Syftet med uppsatsen var att undersöka bostadspriser på mindre bostadsrätter i Uppsala kommun efter Coronapandemins etablering. De huvudsakliga resultaten visar på statistisk signifikans gällande Coronapandemins effekt på både slutpriser samt slutpriser per kvadratmeter i Uppsala kommun, först när kontrollvariablerna BNP och bolåneränta inkluderas. Problemformulering och hypotes mynnade ut i att en stor samhällsekonomisk kris som Coronapandemin, med stöd i tidigare studier, kunde förväntas leda till sjunkande bostadspriser. Resultaten i vår uppsats visar på en motsatt effekt, nämligen att priserna på bostadsrätter i Uppsala kommun under Coronapandemins etablering har stigit. Däremot ger dessa resultat upphov till en begränsad tolkning, då antagandet om parallella trender i vald metod inte uppfylls i föreperioderna i Figur 6.1.1. och Figur 6.1.2. I och med att Coronapandemin i nuläget fortgår finns utrymme för ytterligare studier i ämnet samt undersökning av den slutliga effekten på bostadspriser i Uppsala kommun vid pandemins slut.
Trots att unga förstagångsköpare tenderar att ha snävare bolånemöjligheter på grund av kreditrestriktioner i samband med amorteringskrav, har undantaget av amorteringskravet under Covid-19 skapat möjlighet och underlättat för etablering på bostadsmarknaden. Reporäntan har fortsatt befinna sig på noll procent och därmed gett upphov till låg bolåneränta, vilket tillsammans med amorteringskravet utgör skuldbetalningskvoten. Låg bolåneränta ger mildrade krav för att köpa bostad och talar för ökad efterfrågan av bostadsköp. Däremot har priserna på mindre bostadsrätter i Uppsala kommun, utifrån resultaten, ökat, vilket talar emot ökad efterfrågan av bostadsköp med avseende på kreditrestriktioner och den ökade arbetslösheten som Covid-19 medfört. Svårigheterna att skaffa jobb har ökat benägenheten för att påbörja studier, vilket har genererat ökat tryck på bostäder i studentområden. En förklaring till den fortsatta försäljningen av mindre bostadsrätter i Uppsala kan därmed tänkas bero på fler möjligheter som främjar bostadsköp. Exempelvis genom föräldrar som kan hjälpa till med handpenning, bolån och räntekostnader.
En möjlighet som kan diskuteras är att Coronapandemins effekt på slutpriser samt slutpriser per kvadratmeter för bostadsrätter i Uppsala kommun sker med fördröjning. Det kan möjligen vara så att den fullskaliga effekten av pandemin inte syns så här tidigt. Möjligen hade studien gett tydligare resultat om den hade gjorts längre fram i tiden så att både före- och
efterperioden hade kunnat vara längre. Exempelvis två år före Coronapandemins etablering samt två år efter, alternativt använt ett annat år som jämförelsegrupp. Det kan nämligen vara så att vi kan se andra effekter till hösten 2021 när amorteringskravet återinförs och eventuella ränteförändringar sker. Det återstår att se när amorteringskravet återinförs. Även Coronapandemins slutskede kan vara en viktig aspekt i en estimering av effekter av pandemin på priser på bostadsrätter. Efterfrågan på bostäder kan fortfarande öka och minska under tiden pandemin fortskrider, vilket gör det problematiskt att estimera en effekt endast ett år efter Coronapandemins etablering.
Referenser
Arbetsförmedlingen (2020-06-22), Arbetslösheten ökar bland unga.
https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/pressmeddelanden?id=BE71911386272E7F [Hämtad 2021-04-24]
Booli (2021), Slutpriser, Uppsala Kommun, Rum: 1-2, Boarea: <50 kvm, Försäljningsdag från: 2019-01-01, Försäljningsdag till: 2019-02-28.
https://www.booli.se/slutpriser/uppsala/419?rooms=1%2C2&maxLivingArea=50&minSoldD ate=2019-01-01&maxSoldDate=2019-02-28&sort=soldDate [Hämtad 2021-04-23]
Boverket (2008), Samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt. Statens bostadskreditnämnd (BKN). Dnr: 17-83/08.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2008/samband-mellan-bostads marknad-arbetskraftens.pdf [Hämtad 2021-04-23]
Boverket (2014), Bostadsmarknaden i Norden 1980-2012. Karlskrona: Boverket. Dnr: 2102-1031/2014.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/bostadsmarknaderna-i-no rden-1980-2012.pdf [Hämtad 2021-04-14]
Boverket (2020), Analys av regional bostadsmarknad år 2020, Uppsala län. Uppsala: Länsstyrelsen Uppsala. Dnr: 405-4015/2020.
https://www.boverket.se/contentassets/6127000d21794ed9b815b32da2321bd9/uppsala-lan-2 020.pdf [Hämtad 2021-04-14]
Boverket (2021-01-19), Bostadsmarknadsanalysernas innehåll 2020.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/regionala-bostadsmarknadsanalyser/innehall/ [Hämtad 2021-04-16]
BRF Nytt (2021-04-08), Amorteringskrav påverkar unga vuxna negativt.
https://www.brf-nytt.se/sifo-aterinforda-amorteringskrav-pa-bostadslan-skulle-paverka-drygt-fyra-av-tio-unga-vuxna-negativt [Hämtad 2021-04-23]
Dagens Nyheter (2021-03-24), DN Debatt repliker. “Bekymmersamt tunnelseende, Finansinspektionen!”.
https://www.dn.se/debatt/bekymmersamt-tunnelseende-finansinspektionen/ [Hämtad 2021-04-13]
Fastighetstidningen (2021-04-01), Återinfört amorteringskrav negativt för fyra av tio unga vuxna.
https://fastighetstidningen.se/aterinfort-amorteringskrav-negativt-for-fyra-av-tio-unga-vuxna/ [Hämtad 2021-04-24]
Fastighetsägarna (2015), En bostadsmarknad i förändring. Göteborg: Fastighetsägarna. http://www.fastighetstidningen.se/wp-content/uploads/2015/09/En-bostadsmarknad-i-f%C3% B6r%C3%A4ndring.pdf [Hämtad 2021-04-24]
Finansinspektionen (2017), Den svenska bolånemarknaden. Stockholm: Finansinspektionen. https://www.fi.se/contentassets/2a4665e04627420880e4af1c771a11fe/bolan_2017ny3.pdf [Hämtad 2021-04-13]
Finansinspektionen (2018-11-29), Frågor och svar om skärpt amorteringskrav för hushåll med stora skulder.
https://www.fi.se/sv/finansiell-stabilitet/hushallens-skulder/information-om-bolan-fran-fi.se/f ragor-och-svar-om-skarpt-amorteringskrav-for-hushall-med-stora-skulder/ [Hämtad
2021-04-13]
Finansinspektionen (2020-04-02), Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering.
https://www.fi.se/sv/publicerat/pressmeddelanden/2020/banker-far-ge-alla-bolanetagare-unda ntag-fran-amortering/ [Hämtad 2021-04-23]
Forssbaeck, J. och Olsson, N. (2019), En empirisk studie av orsakssambandet mellan bostadspriser och bostadslån i sjutton europeiska länder. [Kandidatuppsats: Lunds universitet]. Lund.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8970397&fileOId=8970 402 s. 24. [Hämtad 2021-04-18]
Gottfries, N. (2013), Macroeconomics. 1. uppl. England: Palgrave Macmillan. s. 209-225. Hemnet (2020a-11-18), Trendbrott - trögare för mindre lägenheter.
https://www.hemnet.se/artiklar/bostadsmarknaden/2020/11/18/trendbrott-trogare-for-mindre-l agenheter [Hämtad 2021-04-22]
Hemnet (2020b-03-17), Så har bostadsmarknaden påverkats av tidigare pandemier.
https://www.hemnet.se/artiklar/bostadsmarknaden/2020/03/17/sa-paverkades-bostadsmarkna den-av-tidigare-pandemier [Hämtad 2021-04-22]
Hjalmarsson, E. och Österholm, P. (2020), Heterogeneity in households’ expectations of housing prices - evidence from micro data. The Authors: Elsevier Inc. [Hämtad 2021-05-01] Konjunkturinstitutet (2020-06-17), Svensk ekonomi tyngs av pandemin minst ett år till.
https://www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget/konjunkturlaget/2020-06-17-svensk-ekono mi-tyngs-av-pandemin-minst-ett-ar-till.html [Hämtad 2021-04-23]
Länsförsäkringar fastighetsförmedling (2020a-07-09), Ny kartläggning inför antagningsbeskedet visar: Studentstäderna där det är billigast att köpa bostad.
https://www.lansfast.se/press/ny-kartlaggning-infor-antagningsbeskedet-visar-studentstaderna -dar-det-ar-billigast-att-kopa-bostad-3279839/ [Hämtad 2021-04-13]
Länsförsäkringar fastighetsförmedling (2020b-01-17), Ny analys av bostadsmarknaden i Sveriges län under de senaste 20 åren visar: Prisuppgången på bostäder bromsade in under 10-talet.
https://www.lansfast.se/press/ny-analys-av-bostadsmarknaden-i-sveriges-lan-under-de-senast e-20-aren-visar-prisuppgangen-pa-bostader-bromsade-in-under-10-talet-3268772/ [Hämtad 2021-04-13]
Statistiska Centralbyrån (2020), BNP-indikatorn: Kraftig nedgång andra kvartalet 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskape r/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/pong/statistiknyhet/nationalrakenskaper-2 a-kvartalet-2020/ [Hämtad 2021-04-28]
Statistiska Centralbyrån (2021), Konsumtion och investeringar (kvartal 1993-): BNP.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskape r/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/pong/tabell-och-diagram/diagram/konsum tion-och-investeringar-kvartal-1993-/ [Hämtad 2021-04-27]
Statistiska Centralbyrån (2021), Finansmarknadsstatistik: Bolåneräntor för räntekomponenten i KPI-beräkning november 2014–mars 2021.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/ finansmarknadsstatistik/ [Hämtad 2021-04-26]
Sutton, Gregory D. (2002), Explaining changes in house prices. BIS Quarterly Review. s. 47-52. [Hämtad 2021-05-14]
Svensk Mäklarstatistik (2017-12-14), Bred nedgång på bostadsmarknaden.
https://www.maklarstatistik.se/pressmeddelanden/bred-nedgang-pa-bostadsmarknaden/ [Hämtad 2021-05-26]
Svensk Mäklarstatistik (2021-05-07), Bostadspriser i Riket: Bostadsrätter, Årshistorik. https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/#/bostadsratter/arshistorik-prisutveckling [Hämtad 2021-04-15]
Svensk Mäklarstatistik (2021-05-07), Bostadspriser i Uppsala: Bostadsrätter, Årshistorik. https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/uppsala-lan/uppsala/#/bostadsratter/arshistorik-pr isutveckling [Hämtad 2021-04-15]
Svensk Mäklarstatistik (2021), Slutpriser i Uppsala Kommun: Kontraktsdatum, Kontraktspris, Antal rum, Kvadratmeter, Slutpris/kvm. [Excelfil hämtad 2021-04-15]
Sveriges Riksbank (2011), Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden. Stockholm: Sveriges Riksbank.
http://archive.riksbank.se/Upload/Rapporter/2011/RUTH/RUTH.pdf [Hämtad 2021-05-24] Sveriges Riksbank (2019-09-05), Vad är reporäntan?.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/vad-ar-penningpolitik/vad-ar-reporantan/ [Hämtad 2021-04-27]
Sveriges Riksbank (Uppdateras dagligen), Reporänta, in- och utlåningsränta.
https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/reporanta-in--och-utlaningsranta / [Hämtad 2021-04-27]
SVT (2019-10-02), Ökade bostadspriser i populära studentstäder.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/okade-bostadspriser-i-populara-studentstader [Hämtad 2021-04-15]
Uppsala universitet (2020-07-09), Över 6000 fler antagningar till höstterminen. https://www.uu.se/press/pressmeddelande/?id=15094&typ=artikel&lng=sv [Hämtad 2021-04-15]
WHO (2020-03-11), WHO Director-General’s opening remarks at the media briefing on COVID-19 - 11 March 2020.
https://www.who.int/director-general/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remark s-at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020 [Hämtad 2021-05-26]
Wong, G. (2008), Has SARS infected the property market? Evidence from Hong Kong. USA: Journal of Urban Economics. s. 74-77. [Hämtad 2021-05-24]
World Bank (2020), World Bank East Asia and Pacific Economic Update, April 2020: East Asia and Pacific in the Time of COVID-19. Washington, DC: World Bank.
https://openknowledge.worldbank.org/handle/10986/33477 License: CC BY 3.0 IGO [Hämtad 2021-05-26]