Slutsats

Syftet med studien är att förklara hur hälsopromotion fungerar identitetsskapande. Resultatet visar hur insatserna skapar en stark gemensam identitet inom organisationen. Kritisk

organisationsteori bidrar därmed med ett förklaringsvärde till varför organisationen arbetar hälsofrämjande. Flera av Alvesson och Willmotts nio metoder av identitetsreglering återfinns

27 i Länsförsäkringars hälsoarbete. Teorin kan förklara hälsoarbetet som en form av styrning som genomförs av organisationen för att vinna kontroll över organisationens medlemmar.

Normativ styrning är intressant utifrån flera olika aspekter. Resultatet visar att även om en styrteknik är dold behöver det inte betyda att den inte existerar. Hälsopromotion kan vid första anblick tyckas vara vällovlig men gränsen mellan uppmuntran och förmynderi är hårfin.

Utifrån kritisk organisationsteori kan man alltså se mönster och tekniker som vittnar om en etablerad form av personalledning.

För att få ut det mesta möjliga av hälsoarbetet är det nödvändigt att ta hänsyn till personalens upplevelser. Hälsoarbetet utmynnar i frågan om vart gränsen går för arbetsgivarens rätt att lägga sig i personalens hälsa. Ur resultatet framkommer, vilket presenterats ovan, delade åsikter kring detta. Tidigare forskning fokuserar på de företagsekonomiska vinsterna av hälsofrämjande arbete. Dessa anledningar är goda skäl för organisationer att verka hälsofrämjande. Det som fungerar väl i teorin behöver dock inte fungera väl i praktiken.

Studiens resultat tyder på viss dissonans mellan teori och praktik. Personalens upplevelser av stress skulle kunna skapa ohälsa. I förlängningen skulle det kunna leda till ökade kostnader för organisationen, istället för tvärtom. Resultatet visar således att effekterna av hälsoarbetet inte är odelat positiva. Det är därmed något som behöver tas hänsyn till när denna form av insatser implementeras. Om inte finns en risk att det hälsosamma i förlängningen blir ohälsosamt. Hälsofrämjande arbete har med andra ord fler effekter än minskade kostnader, större gemenskap och mer produktiv personal. Empirin visar att det även kan leda till stress och exkludering. Oberoende av vad hälsoarbetet har för effekter, kan det ses som ett försök till kontroll över organisationens medlemmar.

Vad gäller studiens metod anser jag att det finns en poäng i att inte endast intervjua personer utan även att se hur företaget praktiskt arbetar. Resultatet från intervjuerna visar inte att företagets strategi är att leda, styra och kontrollera personalen även om det indirekt fungerar identitetsreglerande. Hälsoarbetet bidrar också med en uppenbar risk för diskriminering.

Hälsa tycks vara förknippat med en idé om självförverkligande. En god hälsa och atletisk kropp handlar inte bara om hur du mår utan även om att du är anställningsbar och har hög status. Idag när vi ser en person som springer Marathon, ser vi en framgångsrik människa. En intressant fråga man följaktligen kan ställa sig är vad som händer med personer som är oförmögna att uppnå god hälsa? Och skulle det i framtiden innebära att fitness går före kompetens och bildning?

28 I historien har vi sett exempel på system när man trodde att man kunde dela in människor i

”bra” och ”dåliga” utifrån kroppsliga biologiska kännetecken. Även om parallellen till studien kan tyckas långt dragen menar jag att vi bör vara medvetna om att dagens hälsoillusion på arbetsplatsen kan leda in i diskriminering, urval och kontroll. Trots det är jag fortfarande av den åsikten att hälsofrämjande arbete i stort är något positivt. Om det görs på rätt sätt innebär det fördelar både för organisation och individen. Mycket talar dock för en utbredd övertro på träning som nyckelfaktor för bättre hälsa bland personalen.På vissa arbetsplatser är det nog inte ett par viktplattor som fattas utan snarare ett par extra händer som skulle behövas för att personalen skulle må bra.

29

Referenslista

Alvehus, Johan. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB.

Alvesson, M. (2009). Organisationskultur och ledning (2). Malmö: Liber AB Alvesson, M., Deetz, S. (1999). Critical Theory and Postmodernism: Approaches to

Organizational Studies. Studying Organizations: Theory and Method (Chapter 7). 185-211.

Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red.) (2019). Organisationer, ledning och processer.

(Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur

Alvesson, M., Willmott, H. (2002). Identity Regulation as Organizational Control: Producing the Appropriate Individual. Journal of Management Studies, vol 39(5). 619-644. doi:

10.1111/1467-6486.00305

Alvesson, M., Willmott, H. (2012). Making sense of management - a critical introduction (2).

London: SAGE

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmaknadsdepartementet ARM.

Arbetsmiljöverket. (2014). Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Bang, H. (1999). Organisationskultur. Lund: Studentlitteratur AB

Barker, James R. (1993). Tightening the Iron Cage: Concertive Control in Self-Managing Teams. Administrative Science Quarterly 38(3):408-437.

Barley, S. & Kunda, G. (1992) Design and Devotion: Surges of Rational and Normative Ideologies of Control in Managerial Discourse.Administrative Science Quarterly 37(3): 363-399.

Baicker, K., Cutler, D. & Zong, Z. (2010). Workplace wellness programs can generate savings. Health Affairs, vol. 29(2) s. 304-11. doi:10.1377/hlthaff.2009.0626

Bruzelius, L. & Skärvad, P-H. (2017). Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur AB

30 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Chenhall, Robert H. (2003). Management control systems design within its organizational context: Findings from contingency-based research and directions for the future. Accounting Organizations and Society , vol 28(2-3) s.127-168. doi:10.1016/S0361-3682(01)00027-7 Dahlberg, K., Dahlberg, H., Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. (2:a upplaga). Lund: Studentlitteratur AB

David, M. & Sutton, C. (2011). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4:e upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Du Gay, Paul. (1996). Consumption and identity at work, London: SAGE publications Ltd.

Ezzamel, M. & Reed, M. (2008). Governance: A code of multiple colours. Human Relations, vol 61(5), s. 597-615

Flamholtz, E. G., & Aksehirli, Z. (2000). Organizational Success and Failure: An Empirical Test of a Holistic Model. European Management Journal, Vol. 18 (5), s. 488-498.

Flemming, P & Sturdy, A. 2009. ”Just Be Yourself!”: Towards Neo-Normative Control in Organizations?. Employee Relations. 31(6) 569-583.

Foucault, M. (1987/1993). Övervakning och straff: fängelsets födelse (översättning:

Bjurström, C G.). Lund: Studentlitteratur

Goetzel, R. S., Henke, R. M., Tabrizi, M. et al. (2014). Do Workplace Health Promotion (Wellness) Programs Work? Journal of Occupational and Environmental Medicine. vol 56(9), s. 927–934. doi: 10.1097/JOM.0000000000000276

Hjerm, Lindgren & Nilsson. 2014. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö:

Gleerups.

Holmqvist, M., Maravelias, C. 2006. Hälsans styrning av arbetet. Lund: Studentlitteratur.

Holmqvist, M., Maravelias, C. 2011. Managing Healthy Organizations: Worksite Health Promotion and the New Self-Management Paradigm. Taylor & Francis Group.

31 Huzell, H., Lundberg, H. (2010). Jag är en levande skyltdocka!: Handelsanställdas

upplevelser av estetiska krav. Stockholm: Handelns utvecklingsråd- HUR.

Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2:e upplaga). Lund:

Studentlitteratur AB

Kuoppala, J., Lamminpää, A., Husman, P. (2008). Work Health Promotion, Job Well-Being, and Sickness Absences—A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of Occupational and Enviromental Medicine, vol 50(11), s. 1216-1227, doi: 10.1097/JOM.0b013e31818dbf92

Kärreman, D. & Alvesson, M. (2004). Cages in Tandem: Management Control, Social Identity, and Identification in a Knowledge-Intensive Firm. Organization, vol 11(1), s. 149-175, doi:10.1177/135050840403966

McKinlay, A., Carter, C. & Pezet, E. (2012). Governmentality, Power and Organization.

Management ang Organizational History, vol 7(1), s.3-15.

McKinlay, A. & Pezet, E. (2010) Accounting for Foucalt. Critical Perspectives on Accounting, vol 21 (6), s. 484-493

Nutbeam, D. (1998) Health Promotion Glossary. Health Promotion International, vol 13(4), s. 349–364, https://doi.org/10.1093/heapro/13.4.349

Richter, S.H., Garner, J.P., Auer, C., Kuner, J. & Würbel, H. (2010) Nat. Methods 7, s. 167–

168

SOU 2009:47. God arbetsmiljö-en framgångsfaktor?. Stockholm: Fritez offentliga publikationer.

Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB, upplaga 4:1

Ulmer J, Groeben F (2005) Work place health promotion: a longitudinal study in companies placed in Hessen and Thueringen. J Public Health 13:144–152

Zwetsloot, G., van Scheppingen, A., Dijkman, A., Heinrich, J. and den Besten, H. (2010). The organizational benefits of investing in workplace health. International Journal of Workplace Health Management, vol. 3 (2), s. 143-159. doi:

https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1108/17538351011055032

32 Elektroniska källor

Börjesson, C. (2020, 14/2). Personalen måste träna på fritiden- för att få sin bonus. Expressen.

Hämtad 2020-03-01, från https://www.expressen.se/gt/personalen-maste-trana-pa-fritiden-for-att-fa-sin-bonus/

Länsförsäkringar. (2020). Hälsa och arbetsliv. Hämtad 2020-03-18, från

https://www.lansforsakringar.se/norrbotten/privat/om-oss/jobba-hos-oss/jobba-hos-lansforsakringar-ab/halsa-och-arbetsliv/

Redovisade bilder här hämtade från Länsförsäkringar på LinkedIn:

https://www.linkedin.com/company/lansforsakringar/

33

Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

● Kan du berätta om hälsoarbetet hos er?

● Vill du ge exempel på några hälsofrämjande insatser?

● Vad tror du är anledningen till att organisationen satsar på hälsofrämjande insatser?

● På vilket sätt nyttjar du de hälsofrämjande insatserna som arbetsgivaren erbjuder?

● Beskriv en situation där du valt att delta/valt att inte delta i en hälsofrämjande aktivitet.

● Vad tycker du att de hälsofrämjande insatserna har för effekter för dig? Vad har de för effekter för gruppen? För organisationen?

● Upplever du att de hälsofrämjande insatserna påverkar ditt privatliv? På vilket sätt?

● Upplever du att det finns skillnader i attityder mot de hälsofrämjande arbetet? Om, vad tror du det beror på?

● Vad skulle du vilja lyfta som särskilt positivt/negativt med hälsofrämjande arbete?

Kompletterande frågor till chefer

● Jag har förstått att ni har ett omfattande hälsoarbete inom organisationen. Skulle du vilja berätta vilka hälsofrämjande insatser ni har inom organisationen idag?

● Varför valde ni att införa dessa?

● Vilka är det som fattar beslut om hälsoarbetet? Sker det på lokal eller regional nivå?

● Vad hoppas ni att dessa hälsofrämjande insatser kan få för effekter för individen, arbetsgruppen och organisationen?

34

● Vilka utmaningar möter ni när det gäller att arbeta med hälsofrämjande arbete?

● Utvärderar ni/följer ni upp ert hälsoarbete? Och i så fall, på vilket sätt?