Resultatet i gällande litteraturstudie visade att personer med alkoholberoende hade både positiva och negativa erfarenheter av olika vårdrelationer. Till författarnas förvåning beskrevs fler positiva erfarenheter än negativa; de berättade om hur de blivit bemötta med empati,
ärlighet, blivit inkluderade i vårdplaneringen samt blivit bekräftade som patienter. Dock rapporterades även negativa attityder och dåligt bemötande. Detta påverkade personerna negativt och kunde leda till att de inte sökte vård. Sjuksköterskor i den allmänna vården möter i stor utsträckning personer med alkoholberoende. Därför är det viktigt att även dessa
sjuksköterskor får utökade kunskaper om sjukdomen samt hur personerna upplever vården.
Denna litteraturstudie bidrar med att sammanställa den än så länge rätt skrala samling forskning som tidigare gjorts utifrån personer med alkoholberoendes perspektiv.
Referensförteckning
* = Resultatartiklar
Agerberg, M. (2013, 25 september). DSM-5: Ny diagnos ersätter missbruk och beroende.
Läkartidningen. Hämtad från: http://www.lakartidningen.se/
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5’th ed.). Washington, DC: American Psychiatric Association.
Barker, P. (2001a). The Tidal Model: The lived experience in person-centred mental health nursing care. Nursing Philosophy, 2, 213-223. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Barker, P. (2001b). The Tidal Model: Developing an empowering, person-centered approach to recovery within psychiatric and mental health. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 8, 233-240. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Barker, P. (2004). Assessment in psychiatric and mental health nursing: in search of the whole person. Cheltenham: Nelson Thornes.
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2004). Caring as a craft. Nursing Standard, 9(19), 17-18.
Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2005). The tidal model: A guide for mental health professionals. New York: Routledge.
Brante, T. (u.å.). Stigmatisering. I Nationalencyklopedin. Hämtad 11 mars, 2015, från http://www.ne.se
Buchanan-Barker, P. (2004). The tidal model: uncommon sense. Mental Health Nursing, 24(3), 6-10. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Buchanan-Barker, P., & Barker, P. (2008). The Tidal Commitments: extending the value base of mental health recovery. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15, 93-100. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
CAN. (2014). Drogutvecklingen i Sverige 2014 (Rapport nr 114). Stockholm. Från
http://www.can.se/contentassets/3f30e3b70ebb461c928fdcdd5a0c3606/drogutveckling en-i-sverige-2014.pdf
*Chorlton, E., Smith, I., & Jones, S. A. (2015). Understanding how people who use illicit drugs and alcohol experience relationships with psychiatric inpatient staff. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 50, 51-80. doi: 10.1007/s00127-014-0920-2
Cook, N.R., Philips, B.N., & Sadler, D. (2005). The tidal model as experienced by patients and nurses in a regional forensic unit. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 12, 536-540. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
CRAIG/SCOTMEG. (1994). The management of alcohol withdrawal and delirium tremens: a good practice statement. Edinburgh: The national health service in Scotland.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur och Kultur.
*Dyson, J. (2007). Experiences of alcohol dependence: a qualitative study. Journal of Family Heatlh Care, 17(6), 211-214. Hämtad från databasen PubMed.
FASS. (u.å.). Akamprosat. I FASS.se. Hämtad 5 mars, 2015, från
http://www.fass.se/LIF/substance?userType=2&substanceId=IDE4POFFUAYJWVER T1
FASS. (u.å.). Disulfiram. I FASS.se. Hämtad 5 mars, 2015, från
http://www.fass.se/LIF/substance?userType=2&substanceId=IDE4POC1U96Y7VERT 1
FASS. (u.å.). Naltrexon. I FASS.se. Hämtad 5 mars, 2015, från
http://www.fass.se/LIF/substance?userType=2&substanceId=IDE4POELUAB14VERT 1
Franck, J. (2011). Utredning och behandling av alkoholberoende. I J. Franck., & I. Nylander (Red.), Beroendemedicin (s. 113-127). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 81-94). Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (1963). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedts.
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.).
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från:
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Jonsson, M., & Von Schuppler, A. (2013). Stigma och de professionella: en undersökning av svenska psykologers grad av stigmatisering av personer med psykisk sjukdom.
(Magisteruppsats, Lunds universitet, Institutionen för psykologi). Från https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/3405708
Kaskutas, L. A. (2009). Alcoholics Anonymous Effectiveness: Faith Meets Science. Journal of Addictive Diseases, 28(2), 145-157. doi: 10.1080/10550880902772464
Keyes, K. M., Hatzenbuehler, M. L., McLaughlin, K. A., Link, B., Olfson, M., Grant, B. F., &
Hasin, D. (2010). Stigma and Treatment for Alcohol Disorders in the United States.
American Journal of Epidemiology, 172(12), 1364-1372. doi: 10.1093/aje/kwq304
Ledin, C. (2011). Alkoholberoende. Hämtad 24 Mars, 2015, från 1177 Vårdguiden,
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkoholberoende/?ar=True#section-3
Lock C.A., Kaner, E., Lamont, S., & Bond, S. (2002). A qualitative study of nurses’ attitudes and practices regarding brief alcohol intervention in primary health care. Journal of Advanced Nursing 39(4), 333–342. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Lopez-Bushnell, K., & Fassler, C. (2004). Nursing Care of Hospitalized Medical Patients with Addictions. Journal of Addictions Nursing, 15, 177–182. doi:
10.1080/10884600490889339
Lovi, R., & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and alcohol dependency: A phenomenological Giorgi study. Contemporary Nurse, 33(2), 166–178. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Lundin, A., Hallgren, M., Forsman, M., & Forsell, Y. (inskickad för publicering 2015).
Comparison of DSM-5 classifications of Alcohol Use Disorders with those of DSM-IV, DSM-III-R and ICD-10 in a general population sample in Sweden.
Neville, K., & Roan, N. (2014). Challenges in Nursing Practice: Nurses’ Perceptions in
Caring for Hospitalized Medical-Surgical Patients With Substance Abuse/Dependence.
The Journal of Nursing Administration, 44(6), 339-346. doi:
10.1097/NNA.0000000000000079
*Nordfjærn, T., Rundmo, T., & Hole, R. (2010). Treatment and recovery as perceived by patients with substance addiction. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17, 46-64. doi: 10.1111/j.1365-2850.2009.01477.x
Oreland, L. (2011). Alkoholberoendets genetik. I J. Franck., & I. Nylander (Red.), Beroendemedicin (s. 83-92). Lund: Studentlitteratur.
*Resnick, S. M., & Griffiths, M. D. (2010). Service Quality in Alcohol Treatment: A
Qualitative Study. International Journal of Mental Health and Addiction, 8, 453-470.
doi: 10.1007/s11469-009-9216-2
Rodrigues, S., Serper, M., Novak, S., Corrigan, P., Hobart, M., Ziedonis, M., & Smelson, D.
(2013). Self-Stigma, Self-Esteem, and co-occurring disorders. Journal of Dual Diagnosis, 9(2), 129-133. doi: 10.1080/15504263.2013.777988
Schomerus, G., Lucht, M., Holzinger, A., Matschinger, H., Carta, M. G., & Angermeyer, M. C.
(2011). The Stigma of Alcohol Dependence Compared with Other Mental Disorders: A Review of Population Studies, Alcohol and Alcoholism, 46(2), 105-112. doi:
10.1093/alcalc/agq089
Schomerus, G., Matschinger, H., & Angermeyer, M.C. (2014). Casual beliefs of the public and social acceptance of persons with mental illness: a comparative analysis of
schizofrenia, depression and alcohol dependence. Psychological Medicine, 44, 303-314. doi: 10.1017/S003329171300072X
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 12 mars, 2015, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
*Sleeper, J., & Bochain, S. (2013). Stigmatization by nurses as perceived by substance abuse patients: A phenomenological study. Journal of Nursing Education and Practice, 3(7), 92-98. Hämtad från databasen Nursing & Allied Health Source.
Smith, B. A. (1997). The problem drinker’s lived experience of suffering: an exploration using hermeneutic phenomenology. Journal of Advanced Nursing, 27, 213-222.
Hämtad från databasen Cinahl Complete.
SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och ansvaret.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
*Thurang, A., Fagerberg, I., Palmstierna, T., & Bengtsson Tops, A. (2010). Women’s experiences of caring when in treatment for alcohol dependency. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 700-706. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00766.x
*Thurang, A., Rydström, J., & Bengtsson Tops, A. (2011). Being in a Safe Haven and
Struggling Against Alcohol Dependency. The Meaning of Caring for Male Patients in Advanced Addiction Nursing. Issues in Mental Health Nursing, 32, 401-407. doi:
10.3109/01612840.2011.553345
Thurang, A. (2012). Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende:
En studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva med och vårdas för alkoholberoende. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för vårdvetenskap.
*Thurang, A. M., Palmstierna, T., & Bengtsson Tops, A. (2014). Experiences of everyday life in men with alcohol dependency - A qualitative study. Issues in Mental Health Nursing, 35, 588-596. doi: 10.3109/01612840.2013.879357
Tran, D., Stone, A., Fernandez, R., Griffiths, R., & Johnson, M. (2009). Changes in General Nurses’ Knowledge of Alcohol and Substance Use and Misuse After Education.
Perspectives in Psychiatric Care, 45(2), 128-139. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
*Vandermause, R., & Wood, M. (2009). See my suffering: Women with alcohol use disorders and their primary care experiences. Issues in Mental Health Nursing, 30, 728-735. doi:
10.3109/01612840903230081
Vaughn-Sandler, V., Scherman, C., Aronsohn, A., & Volk, M. (2014). Consequences of perceives stigma among patients with cirrhosis. Digestive Diseases and Sciences, 59, 681-686. doi: 10.1007/s10620-013-2942-0
*Wallhed Finn, S., Bakshi, A-S., & Andréasson, S. (2014). Alcohol consumption, Dependence, and Treatment Barriers: Perceptions Among NonTreatment Seekers with Alcohol Dependence. Substance Use and Misuse, 46(6), 762-769. doi:
10.3109/10826084.2014.891616
Williamson, L. (2012). Destigmatizing Alcohol Dependence: The Requirement for an Ethical (Not Only Medical) Remedy. American Journal of Public Health, 102(5), 5-8. doi:
10.2105/AJPH.2011.300692
Wiman, M. (2011). Norstedts stora engelska ordbok - Engelsk-svensk/Svensk-engelsk.
Stockholm: Norstedts.
World Health Organization. (2014). Global status report on alcohol and health. Luxembourg:
World Health Organization. Från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/112736/1/9789240692763_eng.pdf?ua=1 World Health Organization. (2015). International Statistical Classification of Diseases and
Related Health Problems 10’th Revision. Hämtad 23 mars, 2015, från http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2015/en
Wåhlin, S. (2012). Alkohol - En fråga för oss i vården. Lund: Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 57-79).
Lund: Studentlitteratur.