Slutsats

Utifrån vår studie, inspirerad av grundad teori och med utgångspunkt i lärarnas utsagor kan vi dra slutsatsen att lärarna använder elevdokumentation i sitt stödjande arbete i elevernas lärande. Det stödjande arbetet innebär att stukturera och använda dokumenten som stöd för att arbeta ”med rätt saker” i strävan att eleverna ska nå målen. Lärarna kommunicerar dokumenten både med klassen och med enskilda elever och de skapar tillfällen för eleverna att konkret arbeta med eller utifrån dem. I kommunikation är, enligt lärarna, det mest centrala att elevdokumenten blir begripliga för eleverna. Vi drar också slutsaten att det finns både likheter, skillnader och nyanser i på vilket sätt dokumenten används. Skillnaderna visar sig i vårt resultat, bero på lärarnas sätt att se på dokumenten och vilken årskurs de arbetar med. IUP används mestadels i årskurs ett, två och tre. De skriftliga omdömena i årskurs fyra, fem och sex. De nationella proven framträder tydligast i årskurs sex och då framför allt i för- och efterarbete. Ännu en slutsats vi kan dra är att i lärarnas arbete med elevdokumentation i relation till elevinflytande och delaktighet så upplever de, utifrån berättelserna de ger oss, både främjande och hindrande faktorer. Faktorer som främjar är när dokumenten blir begripliga, att ge feedback och bedöma, att göra överenskommelser och skapa gemensam förståelse samt när eleverna självbedömer. Det som upplevs hindrande är tidsbrist för enskilda elevsamtal, att hinna dokumentera och när det saknas datorer för att kommunicera elevdokumenten med stöd av ett digitalt verktyg. Trots dessa hinder vill vi lyfta fram lärarnas utsagor som visar att lärarna använder elevdokumentation i den pedagogiska verksamheten i en strävan att involvera eleverna och göra begripligt och därmed vill vi mena att de skapar goda förutsättningar för elevinflytande och delaktighet.

54

Referenser

Andreasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009). Elevdokumentation- om textpraktiker i skolans

värld. Stockholm: Liber AB.

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.

Bartholdsson, Åsa (2008). Den vänliga maktutövningens regim- om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber.

Bergström, Margareta & Holm, Inger (2005). Den svårfångade delaktigheten i skolan - ett

ungdomsperspektiv på hinder och möjligheter. Linköpings Universitet FiF – avhandling

serienr.83Working papers on childhood and the study of children. Nr. 2005:1.

Biesta, Gert (2006). Bortom lärandet Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur AB.

Black, Laura (2007). Interactive Whole Class Teaching and Pupil Learning: Theoretical and Practical Implications Language and Education, 21(4), 271-283.

Black, Paul & William, Dylan (2001). Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment King’s College London School of Education. Hämtad 2013-03-04, från

http://weaeducation.typepad.co.uk/files/blackbox-1.pdf

Black, Paul; Harrison, Christine; Hodgen, Jeremy; Marshall, Bethan & Serret, Natasha (2011). Can teachers’ summative assessments produce dependable results and also enhance classroom learning.

Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 18(4), 451-469.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.)Malmö: Liber AB.

Charmaz, Kathy (2006). Constructing Grounded Theory a Practical Guide Through Qualitative

55

Danell, Mats (2006). På tal om elevinflytande Hur skolans praktik formas i pedagogers samtal. Luleå: Luleå tekniska universitet Institutionen för utbildningsvetenskap. 2006:6

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken-för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköping: Linköping Studies in Behavioural Sciences No 144.

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012). Metodpraktikan

Konsten att studera samhälle, individ och marknad.(4:e uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Flutter, Julia (2007). Teacher development and pupil voice. The Curriculum Journal, 18(3), 343 – 354.

Forsberg, Eva (2000). Elevinflytandets många ansikten. Uppsala: Uppsala Studies in Education 93.

Frelin, Anneli (2012). Lyhörda lärare. Stockholm: Liber.

Fritzén, Lena (2003). Ämneskunnande och demokratisk kompetens- en integrerad helhet? Utbildning

& Demokrati-Tidsskrift för didaktik och utbildningspolitik, 12(3), 67-88.

Gerrevall, Per (2008). Lärares professionalitet och betygsättningen – om bedömningens och

betygsättningens dubbla karaktär. I Christer Fritzell, (red.). Att tolka pedagogikens språk- perspektiv

och diskurser (s 93-114). Växjö universitet, Växjö University Press.

Glaser, Barney (1978). Theoretical Sensitivity Advance in the Methodology of Grounded Theory. Mill Valley: The Sociology Press.

Glaser, Barney & Strauss, Anselm (1967). The discovery of Grounded Theory: Strategies for

qualitative research. New York: Aldine De Gruyter.

Granath, Gunilla (2008). Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som

disciplineringstekniker. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in

56

Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid (1998): Att tillägna sig grounded theory. FOG Rapport 1998:43. Institutionen för beteendevetenskap Linköpings Universitet.

Hall, Patrik (2013). När kartan blir viktigare än verkligheten. Pedagogiska Magasinet, 1. s 39-41.

Hirsh, Åsa (2013). The Individual Development Plan as Tool and Practice in Swedish compulsory

school School of Education and Communication. Jönköping University Dissertation Series No. 20 •

2013.

Hofvendahl, Johan (2006). Riskabla samtal- en analys av potentiella faror i skolans kvartssamtal och

utvecklingssamtal. Linköping: Linköping Studies in Arts and Science No. 338.

Hofvendahl, Johan (2010). Utvecklingssamtalen – några vanligt förekommande problem. I: Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria, red: Bedömning i och av lärande – praktik, processer, politik. Lund: Studentlitteratur.

Hopkins, Elisabeth (2008). Classroom conditions to secure enjoyment and achievement: the pupils' voice Listening to the voice of Every child matters. International Journal of Primary, Elementary and

Early Years Education, 36(4), 393-401.

Hopkins, Elisabeth (2010. Classroom conditions for effective learning: hearing the voice of Key Stage 3 pupils. Improving Schools, 2010 13(1), 39-53.

Ihrskog, Maud (2006). Kompisar och kamrater Barns och ungas villkor för relationsskapande i

vardagen. Växjö: Acta Wexionensia, 90

Jones, Jane (2012). Portfolios as ‘learning companions’ for children and a means to support and assess language learning in the primary school. Education 3-13: International Journal of Primary,

Elementary and Early Years, 40(4), 401-416.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

57

Leicht, Ruth & Mitchell Stephanie (2007). Caged birds and cloning machines: how student imagery 'speaks' to us about cultures of schooling and student participation. Improving Schools, 10(53), 53-71.

Lilja, Annika (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Göteborg: Göteborg Studies in Educational sciences 338.

Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.

Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Marsh, Helena (2012). Relationships for learning: Using pupil voice to define teacher-pupil relationships that enhance pupil engagement. Management in Education, 26(3), 161–163

Merton, Robert (1987). The focussed interview and the focus groups http://psycho.univ- lyon2.fr/sites/psycho/IMG/pdf/Merton_ [hämtad 2014-03-04]

Mårell-Olsson, Eva (2012). Att göra lärandet synligt? Individuella utvecklingsplaner och digital

dokumentation. Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

Patton, Michael Quinn (2002). Qualitative Researsh & Evaluation Methods. (3:e uppl.) Thousand Oaks, London, New Delhi: Sage Publications.

Persson, Sven (2005). Den nye läraren eller makten över våra tankar. I Sven Persson & Karin Rönnerman (red.), Handledningens dilemman och möjligheter (s 133-158). Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Rienecker, Lotte & Jörgensen, Peter Stray (2006). Att skriva en bra uppsats. (2:a uppl.) Malmö: Liber.

Ross, Harmish, Munn, Pamela & Brown, Jane (2007).The student voice in active citizenship case studies what counts as student voice in active citizenship case studies? Education, Citizenship and

Social Justice, 2007, 2(3), 237-256.

Selberg, Gunvor (1999). Elevinflytande i lärandet En studie om vad som händer när elever har

inflytande i sitt eget lärande och när elever har olika erfarenhet av sådant inflytande. Luleå:

58

Selberg, Gunvor (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.

SFS 2010:800 Skollagen

Sjökvist, Lena (2004): Att arbeta med portfölj. I Kennet Hyltenstam & Inger Lindberg, red: Svenska

som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. s 627-643. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2010). Skriftliga omdömen i grundskolans individuella utvecklingsplaner. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). Lärarnas yrkesvardag En nationell kartläggning av grundskollärares

tidsanvändning. Stockholm: Skolverket.

Svensén, Gertrud (2013). Skolan som doku-såpa. Pedagogiska Magasinet, 1. s 42-45.

Tammi, Tuure (2013). Democratic deliberations in the Finnish elementary classroom: The dilemmas of deliberations and the teacher’s role in an action research project. Education, Citizenship and Social

Justice, 8(1), 73–86.

Thornberg, Robert (2010). School democratic meetings: Pupil control discourse in disguise. Teaching

and Teacher Education, 26(4), 924-932.

Thornberg, Robert & Elvstrand, Helene (2010). Children’s experiences of democracy, participation, and trust in school. International Journal of Educational Research, 53, 44–54.

Thunberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin (2009) Grundad teori. I Andreas Fejes & Robert Thornberg, red: Handbok i kvalitativ analys. s 38-61. Stockholm: Liber AB.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011, Stockholm : Vetenskapsrådet.

Wahlström, Ninni (2009). Mellan leverans och utbildning om lärande i en mål- och resultatstyrd

59

Wall, Kate (2012). It wasn’t too easy, which is good if you want to learn’: an exploration of pupil participation and Learning to Learn. The Curriculum Journal, 23(3), 283–305.

Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

60