I detta examensarbete satte jag upp målet att ge operatörer och tekniker i svensk industri en snabbare översiksvy av maskindata och göra det lättare att upptäcka mönster i datat. Arbetet har resulterat i ett visualiseringsförslag, punktgrafen, samt ett svar på
forskningsfrågan i examensarbetet. Forskningsfrågan var:
● Hur kan processindustriell data visualiseras för att ge ökad översikt och möjlighet till mönsterigenkänning på mindre yta än linjediagram??
I stort visar utvärderingarna att det finns potential i att komprimera grafer på det sätt jag föreslår med punktgrafen genom att ge användaren; bättre översikt, snabbare bild av maskinens nuläge och detektering av nya mönster i datat bakåt i tid.
Även om resultatet i slutändan var positivt belyste också utvärderingarna svårigheten med att komprimera data över tid. Framför allt under utprovning 1. Under utprovning 2 belystes däremot potentialen i punktgrafens egenskap att framhäva operatörernas och teknikernas egna förmåga att upptäcka mönster och underlätta “detektivarbete”. Punktgrafen visade sig ha god möjlighet att underlätta inläsning av trenddata och att denna kunde presenteras på en överskådlig yta med större framgång än de linjediagram som används idag på SSAB. Dock skulle detta resultat behöva verifieras genom flera tester med större grupp respondenter för att ge ett övertygande bevis på punktgrafens effektivitet. Nedan följer resonemang kring detta resultat.
I dagens digitala värld är en skärm ett givet alternativ för att visa en graf, men trots sin oändliga förmåga att visa digitalt innehåll har skärmar en begränsad yta. I ett digitalt format finns fördelen att man kan “scrolla” för att hämta in mer information längs med innehållet på skärmen. Men när den gamla vyn byts mot den nya raderas stora delar av den information våra hjärnor först inhämtade (Ware 2008, s. 2.). Den slutliga
utprovningen ger mig skäl att tro att punktgrafens sätt att spara skärmyta också ger användaren bättre översikt och därmed tydligare helhetsbild. Punktgrafen lämnar inte bara plats för annan information inom samma begränsade ram utan sänker dessutom den kognitiva belastningen som inläsningen kräver. Det finns också stöd i detta resonemang från Ware (2008, sid. 58) framför allt när man använder sig av mönster som hjärnan känner igen, i en ordning som dessutom är lätt att linjera och läsa av. Punktgrafens noder och linjeringar faller in under denna kategori av visuella element.
Enkelheten i visualiseringen är ett nyckelkoncept vilket den slutliga artefakten återspeglar genom minimalistisk formgivning. Tuftes principer om Data-ink Maximization (1998, sid. 126), när väl applicerade i mitt arbete, visade sig skapa förutsättningarna för den läsbarhet och översikt som jag eftersökte i utformningen av punktgrafen. Många av de
grafiska element som introducerades tidigt i designprocessen togs därför bort efter utvärderingarna och effekten av detta var god vilket återspeglades i utvärdering 2.
Precis som baksidan av en bok inte kan representera hela läsupplevelsen och alla de nyanser som sidorna innehåller kan heller inte punktgrafen ersätta linjediagram och stapeldiagram där de behövs. Punktgrafen är en rimlig sammanfattning av vad andra grafer och data visar. Den bör därför användas i samband med flera grafer som ett första steg i mottagarens inhämtningsfas, precis som baksidan av en bok avgör om du tänker läsa boken eller inte. Denna typ av sammanfattning har potentialen att spara oerhört mycket tid för en tekniker eller operatör på industrigolvet som snabbt kan skapa en samlad bild av läget, vilket också återspeglades under utvärderingarna.
Pop-out effekten visade sig under utvärderingarna ha en god effekt och dra respondentens uppmärksamhet mot rätt område i grafen, nämligen den del där datat ritas upp i nutid. Detta är den enda delen som är viktig att lägga märke till eftersom det är den enda del som är föränderlig och kopplad till maskinens data. Resterande delar av grafen är historik och därför statisk. Detta infriar också löftet om att data bakåt i tiden finns tillgänglig för användaren oavsett vad som händer i nutid. En annan sak som är värd att nämna är resultatet av komprimeringen av datat. Vi som människor jämför liknande objekt och relaterar deras storlek till avstånd (Ware, 2008, s. 90-91). Storlekskontrasten mellan de olika noderna förmedlar inte bara djup utan kommunicerar också vilka delar av bilden som är viktiga att titta på (Ware, 2008, s. 92) I punktgrafens fall dras ögonen mot de större prickarna vilket är önskvärt då de har ett större värde och representerar ett viktigare område för inhämtning av data.
Figur 15 nedan visar det slutgiltiga resultatet från formgivningen i form av ett skärmklipp från Unity. Prickarna i stapeln längst till höger växer beroende på datamängden som varje nod absorberar. Grafen rullar sedan åt vänster med bestämda tidsintervall.
Fig. 15 - Slutlig artefakt.
Punktgrafen är på inget sätt ett perfekt verktyg för att visualisera alla former av data. Nedan diskuterar jag punktgrafens för- och nackdelar mer konkret. Både i jämförelse med linjediagram men också som representation av data i allmänhet.
Datat som komprimeras i punktgrafen kan inte utläsas lika exakt som på ett linjediagram. Dock får användaren en “sammanfattning” av den viktigaste informationen vilket bidrar till översikt och mönsterigenkänning och möjlighet att förstå större data -set.
I den nuvarande versionen av punktgrafen kan en användare inte heller se vilken mängd data som en punkt representerar i exakta siffror. Detta kan förslagsvis lösas med en visuell variabel. Användare skulle kunna utläsa värdet genom att markera en nod och få en exakt siffra presenterad vid den markerade noden.
Med snabbare översikt av data, längre bakåt i tiden, medföljer också möjligheten till snabbare “detektivarbete” för servicetekniker och mekaniker. Med punktgrafen kan lösningsfasen av ett haveri eller maskinproblem börja redan innan maskinen stoppar produktion eller genererar ett larm. Den servicetekniker som upptäcka utstickande mönster tidigt kan koppla ihop bevis och skapa sig en bild av vad som har hänt, eller håller på att hända.