I det här kapitlet presenteras slutsatserna som kan dras utifrån studien. Avslutningsvis ges förslag på lämplig vidare forskning utifrån slutsatserna.
Resultatet visade att av de 35 grundskolor i kommunen saknas information från 5 skolor, 27 av dem har en Plan mot kränkande behandling och 3 av skolorna saknar en plan. Av de 27 planerna visar studien att endast en tredjedel av dem tolkats ha innehåll som i olika grad uppfyller skollagens krav på vad planen ska innehålla. Resultatet är att större delen av planerna inte uppfyller skollagens krav vilket bidrar med viktig information om att flera planer saknar en redovisning av åtgärder genomförda enligt föregående års plan. Bristerna behöver åtgärdas då det finns lagkrav på att skolan ska upprätthålla en plan och på vad den ska innehålla.
Resultatet visar att lärare anser att strukturen kring att årligen upprätthålla en plan är positiv och nödvändig. Upprätthållandet av planen skapar ett gemensamt ramverk att förhålla sig till, vilket även tidigare forskning påpekar är viktigt för ett effektivt arbete mot kränkande behandling. Dock uttrycker även lärarna olika brister i arbetet med planen som på olika sätt skulle underlätta arbetet för att motverka kränkande behandling i den dagliga verksamheten. Det handlar till exempel om att planen inte förankras i verksamheten, att ledningen inte tar ansvar för att planen upprätthålls eller att innehållet inte är tillräckligt konkret för att direkt appliceras i den dagliga verksamheten. Lärarna anser att planen skulle kunna förbättras på flera olika nivåer på grund av de nämnda bristerna. Att planen har brister leder till att flera av lärarna inte känner att den är ett stöd i den dagliga verksamheten.
Slutsatsen av studien blir att skolornas Plan mot kränkande behandling behöver ses över och uppdateras för att uppfylla skollagens krav. Innehållet behöver även anpassas och förankras på ett sätt som gör att lärarna upplever att de har större användning och stöd av planen i det dagliga arbetet. Det går att säga att studien har bidragit med information om hur policy förekommer och bemöts i olika verksamheter vilket leder till skillnader i lärarnas förhållningssätt och arbete mot kränkande behandling. I sin tur leder det till att eleverna får med sig olika erfarenheter och uppfattningar av vilka värden som anses viktiga. Denna slutsats belyser en komplexitet som innebär att arbetet inte är helt okomplicerat vilket förmodligen är en anledning till att det finns brister i planerna och svårigheter med att applicera dem i praktiken.
10.1. Förslag på vidare forskning
Studien avgränsades till att analysera innehåll i skolornas planer mot kränkande behandling samt hur lärare på ett antal av skolorna förhåller sig till planen i det dagliga arbetet. I det här avsnittet beskrivs därför några förslag till vidare forskning som exkluderades från den här studien. Ett område som studien som inte har undersökts är rektorernas perspektiv på arbetet med Plan mot
kränkande behandling vilket därmed skulle vara ett intressant område för vidare forskning. Ett annat
sätt att bredda perspektivet på att arbeta med planen skulle vara att undersöka elevernas perspektiv och upplevelse av skolans arbete. Vidare skulle observationer av skolors faktiska arbete med att
motverka kränkande behandling vara ett adekvat sätt att fördjupa förståelsen för den komplexitet som studien har visat på i arbetet med Plan mot kränkande behandling.
Referenslista
Assarson, Inger; Ahlberg, Ann; Andreasson, Ingela & Ohlsson, Lisbeth (2011). Skolvardagens
komplexitet – en studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik. Stockholm: Skolverket.
Barn- och elevombudet (2019-03-20). Statisk och beslut. Tillgänglig:
https://beo.skolinspektionen.se/sv/Om-BEO/veta-mer-om-statistik-och-beslut/ [2019-04-05].
Barn- och elevombudet (2018-11-27). Kränkningar på internet. Tillgänglig:
https://beo.skolinspektionen.se/sv/For-huvudman/krankningar-pa-internet/ [2019-05-10].
Ball, Stephen J.; Maguire, Meg; Braun, Annette & Hoskins, Kate (2011). Policy actors: doing policy work in schools. Discourse: Studies in the cultural Politics of Education, 32(4), ss.625-639.
Ball, Stephen J. (1997). Policy sociology and critical social research: a personal review of recent education policy and policy research. British Educational Research Journal, 23(3), ss.257-274.
Braun, Annette; Ball, Stephen J.; Maguire, Meg & Hoskins, Kate (2011). Taking context seriously: towards explaining policy enactment in the secondary school. Discourse: Studies in the Cultural
Politics of Education, 32(4), ss.585-596.
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Stockholm: Riksdagen.
Diskrimineringsombudsmannen (2019-05-15). Förskolans och skolans ansvar för aktiva åtgärder. Tillgänglig:
http://www.do.se/framja-och-atgarda/forskolan-och-skolans-ansvar/?fbclid=IwAR2cnWOlh_aNzWxj24RF4iML1RnFTzEALzn3jdnpFC4qn7X2MOqlzP dqZ4w [2019-05-20].
Diskrimineringsombudsmannen (2019-03-07). Om diskriminering. Tillgänglig:
http://www.do.se/globalassets/stodmaterial/faktablad-om-diskriminering-do.pdf [2019-03-28].
Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion. I Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande skola bildning grundbok för lärare.
Stockholm: Natur & Kultur, ss.559-589.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017). Femte upplagan. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Göteborg: Wolters Kluwer Sverige AB.
Friends (2017). Friends nätrapport 2017. Stockholm: Friends.
Hult, Agneta & Lindgren Joakim (2016). Med lagen som rättesnöre -kunskapsformer i lärares arbete mot kränkande behandling. Utbildning & Demokrati, 25(1), ss.73-93.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur.
Jenvén, Hélène (2017). Utsatta elevers maktlöshet. En studie om elevers sociala samvaro som
förbättringsarbete i åk 8-9. Örebro: Örebro Universitet.
Larsson, Paula (2018). Bullying prevention in a Swedish municipality: Supported decentralised reasoning. Forskning & Forandring Research and Change, 1(2), ss.69-90.
Lindgren, Joakim, Carlbaum, Sara; Hult Agneta & Segerholm, Christina(2018). NERA 2018- 46th
CONGRESS Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges, Abstracts. Oslo: Faculty of
Educational Research, University of Oslo.
Lundin, Mattias & Torpsten, Ann-Christin (2018). The “flawless” school and the problematic actors: Research on policy documents to counteract discrimination and degrading treatment in schools in Sweden. European Journal of Education, 53(4), ss.574-585.
Lundin, Mattias & Torpsten, Ann-Christin (2018). The “flawless” school and the problematic actors: Research on policy documents to counteract discrimination and degrading treatment in schools in Sweden. European Journal of Education, 53(4), ss.574-585. Citerar Edelman, M. (1987).
The construction of social problems as buttresses of inequalities. Miami, FL: University och Miami Law
School; Edelman, M. (1988). Constructing the political spectacle. Chicago, IL: University of Chicago Press.
Löf, Camilla (2011) Med livet på schemat: om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.
Robinson, Carol; Philips, Louise & Quennerstedt, Ann (2018). Human rights education:
Skolverket (2019-02-05). Ansvarsfördelning- vem gör vad inom skolan? Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/ansvar---vem-gor-vad [2019-04-02].
Skolinspektionen (2009). Skolors arbete med plan mot kränkande behandling - Vilka brister skulle
skolinspektionen hitta i din skola? Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2010). Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2014). Kränkande behandling första halvåret 2014. Stockholm: Skolinspektionen.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Standish, Katerina & Nygren, Thomas (2018). Looking for peace in the Swedish National Curricula. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 4(2), ss.92-106.
Thornberg, Robert (2004). Värdepedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 9(2), ss.99-114.
Thornberg, Robert (2004). Värdepedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 9(2), ss.99-114. Citerar Lawson, Helen & Edmonds, Kate (2001) Citizenship education - what student teachers need to know? I Ross, Alistair (red.) Learning for a democratic Europe. Proceedings of the third conference of
the Children’s Identity and Citizenship in Europe Thematic Network. London: CiCi.
Thornberg, Robert (2006). Värdepedagogik i skolans vardag: interaktivt regelarbete mellan lärare och elever. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Vainik, Anne-Lie & Kassman, Anders (2017). Police-reported school violence among children below age of criminal responsibility in Sweden - signs of increased sensitivity and segregation.
Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 19(1), ss.61-77. Citerar
Kivivuori, Janne (2014). Understanding trends in personal violence: Does cultural sensitivity Matter? Crime and Justice, 43(1), ss. 289-340.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistiska- samhällsvetensaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wester, Kristina (2003). Olikas lika värde: om arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.