Med det analytiska arbetet som grund, kan numera konstateras att de politiska möjligheterna i Ungern förankrat i en liberal syn på politisk konkurrens, har kommit att begränsas drastiskt sedan år 2005 (Freedom House 2018). Den politiska oppositionen tilldelas inte det utrymme som ett moget demokratiskt system bör inneha (Johnston 2005). Således förflyttas Ungern nedåt inom det teoretiska ramverket, baserat på de politiska möjligheterna. Stående i motsats till detta har de ekonomiska möjligheterna baserat på det insamlade materialet, lyckats bibehålla en relativt stabil placering inom korruptionssyndromet elitkartell. Den ungerska statskapaciteten antas vara stark med tanke på flertalet bestämmelser som har bidragit till en lyckad implementering. Dock bör man ta ytterligare en faktor i beaktning vad gäller landets statskapacitet, vilket är statens förmåga ett erbjuda medborgarna ett stabilt och välfungerande civilsamhälle. Detta påvisas vara bristfälligt baserat på ett flertal aspekter, vilket sålunda resulterar i en tvetydig placering inom det teoretiska ramverket. Som följd till detta har jag valt att fortsatt placera Ungern inom syndromet elitkartell, dock med två polära pilar som har i avsikt att påvisa de riktningar som landet tenderar att förflytta sig mot. Avslutningsvis visade det sig att de material som tillämpades för att analysera de ekonomiska institutionerna i Ungern inte påvisade något markant eller framträdande resultat som skulle komma att ändra dess position drastiskt inom korruptionssyndromen. Dock gick det att urskilja som ovan nämnt, att flertalet omorganiseringar och dylikt har genomförts inom det ungerska rättsväsendet för att främja den exekutiva makten (Utrikesdepartementet 2018, 4). Sålunda har jag valt att placera Ungen inom korruptionssyndromet elitkartell samtidigt som de tenderar att förflytta sig nedåt mot syndromet oligarker och klaner.
Efter att ha behandlat Michel Johnstons teori gällande korruptionssyndrom på ett verkligt fall, är min personliga fundering, om detta analytiska verktyg räcker in för att kategorisera länder utifrån dess korrupta situation. Detta problematiserar även Johnston i sitt verk då ha menar på att tidigare angreppssätt för att förklara korruption har varit bristfälliga. Teorin om korruptionssyndrom kan även tänkas bli ett för snävt verktyg för att applicera på länder som innehar en politisk arena präglad av korruption. Korruptionssyndrom är precis som Johnston säger, ett fundamentalt och översiktligt verktyg för att enkelt kunna urskilja olika sorters korruption i olika länder. Generaliserbarheten av korruptionssyndrom blir sålunda relativt pragmatisk och enkel då teorin är baserad på fyra syndrom där respektive har olika angreppssätt till de väsentliga faktorerna som går att urskilja i ett korrupt system. Med detta menar jag
31 således, länders förhållandesätt till deltagande och institutioner. Sammantaget bidrar den teoretiska ansatsen till en tämligen enkel uppfattning gällande de olika korruptionstyper som Johnston har identifierat, vilket absolut kan vara en fördel i ett visst sammanhang. I samband med det analytiska arbete som har genomförts har jag funnit det skäligen problematiskt att applicera Ungern inom de kategorier som det teoretiska ramverket innehåller. Således råder det en medvetenhet om att analysenheter behandlas på ett flertal ställen inom den analytiska delen av uppsatsen.
De resultat som har frambringats i samband med det analytiska arbete som har genomförts i uppsatsen innebär följaktligen att Ungerns situation har kommit att förändras sedan landet placerades in i syndromet elitkartell år 2005. Dock har dessa förändringar inte kommit att bidra till en drastisk förändring av landets placering inom korruptionssyndromen. En bakomliggande tanke om att landet helt och hållet hade kommit att förflytta sig från korruptionssyndromet elitkartell till något av de ytterliga syndromen, var inte den avsiktliga anledningen till utformandet av studien. Avsikten var att studera om Ungern befinner sig i samma syndrom som år 2005, om så inte var fallet, åt vilket håll rör sig landet inom respektive kategorisering inom korruptionssyndrom, en uppgift jag anser har besvarats. Utifrån det resultat som går att urskilja, befinner sig inte Ungern på samma plats som år 2005 utan landet har kommit att förflyttats inom korruptionssyndromen. Den drastiska skillnaden vad gäller Ungerns positionering inom korruptionssyndrom är en förflyttning inom det kategoriska avsnittet politiska möjligheter i samband med det flertalet begräsningar och blockader utförd av den exekutiva makten mot oppositionella aktörer. De högerpopulistiska och odemokratiska vindar som blåser kan jag nu med resultatet i handen, säga är en väsentlig bidragande faktor till den korrupta situation som idag präglar landet.
Åt vilket håll blåser det Ungern? Med tanke på det kategoriska heterogena resultat som min studie har medfört blir det problematiskt att säga vilket korruptionssyndrom som Ungern tillhör idag. Istället väljer jag att titulera en vag lokalisation för dagens Ungern inom teorin om korruptionssyndrom. Till skillnad från år 2005 då landet befann sig inom spannet av syndromet elitkartell, är det ett flertal tendenser som konstaterar att dagens Ungern till synes verkar förflytta sig allt mer mot syndromet oligarker och klaner. Detta är sannerligen inte absolut då mycket talar för att landet fortfarande befinner sig inom syndromet elitkartell ur ett flertal aspekter. Det mer specifika svaret på denna fråga lämnar jag öppen till någon annan att besvara men det jag nu kan konstatera, Viktor Orbán och Fidesz bistår inte landet ett demokratiskt och korruptionsfritt samhälle med hjälp av den populistiska politik som de för.
32
Referenslista
Elektronisk artikel
Melén, Johanna. (2018). Korruption i Ungern. Sveriges Radio.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6924681 Hämtad 2019-05-15.
Shalal, Andrea. (2018). Hungary slides deeper down corruption index, watchdog says. Reuters.
https://www.reuters.com/article/us-global-corruption/hungary-slides-deeper-down-corruption-index-watchdog-says-idUSKCN1G52E6. Hämtad 2019-05-15.
Björk, Mikael. (2018). Orban på väg mot tredje raka segern. Dagens industri.
https://www.di.se/nyheter/orban-pa-vag-mot-tredje-raka-segern/ Hämtad 2019-05-24
BBC. (2011). Hungary's new constitution 'puts democracy at risk.
https://www.bbc.com/news/world-europe-13843400 Hämtad 2019-05-28
Litteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) .(2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur
Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas. (2006). Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Johnston, Michael. (2005). Syndromes of Corruption. Wealth, Power and Democracy.
Cambridge University Press
Rose-Ackerman, Susan & Palifka, Bonnie. J. (2016) Corruption and Government. Causes, Consequences, and Reform. 2. Uppl. Cambridge University Press
Rothstein, Bo. (2011). The Quality of Government: Corruption, Social Trust, and Inequality in International Perspective. University of Chicago Press.
Yin, Robert K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. 1. uppl. Malmö: Liber
Offentligt tryck
Sandgren, Claes. (2005). Att bekämpa korruption. SIDA
https://www.sida.se/contentassets/ae927478d4654c8a99b072a8eb0b0b46/14531.pdf. Hämtad 2019-05-16.
33 Utrikesdepartementet. (2018). Ungern – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 september 2018. Regeringskansliet.
Europeiska Kommissionen. (2019). Economic forecast for Hungary
https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/economic-performance-and-forecasts/economic-performance-country/hungary/economic-forecast-hungary_en
Rapporter/artiklar
Batory, Agnes (2016) Populists in government? Hungary's “system of national cooperation”,Democratization, 23:2, 283-303, DOI: 10.1080/13510347.2015.1076214
Bogaards, Matthijs. (2018). De-democratization in Hungary: diffusely defective democracy, Democratization, 25:8, 1481-1499, DOI: 10.1080/13510347.2018.1485015
Charron, Nicholas, Lapuente, Victor, Rothstein, Bo. (2011). Korruption i Europa En analys av samhällsstyrningens kvalitet på nationell och regional nivå i EU:s medlemsstater. Svenska institutet för europapolitiska studier.
Dahlberg, Stefan & Solevid, Maria (2016) Does corruption suppress voter turnout?, Journal of Elections, Public Opinion and Parties, 26:4, 489-510, DOI: 10.1080/17457289.2016.1223677 Dincecco, Mark. (2017). State Capacity and Economic Development -Present and Past.
Cambridge University Press. ISBN: 9781108539913
Graycar, Adam & Monaghan, Olivia (2015) Rich Country Corruption, International Journal of Public Administration, 38:8, 586-595, DOI: 10.1080/01900692.2014.949757
Huntington, Samuel P. (1968). Political Order in Changing Societies. New Haven: Yale University Press.
Morris, Stephen D. (2011). Forms of Corruption. CESifo DICE Report, ISSN 1613-6373, ifo Institut - Leibniz-Institut für Wirtschaftsforschung an der Universität München, München, Vol.
09, Iss. 2, pp. 10-14
Ottervik, Mattias. (2013). Conceptualizing and measuring state capacity: Testing the Validity of Tax Compliance as a Measure of State Capacity. The Quality of Government Institute. ISSN 1653–8919.
Pappas, Takis S. (2019). Populists in Power. Journal of Democracy, no. 2. 70-84.
Szikra, Dorottya. (2014) Democracy and welfare in hard times: The social policy of the Orbán Government in Hungary between 2010 and 2014. Journal of European Social Policy. Vol. 24(5) 486–500
Varese, Federico. (1997). The Transition to the Market and Corruption in Post Socialist Russia.
Political Studies 45: 579–596.
Webbkällor
Center for systemic peace (u.å.) The Polity Project.
http://www.systemicpeace.org/polityproject.html Hämtad 2010-05-28
34 CIVICUS. (U.å.) About us. Monitor tracking civic space.
https://monitor.civicus.org/about/aboutcivicus/. Hämtad 2019-05-21.
Fraser Institute. (2018). Economic Freedom in the World.
https://www.fraserinstitute.org/economic-freedom/map?geozone=world&page=map&year=2016&countries=HUN Hämtad 2019-05-28 Freedom House. (U.å.) Our work. https://freedomhouse.org/our-work. Hämtad 2019-05-21 Freedom in the World. (2018). Hungary. https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2019/hungary Hämtad: 2019-05-14
International Property Rights Index 2018. (2018). About.
https://www.internationalpropertyrightsindex.org/about Hämtad 2019-05-28
Moreria, Patricia. (2019). Corruption Perceptions Index 2018 shows anti-corruption efforts stalled in most countries. Transparency International. https://transparency.eu/corruption-perceptions-index-2018-shows-anti-corruption-efforts-stalled-in-most-countries/ Hämtad 2019-05-13.
Transparency International. (2018). Hungary. https://www.transparency.org/country/HUN.
Hämtad 2019-05-14
Transparency International. (2018). Western Europe and EU: stagnating Anti-Corruption Efforts and Weakening Democratic Institutions.
https://www.transparency.org/news/feature/cpi2018-western-europe-eu-regional-analysis Hämtad: 2019-05-27.
Transparency International. (U.å). What we do. https://www.transparency.org/what-is-corruption. Hämtad 2019-05-21
Transparency International Secretariat. (2019). Corruption perceptions index 2018 shows anti-corruption efforts stalled in most countries. Transparency International.
https://www.transparency.org/news/pressrelease/corruption_perceptions_index_2018.
Hämtad: 2019-05-13
World Justice Project. (2019). WJP Rule of Law Index 2019.
https://worldjusticeproject.org/our-work/research-and-data/wjp-rule-law-index-2019. Hämtad 2019-05-21.
Tabeller
Tabell 1: Johnston, Michael. (2005). Syndromes of Corruption. Wealth, Power and Democracy.
Cambridge University Press Tabell 2:
Transparency International. (2010–2018). Hungary.
https://www.transparency.org/country/HUN. Hämtad 2019-05-14