arbetsterapeuter. 2012 [citerad 19 februari 2018]. Tillgänglig vid: https://www.arbetsterapeuterna.se/Min-

profession/Utbildning-och-forskning/Forskning-i-praxis/2012/TA-62012/

20. Wagman P. Conceptualizing life balance from an empirical and occupational therapy perspective. Sch Health Sci Jönköp Univ [Internet]. 2012 [citerad 01 mars 2018];25. Tillgänglig vid: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-17220

21. RIKSÄT. Om Riksät · Riksät - Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling [Internet]. Om Riksät. [citerad 13 april 2018]. Tillgänglig vid:

https://riksat.registercentrum.se/om-riksaet/om-riksaet/p/S17lO_Izz

22. Clinton, David, Engström, Ingemar, Norring, Claes. Uppkomst och utveckling av ätstörningar  : ett multifaktoriellt synsätt. I: Clinton, David, Norring, Claes, redaktörer. Ätstörningar - bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. 3:e uppl. Stockholm: Natur och Kultur; 2009. s. 67–92.

23. Bruch H. Eating disorders  : obesity, anorexia nervosa, and the person within. New York: Basic; 1973. 396 s.

24. Norring, Claes, Clinton, David. Diagnostik och bedömning. I: Clinton D, Norring C, redaktörer. Ätstörningar  : bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. 3:e uppl. Stockholm: Natur och Kultur; 2009. s. 27–41.

25. Martin JE. Eating disorders, food and occupational therapy. London: Whurr; 2000. 26. Lock, Laura C, Pépin, Geneviéve. Eating disorders. I: Occupational therapy in mental health  : a vision for participation. Philadelphia: F.A. Davis; 2011. s. 123–42.

27. Lock L, Williams H, Bamford B, Lacey JH. The St George's Eating Disorders Service Meal Preparation Group for Inpatients and Day Patients Pursuing Full Recovery: A Pilot Study. Eur Eat Disord Rev. 01 maj 2012;20(3):218–24.

28. Biddiscombe R, Scanlan J, Ross J, Horsfield S, Aradas J, Hart S. Exploring the perceived usefulness of practical food groups in day treatment for individuals with eating disorders. Aust Occup Ther J. 2017;22:n/a-n/a.

29. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur; 2014.

30. Polit DF, Beck CT. Nursing research  : generating and assessing evidence for nursing practice. 9:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2012.

31. Kunskapscentrum för ätstörningar. KÄTS - sök behandling i Sverige [Internet]. ätstörningar.se. 2017 [citerad 26 februari 2018]. Tillgänglig vid:

http://www.atstorning.se/patient-anhorig-3/patientinformation/sok-behandling/

32. Lundman, Berit, Hällgren Graneheim, Ulla. Kvalitativ innehållsanalys. I: Höglund- Nielsen B, Granskär M, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur; 2017. s. 219–34.

33. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002 [citerad 18 maj 2018]. Tillgänglig vid: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

34. Rosberg, Susanne. Fenomenologi. I: Granskär, Monica, Höglund-Nielsen, Birgitta, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. s. 109–34.

10. Bilagor

Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutens interventioner för personer med en ätstörning med fokus på aktivitetsbalans. Begreppet aktivitetsbalans har många olika definitioner. Aktivitetsbalans kan ses som en balans mellan att vara aktiv och att vila, en balans mellan att vara socialt engagerad och ensam, en balans mellan olika typer av meningsfullhet/delaktighet, en balans mellan de olika aktivitetskategorierna fritid, boende, arbete och personlig vård samt en balans mellan aktivitetens krav och individens kapacitet att utföra aktiviteten, aktiviteten ska utmana, men varken vara för hög eller för låg. Upplevelsen av aktivitetsbalans är individuell, det finns inget färdig mått på hur mycket aktiviteter som skapar aktivitetsbalans. Aktivitetsbalansen är dynamisk, alltså känslan av aktivitetsbalans kan variera över tid.

Inledande frågor

- Hur länge har du arbetat som arbetsterapeut? - Varför valde du att arbeta inom området? - Hur länge har du arbetat inom ätstörningsvård?

- Har du någon vidareutbildning, specialistkunskap inom ätstörningsbehandling? Tidigare erfarenhet inom psykiatrisk vård?

- Klientgruppen - Ålder? - Kön? - Diagnos? - Samsjuklighet?

- Ökad incidens/ökat vårdbehov?

- Hur inkommer nya klientfall till kliniken? - Hur lång behandlingstid?

- Hur påverkas förmågan att klara av vardagens aktiviteter, samt att bibehålla en aktivitetsbalans?

- Olika beroende på diagnos? - Arbetar ni i team på er enhet vid behandling?

- Vilka yrkeskategorier är inkluderade i teamet? - Ingår alla yrkeskategorier vid alla klientfall?

- Om inte, beskriv hur det bedöms vilka yrkeskategorier som ska inkluderas i teamarbetet?

- Hur ofta är du som arbetsterapeut inkopplad i teamarbetet?

- Om inte team används, beskriv hur bedömningen går till, vilka professioner som ska träffa klienten?

- Beskriv vilket skede du som arbetsterapeut kopplas in. Huvudfrågor

- Utredning

- Beskriv hur du utreder behov av arbetsterapi (användning av teoretisk referensram, bedömningsinstrument, observation, intervju).

- Beskriv hur du utreder svårigheter i det dagliga livet med att utföra aktiviteter? - Arbetssätt/åtgärd/interventioner

- Vilka arbetssätt/åtgärden/interventioner?

- Beskriv hur du lägger upp och genomför arbetssätt/åtgärden/interventioner. Specifikt mot aktiviteter i det dagliga livet, samt aktivitetsbalans.

- Sker interventionerna individuellt, i grupp eller med familj? - Används aktiviteter vid interventioner? Beskriv vilka aktiviteter. - Används aktivitet som medel och/eller mål?

-Klientens delaktighet/meningsfullhet

- Vid planering av arbetssätt/åtgärder/interventioner? - Val av aktivitet?

- Vid målsättning? - Resultatet av interventionerna.

- Beskriv vilken förändring/återhämtning du ser gällande klientens dagliga aktiviteter.

- Beskriv hur klientens självständighet i aktiviteten förändras/din roll när du utför aktiviteten med klienten.

- Beskriv vilken förändring/återhämtning du ser gällande klientens aktivitetsbalans.

- Varför tror du att interventioner ger den förändringen/återhämtningen? - Arbetsterapeutens roll i teamet.

- Hur ser du på framtiden som arbetsterapeut på kliniken?