Slutsats och avslutande diskussion - Covid-19-pandemin, död och självbevarelse

Studiens syfte är att påvisa hur döende och död framträder i svenska mediers rapportering, beskrivning samt tal om död under covid-19-pandemins utbrott våren 2020. Med den utgångspunkten ställdes följande frågor, som besvaras nedan:

• Vilka diskurser om döende och död kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets rapportering under covid-19-pandemins utbrott?

• Hur förhåller sig de olika diskurserna till varandra?

• Vilka olika subjektspositioner konstrueras i de olika diskurserna?

Genom analys av ett urval av artiklar ur DN och SvD under covid-19-pandemins utbrott har sju diskurser med tillhörande subjektspositioner om döende och död kommit till uttryck. Jag har, förutom att påvisa moment, ekvivalenskedjor och nodalpunkter också valt att lyfta fram subjektspositioner så som de kommer till uttryck i respektive diskurs för att understryka att diskurserna inte flyter omkring likt vaga idéer utan bär på betydelsefulla implikationer för människor och samhället. Nedan uppradas diskurserna med tillhörande subjektspositioner:

1. Medikaliseringsdiskurs: Läkaren, den sjuke, den smittade, riskgrupperna.

2. Rationaliseringsdiskurs: Matematikern, statistikern, myndigheten, läkaren, de smittade, den medicinskt kunniga.

3. Trygghetsdiskurs: Medicinska experten, andliga ledaren, landsfadern, tryggande auktoriteten. 4. Existentiell diskurs: Den meningssökande, den isolerade ensamma, den döende ensamma, den

sörjande på avstånd.

5. Andrefieringsdiskurs: Viet, de andra, de utsatta/försvagade, riskgrupperna, de exceptionella svenskarna.

6. Solidaritetsdiskurs: Den ömsesidigt beroende människan, den uppoffrande. 7. Katastrofdiskurs: Den förödelseuppviglande, den drabbade, den förskonade.

Rörande diskursernas förhållande till varandra är självbevarelsedriften, kännetecknad av meningsskapande i livet, överlevnad från döden och att bli ihågkommen efter döden, medverkande i samtliga diskurser. Vidare så är medikaliseringsdiskursens centrala ställning också viktig för att förstå hur döende och död framträder under covid-19-pandemin. Det medicinska är närvarande i majoriteten av artiklarna, och de andra diskurserna artikuleras vanligtvis i förhållande till den.

I syfte att förstå diskursernas förhållande sinsemellan rörande samverkan och antagonism har tre perspektiv pålagts; samhällsnivå/individnivå, erkännande/avståndstagande av döden, och

kvalitativ/kvantitativ förståelse av döden. Förstnämnda perspektiv berör huruvida diskursen handlar om samhället och/eller individen i syfte att tydliggöra diskursernas fokus (se tabell 1). De två sista tjänar som grund för två analytiska grupperingar av diskurserna om döende och död. Medikaliserings-, rationaliserings- och andrefieringsdiskursen tillhör gruppen av kvantitativ förståelse och avståndstagande ifrån döden. Den existentiella, solidaritets- och katastrofdiskursen tillhör gruppen av kvalitativ förståelse och erkännande. Endast trygghetsdiskursen överbryggar förhållandet då den består av både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Förhållandet mellan diskurserna förändras kontinuerligt, för senare forskning hade det varit intressant att undersöka vilka diskurserna kommer till uttryck över tid eller senare under pandemin.

Inledningsvis förklarade jag att studiens övergripande mål var att bidra till kunskap om hur mening och förståelse av döende och död diskursivt konstrueras i det postmoderna svenska samhället. Distinktionen mellan det moderna och postmoderna är en uppdelning som ofta görs i samband med forskning om döden (Ariès 1981a; Bauman 1992a). Jag nämnde också att gränsen mellan den moderna och postmoderna förståelsen av döden inte är distinkt och att ingen tidsmässig åtskillnad existerar. I anknytning till detta diffusa skifte och mina varierande fynd som pekar på ett komplext meningsskapande kring döden vill jag problematisera distinktionen mellan modernt och postmodernt. Diskursernas föränderlighet och de många antagonismerna i mitt material pekar på en postmodern bild av döden. Samtidigt finns tydliga moderna drag närvarande i exempelvis medikaliseringsdiskursen och rationaliseringsdiskursen. Det postmoderna som vill göra upp med framstegstro, enhetlighet och struktur riskerar enligt mig att göra sig av med hela socialisationsprocessen. Den moderna medicinens och det rationella tänkandets grundläggande arv och inverkan på människans förståelsemönster upphör inte omedelbart för att framsteg och det moderna ifrågasätts. Subjektspositioner förändras inte över en dag. Vidare är det viktigt att ifrågasätta huruvida den postmoderna fragmenterade bilden verkligen är unik för sin tid. Den enhetlighet som tillskrivs det moderna må vara fast, men den fasta ytan grundas delvis i ett underkuvande av variation.

För att svara på hur döende och död diskursivt konstrueras vill jag avslutningsvis betona den diskursteoretiska och poststrukturella förståelsen av döden. Döden och strukturer av mening kring den är föränderliga men ändock förankrade i maktrelationer och varaktiga till den grad att subjekt verkar, lever och förstår världen inom diskurser och givna subjektspositioner.

Förståelsen av döden kommer aldrig slutgiltigt fixeras, men diskurserna är fasta nog att ha centrala betydelser för vår samtida förståelse av döden och oundvikligen därmed människans liv.

Referenser

Arendt, H. (1958). The Human Condition. Chicago & London: The University of Chicago Press. Ariès, P. (1981a). The Hour of Our Death. New York: Knopf.

Aries, P. (1981b). Invisible Death. The Wilson Quarterly (1976-), 5(1), 105-115. doi:10.2307/40256048

Barreneche, S., M. (2020). Somebody to blame: On the construction of the other in the context of the COVID-19 Outbreak. Society Register, 4(2), 19-32.

Bauman, Z. (1989). Auschwitz och det moderna samhället (2. uppl. ed.). Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Bauman, Z. (1992a). Mortality, immortality and other life strategies. Cambridge: Polity. Bauman, Z. (1992b). Survival as a Social Construct. Theory, Culture & Society, 9(1), 1-36. Carpentier, N., & Van Brussel, L. (2012). On the contingency of death: A discourse-theoretical

perspective on the construction of death. Critical Discourse Studies, 9(2), 99-115. Durkheim, E. (1897/1993). Självmordet. Lund: Argos Förlags AB.

Elias, N. (1985). The loneliness of the dying. Oxford: Blackwell.

FHM. (2020a). Statistik över avlidna i covid-19. Utgiven av Folkhälsomyndigheten, hämtad 2020 10 december från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/1-globalt/covid-19-statistik/ statistik-over-antal-avlidna-i-covid-19/statistik-covid19-avlidna.xlsx

FHM. (2020b). Veckorapport om covid-19, vecka 15. Utgiven av Folkhälsomyndigheten, hämtad 2020 10 december från: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistik- om-covid-19/statistik-over-antal-avlidna-i-covid-19/.

FHM. (2020c). Veckorapport om covid-19, vecka 13. Utgiven av Folkhälsomyndigheten, hämtad 2020 15 december från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/ smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-covid-19/2020/covid-19-veckorapport-

vecka-13-2020_final.pdf

Gomez-Temesio, V. (2018) ”Outliving death: Ebola, zombies, and the politics of saving lives”, American Anthropologist 120(4): 738-751

Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: Den samhällsvetenskapliga uppsatsen (1. uppl. ed.). Malmö: Gleerup.

Heidegger, M. (1992). Varat och tiden. Del II. Göteborg: Daidalos.

Jacobsen, M. H. (2016) ”’Spectacular death"#$#proposing a new fifth phase to Philippe Ariès"s admirable history of death”, Humanities 5(19): 2-20 doi:10.3390/h5020019

Jacobsen, M. H., & J. Brødslev Olsen (2014) ”Dødens socialpsykologi – perspektiver på døden i samspillet mellem individ og samfund”, Sosiologi i dag 44(3): 33-53.

Jacobsen, M. H., & Petersen, A. (2020). The Return of Death in Times of Uncertainty—A Sketchy Diagnosis of Death in the Contemporary ‘Corona Crisis’. Social Sciences, 9(8), 131.

Kellehear, A. (1984). Are we a %death-denying"#society? A sociological review. Social Science &

Medicine (1982), 18(9), 713-721.

Laclau, E., & Mouffe, C. (2014). Hegemony and Socialist Strategy: Towards a Radical Democratic

Lee, R. (2008). Modernity, Mortality and Re-Enchantment: The Death Taboo Revisited. Sociology

(Oxford), 42(4), 745-759.

Liedman, S. (1997). I skuggan av framtiden: Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Albert Bon niers Förlag.

Machado Des Johansson, N. (2012). Governing End of Life: The Case of Sweden. I

Transformations of the Swedish Welfare State: From Social Engineering to Governance? .

Larsson, Bengt et al. (red.). 168-181. Hampshire; Palgrave Macmillan UK.

McCauley, M., Minsky, S., & Viswanath, K. (2013). The H1N1 pandemic: media frames, stigmti- zation and coping. BMC Public Health 13, 1116.

Mellor, P., & Shilling, C. (1993). Modernity, Self-Identity and the Sequestration of Death. Sociology (Oxford), 27(3), 411-431.

Ragin, C (2000). ”’Casing"#and the process of social inquiry”. In C. Ragin & H. Becker (ed) What is

a case? Exploring the foundations of Social Inquiry (s. 217-226). Cambridge

University Press.

Reed, M. (1996). Expert Power and Control in Late Modernity: An Empirical Review and Theoretical Synthesis. Organization Studies, 17(4), 573-597.

Romanian Tolkien Society. (2012, 1 januari). J.R.R. Tolkien @ BBC - In Their Own Words: British

Novelists (1968). Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=w9OG6GpisIQ Sartre, J-P. (1946). Existentialismen är en humanism. Stockholm: Bonniers.

Seale, C. (1998). Constructing Death: The Sociology of Dying and Bereavement. Cambridge University Press.

SKR. (2020). Fakta om äldreomsorgen. I ljuset av coronapandemin. Utgiven av Sveriges Kommu- ner och Regioner. Hämtad 2020, 6 december från:https://skr.se/download/18.c6705

bc172ca813b9cbae99/1593093396355/Fakta_om_aldreomsorgen_i_ljuset_av_coronapan demin.pdf.

SCB. (2020). Döda i Sverige. Hämtad 2020, 29 november från:

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/doda-i-sverige/ TU Medier i Sverige. (2017). Branschfakta 2017. Hämtad 2020, 25 november:

https://tu.se/wp-content/uploads/2016/03/Mediefakta_sajten_2017_juni_16.pdf.

Van Dijk, T V. (1988). The Analysis of News as Discourse. In T A. Van Dijk (Red), News Analysis.

Case Studies of International and National News in the Press (s. 1-30). New Jersey: Law

rence Erlbaum Associates, Publishers.

Walter, T. (1991). Modern Death: Taboo or not Taboo? Sociology, 25(2), 293–310. https://doi.org/10.1177/0038038591025002009

Walter, T. (2008). The Sociology of Death. Sociology Compass, 2(1), 317-336.

Walter, T. (2012). Why different countries manage death differently: A comparative analysis of modern urban societies1. British Journal of Sociology, 63(1), 123-145.

Walter, T., Littlewood, J., & Pickering, M. (1995). Death in the News: The Public Invigilation of Private Emotion. Sociology (Oxford), 29(4), 579-596.

Wieviorka, M. (2000). Case Studies: History or Sociology? In C. Ragin & H. Becker (ed) What is

a case? Exploring the foundations of Social Inquiry (s.159-172). Cambridge

University Press.

Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Tidningsartiklar:

Almgren, J. (2020, 9 april). Låt kyrkklockorna överrösta Tegnell. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/lat-kyrkklockorna-overrosta-tegnell.

Andersson, L. (2020, 28 mars). Viruset har gjort Europa till en samling diktaturer. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/ledare/lena-andersson-viruset-har-gjort-eu ropa-till-en-samling-diktaturer/.

Bendjelloul, J. (2020, 5 april). Folkhälsomyndighetens Johan Carlson: Det är klart att det kan kän nas lite skrämmande. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/nyhe ter/sverige/folkhalsomyndighetens-johan-carlson-det-ar-klart-att-det-kan-kannas-lite- skrammande/.

Berg, L. (2020, 23 mars). Så kan vår sammanhållning bli en ofattbar kraft. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/kultur-noje/lasse-berg-sa-kan-var-sammanhallning- bli-en-ofattbar-kraft/.

Canoilas, V. (2020, 24 mars). Allt glesare med besökare på begravningar. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/nyheter/sverige/allt-glesare-med-besokare-pa-be gravningar/.

Carlström, J. (2020, 20 mars). Totalt 16 döda i Sverige – över 1 600 smittade. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/totalt-16-doda-i-sverige.

Dragic, M., & Svensson, A. (2020, 3 april). Coronasmitta på vart tredje äldreboende. Dagens Nyhe

ter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/sthlm/coronasmitta-pa-var-tredje-aldre

boende/.

Efendić, N. (2020, 12 april). Smittan tystar Förintelsens sista vittnen. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/smittan-tystar-forintelsens-sista-vittnen.

Ennart, H. (2020, 21 mars). Tegnell ser hopp i svenska folkhälsan: ”Kan betala sig”. Svenska Dag

bladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/tegnell-ser-hopp-i-svenska-folk

halsan-kan-betala-sig.

Esk, J. (2020, 22 mars). En social katastrof om ungdomsidrotten stängs ner. Dagens nyheter. Häm tad 2020 16 november: https://www.dn.se/sport/johan-esk-en-social-katastrof-om-ungdom sidrotten-stangs-ner/.

Falkrik, J., & Eriksson, H. (2020, 17 mars). SvD/Sifo: Få äldre tror att de kommer att smittas.

Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 November: https://www.svd.se/svd-sifo-fa-aldre-tror-

att-de-kommer-att-smittas.

Hedvall, B. (2020, 17 mars). Därför vill vi över 70 inte stanna inne. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 15 november: https://www.dn.se/ledare/barbro-hedvall-darfor-vill-vi-over-70-inte-stanna- inne/.

Jackelén, A. (2020, 20 mars). Nu prövas vår förmåga att leva med ovisshet. Dagens Nyheter. Häm- tad 2020 15 november: https://www.dn.se/kultur-noje/arkebiskop-antje-jackelen-nu-provas- var-formaga-att-leva-med-ovisshet/.

Lifvendahl, T. (2020, 4 pril). Allt det som det inte skrivs om nu. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/allt-det-som-det-inte-skrivs-om-nu.

Lindroth, M. (2020, 23 mars). Isoleringen under corona: ”Tror vi är dåligt rustade”. Svenska Dag

bladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/isoleringen-under-corona-tror-vi-ar-

daligt-rustade.

Magnusson, L. (2020, 25 mars). Alltför många har fortfarande inte begripit vidden av katastrofen.

Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-allt

for-manga-har-fortfarande-inte-begripit-vidden-av-katastrofen/.

Neuding, P. (2020, 12 april). Plötsligt drabbades vi av nationalchauvinism. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/plotsligt-drabbades-vi-av-nationalchauvi nism.

Reuterskiöld, A. (2020, 3 april). Den jag saknar går inte att besöka. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/den-jag-saknar-gar-inte-att-besoka.

Sundén, J. (2020, 3 april). Då väntas coronasmittan kulminera i Sverige. Svenska Dagbladet. Häm tad 2020 21 november: https://www.svd.se/da-vantas-coronasmittan-kulminera-i-sverige. Sörlin, S. (2020, 4 april). Vi försöker gemensamt finna en väg – där en väg aldrig funnits. Dagens

Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/kultur-noje/sverker-sorlin-vi-forso

ker-gemensamt-finna-en-vag-dar-en-vag-aldrig-funnits/.

Wallenius, E. (2020, 6 april). ”Smittskyddspenning krävs för riskgrupper”. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/smittskyddspenning-kravs-for-riskgrupper. Wolodarski, P. (2020, 22 mars). Inget modernt samhälle kan tolerera massdöd. Dagens Nyheter.

Hämtad 2020 15 november: https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-inget-modernt-sam halle-kan-tolerera-massdod/.

Wolodarski, P. (2020, 29 mars). Vi räddar människoliv genom att agera snabbt. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-vi-raddar-man niskoliv-genom-att-agera-snabbt/.

Bilaga 1: Material

Nedan följer en lista av samtliga tidningsartiklar som tjänade som underlag för diskursanalysen.

Dagens Nyheter:

Björkman, A. (2020, 31 mars). DN Debatt. ”Skräckprognoser om corona försvårar för

beslutfattare’’. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/debatt/ skrackprognoser-om-corona-forsvarar-for-beslutfattare/.

Canoilas, V. (2020, 24 mars). Allt glesare med besökare på begravningar. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/nyheter/sverige/allt-glesare-med-besokare-pa-be gravningar/.

Dragic, M., & Svensson, A. (2020, 3 april). Coronasmitta på vart tredje äldreboende. Dagens Nyhe

ter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/sthlm/coronasmitta-pa-var-tredje-aldre

boende/.

Fahl, H. (2020, 11 april). Mark Levengood: Vi måste lösa upp knuten av handlingsförlamning. Da

gens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/kultur-noje/mark-levengood-

vi-maste-losa-upp-knuten-av-handlingsforlamning/.

Hedvall, B. (2020, 17 mars). Därför vill vi över 70 inte stanna inne. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 15 november: https://www.dn.se/ledare/barbro-hedvall-darfor-vill-vi-over-70-inte-stanna- inne/.

Helmerson, E. (2020, 19 mars). Corona struntar i de kända 40-talisternas hybris. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 15 november: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-corona-struntar-i-de- kanda-40-talisternas-hybris/.

Jones, E. (2020, 21 mars). ”Många i den äldre generationen har svårt att se sig själva som ’de äldre’”. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 15 november: https://www.dn.se/insidan/manga-i- den-aldre-generationen-har-svart-att-se-sig-sjalva-som-de-aldre/

Kjöller, H. (2020, 20 mars). Viruset lockar fram liberalers auktoritära reflexer. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 15 november: https://www.dn.se/ledare/hanne-kjoller-viruset-lockar-fram-li beralers-auktoritara-reflexer/.

Lindberg, S. I. (2020, 30 mars). DN Debatt Repliker. ”Vilka åtgärder, hur stränga och hur långa ska vi acceptera?”. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/debatt/vil ka-atgarder-hur-stranga-och-hur-langa-ska-vi-acceptera/.

Magnusson, L. (2020, 25 mars). Alltför många har fortfarande inte begripit vidden av katastrofen.

Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-allt

for-manga-har-fortfarande-inte-begripit-vidden-av-katastrofen/.

Ritzén, J. (2020, 10 april). Tio rum för avsked står redo på Stockholmsmässans parkering. Dagens

Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/sthlm/tio-rum-for-avsked-star-redo-

pa-alvsjomassans-parkering/.

von Seth, K-J. (2020, 22 mars). Professor: Åtgärderna kan bli ett hot mot välfärden och folkhälsan.

Dagens Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/ekonomi/professor-atgar

derna-kan-bli-ett-hot-mot-valfarden-och-folkhalsan/

Sörlin, S. (2020, 4 april). Vi försöker gemensamt finna en väg – där en väg aldrig funnits. Dagens

Nyheter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/kultur-noje/sverker-sorlin-vi-forso

ker-gemensamt-finna-en-vag-dar-en-vag-aldrig-funnits/.

Wolodarski, P. (2020, 22 mars). Inget modernt samhälle kan tolerera massdöd. Dagens Nyheter. Hämtad 2020 15 november: https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-inget-modernt-sam halle-kan-tolerera-massdod/.

Åsbrink, E. (2020, 30 mars). Coronakrisen visar att Sverige är ett fredsskadat land. Dagens Nyhe

ter. Hämtad 2020 16 november: https://www.dn.se/kultur-noje/elisabeth-asbrink-coronakri

sen-visar-att-sverige-ar-ett-fredsskadat-land/.

Svenska Dagbladet:

Almgren, J. (2020, 9 april). Låt kyrkklockorna överrösta Tegnell. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/lat-kyrkklockorna-overrosta-tegnell.

Carlström, J. (2020, 20 mars). Totalt 16 döda i Sverige – över 1 600 smittade. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/totalt-16-doda-i-sverige.

Efendić, N. (2020, 12 april). Smittan tystar Förintelsens sista vittnen. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/smittan-tystar-forintelsens-sista-vittnen.

Ehn, A. (2020, 11 april). Björn, 76: ”Tredje gången jag frihetsberövats”. Svenska Dagbladet. Häm tad 2020 21 november: https://www.svd.se/bjorn-76-om-coronalivet-kan-val-inte-fa-sluta- sa-har.

Ennart, H. (2020, 21 mars). Tegnell ser hopp i svenska folkhälsan: ”Kan betala sig”. Svenska Dag

bladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/tegnell-ser-hopp-i-svenska-folk

halsan-kan-betala-sig.

Falkrik, J., & Eriksson, H. (2020, 17 mars). SvD/Sifo: Få äldre tror att de kommer att smittas.

Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 November: https://www.svd.se/svd-sifo-fa-aldre-tror-

att-de-kommer-att-smittas.

Lifvendahl, T. (2020, 4 pril). Allt det som det inte skrivs om nu. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/allt-det-som-det-inte-skrivs-om-nu.

Lindroth, M. (2020, 23 mars). Isoleringen under corona: ”Tror vi är dåligt rustade”. Svenska Dag

bladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/isoleringen-under-corona-tror-vi-ar-

daligt-rustade.

Lokko, A. (2020, 3 april). När dör den första stjärnan – stor nog för löpsedlar? Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/nar-dor-den-forsta-stjarnan--stor-nog-for- lopsedlar.

Neuding, P. (2020, 12 april). Plötsligt drabbades vi av nationalchauvinism. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/plotsligt-drabbades-vi-av-nationalchauvi nism.

Nyblom, S. (2020, 17 mars). Kulturen riskerar att stå i ruiner när viruset svept förbi. Svenska Dag

bladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/kulturen-riskerar-att-sta-i-ruiner-

nar-viruset-svept-forbi.

Reuterskiöld, A. (2020, 3 april). Den jag saknar går inte att besöka. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/den-jag-saknar-gar-inte-att-besoka.

Sundén, J. (2020, 3 april). Då väntas coronasmittan kulminera i Sverige. Svenska Dagbladet. Häm tad 2020 21 november: https://www.svd.se/da-vantas-coronasmittan-kulminera-i-sverige. SvD Kultur. (2020, 21 mars). ”Allt är precis som vanligt – då ser jag tälten vid akuten”. Svenska

Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/allt-ar-precis-som-vanligt--da-

ser-jag-talten-vid-akuten.

Thunberg, K. (2020, 17 mars). På sju sekunder blev jag stämplad som uråldrig. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/pa-sju-sekunder-blev-jag-stamplad-

som-uraldrig.

Vanhainen, I. (2020, 23 mars). Suicide Zero ser risker i Corona-tider. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/suicide-zero-ser-risker-i-corona-tider.

Wallberg, P. (2020, 1 april). Ökat stöd till utsatta barn och kvinnor. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/okat-stod-till-utsatta-barn-och-kvinnor.

Wallenius, E. (2020, 6 april). ”Smittskyddspenning krävs för riskgrupper”. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/smittskyddspenning-kravs-for-riskgrupper. Wålsten, L. (2020, 2 april). Äldre hade kunnat skyddas mer. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21

november: https://www.svd.se/aldre-hade-kunnat-skyddas-mer.

Zsiga, E. (2020, 9 april). Tvagning av händer och fötter mot döden. Svenska Dagbladet. Hämtad 2020 21 november: https://www.svd.se/tvagning-av-hander-och-fotter-mot-doden.

In document Covid-19-pandemin, död och självbevarelse (Page 30-38)