Kan vi då finna svar på arbetets frågeställning ”Hur kan minnesteknik och minnesträ- ning användas av lärare och elever som verktyg i undervisning och inlärning, och kan det i så fall finnas möjligheter och begränsningar?” Till att börja med så har arbetet bland annat visat på att det finns forskning som ger stöd för användande av minnesträ- ning. Inte då bara i form av resultat utan även i form av att minnesträning är bra för in- lärning, höjer koncentrationsförmågan, och ger effekter på arbetsminnet med mera.
På frågan om hur, så finns här inget entydigt svar, utan forskningen och exemplen från skolorna visar på en mångfacetterad bild av hur minnesträning kan användas som verktyg. I de fall med datorbaserade minnesträningssystem så är själva programvaran i sig verktyget som eleven själv och enskilt använder för att förbättra exempelvis arbets- minnet. När det gäller GMS-metoden så används den i de fall vi studerat mer som ett grupparbete än som en enskild övning, fast den har också inslag av för eleven egna moment. När det gäller spaced repetition så används detta verktyg av eleven enskilt, och då både med eller utan datorstöd. Vi kan också se att de icke datorstödda teknikerna kräver mer träning och självdisciplin, de är också svårare för utomstående att kontrolle- ra om de verkligen genomförts till skillnad mot datorstödda i vilka man direkt i pro- grammet kan avläsa de övningar som gjorts och även se framsteg/resultat.
Alla de tekniker som vi berört i arbetet har sina möjligheter, men även sina begräns- ningar. Vi har sett att oavsett teknik så skapas det möjligheter både för eleven och för läraren. Det kan handla att förändra skolan/elevens undervisningssätt, att eleverna får bättre studieresultat, eller mentalt växer som individer. Vad gäller begränsningar kan dessa vara av ekonomisk art som omöjliggör införande av datorbaserade system eller så kan det vara så att inlärningstiden är lång som i exempelvis med GMS–metoden något som kan anses som en begränsning i sig. En annan begränsning kan vara lärarens eller skolans inställning till att införa nya moment, rutiner och arbetsmetoder, vilket självfal- let kan gälla för alla metoder. I hela detta resonemang så kan vi emellertid inte erhålla ett enhetligt svar på vår frågeställning eftersom forskningen är spretig och inte entydig gällande effekterna, samt att det finns allt för lite vetenskaplig forskning med avseende på just allmänpedagogik och icke datorbaserade tekniker. Men inte desto mindre, så skapar kunskaper kring minnesteknik helt andra sätt för oss att se på undervisning, sättet att lära och hur man lär och detta oavsett minnesträningsteknik.
Vi tror och hoppas att denna uppsats kan väcka en nyfikenhet för andra inom under- visningskollektivet som lärarutbildare, och lärare som behöver känna till de tekniker som vi presenterat och att de likt den norrländske läraren prövar att använda dessa på sina lektioner. Vi vill också att beslutsfattare kan ta del av denna uppsats och ge medel för forskning till ämnet och i en förlängning ge möjlighet att teknikerna kan implemen- teras på våra skolor för att ge möjlighet till bättre studieresultat. Avslutningsvis för vår egen del som studenter så känner vi att ämnet och dess innehåll ger mersmak, dels har vi upptäckt minnesteknik och minnesträning som viktiga verktyg i vår fortsatta person- liga utveckling, men också som verktyg i den undervisning vi kommer att bedriva.
6 Källförteckning
Tryckt material
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod, Lund: Studentlitteratur
Andersson, B. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Liber Distribution
Andersen, Ø. (2000). I retorikkens hage. Oslo: Universitetsforlaget
Aspelin, J. (2011). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups.
Beck. Hanson & Puffenberger. (2010). A Controlled Trial of Working Memory Training
for Children and Adolescents with ADHD. Journal of Clinical Child & Adolescent
Psychology, 39:6, 825-836.
Bjork, A. & Allen, T. (1970). The spacing effect: Consolidation or differential encoding? Journal of Verbal Learning and Verbal Behavior.
Boron, W. & Boulpaep, E. (2008). Medical Physiology 2nd edition. Saunders Elsevier
Bryngelson, B. & Björling, P. (2007), Region Skåne Fou-rapport Nr 7/2007 Träning av
arbetsminnet med RoboMemo. Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrum- tillstånd. ISBN 978-91-7261-105-7, ISSN 1652-2516
Buzan, T. Griffiths, C. & Harrison, J. (2013). Modern mind mapping for smarter
thinking. Proactive press
Bäckman, L & Nilsson, L. (1983) Åldrande och minne - en kunskapsöversikt. Stockholm: Psykologiförlaget
Caple, C. (1996). The effects of spaced practice and spaced review on recall and
retention using computer assisted instruction. North Carolina State University
Carlson, E. Rasquinha, R. Zhang, C. & Connor, C. (2011). A sparse object coding
scheme in area V4. Johns Hopkins University School of Medicine.
Cattell, R. (1978). The Scientific Use of Factor Analysis in Behavioral and Life
Sciences. New York: World Book
Culler, E. & Girden, E. (1951). The learning curve in relation to other psychometric
functions. The American Journal of Psychology
Dahlin K, (2013 a), Does it pay to practice?,
Dahlin K, (2013 b), Svensk sammanfattning av Does it pay to practice?,
>http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:604993/SUMMARY01.pdf< 2014-04-28
Dudai, Y. (2004). The neurobiology of consolidations. The Weizmann Institute of Science.
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ebbinghaus H. (1885). Memory: A contribution to experimental psychology. New York city: Teachers college, Columbia university >http://www.archive.org/ details/memorycontributi00ebbiuoft< 2014-04-20
EBH, Metoder för kognitivt stöd, (2013 a), >http://www.habiliteringschefer.se/ebh/ kognitivt/dokument/Metoder_for_kognitivt_stod-inkl_ref.pdf< 2014-06-08
EBH-Rapport, APPENDIX, (2013 b), >http://www.habiliteringschefer.se/ebh/kognitivt/ dokument/APPENDIX_KognitivtStod.pdf< 2014-06-08
Eneroth, B. (1994): Hur mäter man “vackert”? Grundbok I kvalitativ metod, Stockholm: Natur och Kultur
Foer, J. (2012), Moonwalk med Einstein : Minnet och konsten att komma ihåg, Stockholm: Natur och Kultur
Forsell, A. (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Gillis, J. (2014). The lives and works of Raymond Cattell. Amazon Kindle Edition
Greene, R. (2008). Repetition and spacing effects. Oxford: Elsevier
Harris, W. V. (1989). Ancient literacy. Cambridge, Mass: Harvard University Press.
Hattie, J. A. C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating
to achievement. London: New York: Routledge.
Hedbom, E. (2008). Mobil datorstödd glosinlärning med spaced repetition. KTH CSC
Hwang, P. (2005). Vår tids psykologi. Stockholm: Natur & Kultur
Jaeggi, S. M., Buschkuehl, M., Jonides, J., Perrig, W. J. (2008). Improving fluid intelli
gence with training on working memory. Proceedings of the National Academy of
Sciences of the United States of America, 105(19), 6829-6833.
Klingberg, Forssberg, & Westerberg (2002): Training of working memory in children
with ADHD, Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 24:6, 781-791.
Klingberg, Fernell, & Olesen. (2005). Computerized training of working memory in chil
dren with ADHD. J. Am. Acad. Child Adolescens Psychiatry: 44(2): 177-186
Klingberg T. (2011) Den lärande hjärnan, om barns minne och utveckling, Stockholm: Natur & Kultur.
Klingberg, T. (2012) Träning av arbetsminnet, >http://www.pearsonassessment.se/ media/wysiwyg/Cogmed/SE_Forskningsammanfattning_Nov_2012.pdf< 2014-04-10
Kullander K. & Leão Richardson N. m fl. (2014) OLM interneurons differentially
modulate CA3 and entorhinal inputs to hippocampal CA1 neurons. Nature Neurosci
ence, ISSN 1097-6256, Vol. 15, nr 11, s. 1524-1530
Lepakhin, V. (2009) Safety of medicines: a guide to detecting and reporting adverse
drug reactions. World Health Organization
Lithner, J. (2012). Learning mathematics by creative or imitative reasoning. Umeå Universitet
Melby-Lervåg, M. & Hulme, C. (2012). Current evidence does not support the claims
made for CogMed working memory training. Journal of applied esearch in memory and cognition, UiO, Universitet i Oslo, >http://www.uv.uio.no/isp/forskning/aktuelt/
aktuelle-saker/2012/arbeidsminnetrening.html< 2014-05-07
Nyberg, J. Berg, A. Nilsson, M. Wallin, A. (2014). Cardiovascular and cognitive
fitness at age 18 and risk of early-onset dementia. Sahlgrenska Academy/University
of Gothenburg
OECD (2013), PISA 2012 Results: Ready to learn – students’ engagement, drive and
self-beliefs (Volume III), PISA, OECD Publishing.
>http://dx.doi.org/10.1787/9789264201170-en< 2014-04-10
Owen, A. M. Hampshire, A. Grahn, J. A. Stenton, R. Dajani, S. Burns, A. S. Ballard, C. G. (2010). Putting brain training to the test.
2010 Jun 10;465(7299):775-8. doi: 10.1038/nature09042
Patel R. & Davidsson B. (2003), Forskningsmetodikens grunder – att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik. Lund, Studentlitteratur.
Raichle, M. Macleod, A. Snyder. A. Powers, W & Gusnar, D. (2001), A default mode of
brain function. The National Academy of Sciences.
Raine A. (2013). The anatomy of violence: The biological roots of crime. New York: Knopf Doubleday Publishing Group.
Redick, T. S. m fl. (2013). No evidence of intelligence improvement after working
memory training: A Randomized, Placebo-Controlled Study. Journal of Experimental
Psychology: General, Vol 142(2), May 2013, 359-379. doi: 10.1037/a0029082
Ribbing, M. (2011 a), Vägen till mästarminne, Stockholm: Forum
Ribbing, M. (2011 b), Mnemoteknik – Superminnets hemligheter. >http://www.themind academy.se/blandat/studentmaterial/MindAcademyHandbok.pdf< 2014-04-04
SBU, Alert-rapport nr 2009-05. (2009) ISSN 1652-7151 >http://www.sbu.se/upload/ Publikationer/Content0/3/Datorstodd_traning_barn_ADHD_200905.pdf< 2014-05-05
Saladin, R. S. (2010). Human Anatomy. McGraw - Hill
Spalding K, Bergmann O, Alkass K, Bernard S, Salehpour M, Huttner H, m fl. (2013). Dynamics of hippocampal neurogenesis in adult humans.
Svensk Neuropsykologi Nr 4, 2012, årgång 24, >http://www.neuropsykologi.org/ Get/Document.aspx?ID=4845&file_name=svnp201204.pdf< 2014-05-08
Tulving, E. (1972). Episodic and semantic memory. In E. Tulving & W. Donaldson (Eds.), Organization of Memory (pp. 381-402). New York, NY: Academic Press.
Wasling, P. (2013). Minnet, fram och tillbaka. Volante, Stockholm
West ,William N. (2001) ”Memory”, Encyclopedia of rhetoric, Tomas O. Sloane (red.), Oxford.
Wiedersheim-Paul, F. & Eriksson, L. T. (1990), Att utreda forska och rapportera, Liber AB, Malmö.
Worthen, J. B., & Hunt, R. R. (2011). Mnemonology: Mnemonics for the 21st Century. New York: Psychology Press.
Zogaj, I (2011). Minnets ABC en grundbok i minnesträning. Trollhättan: Kikkuli förlag
Åberg, M. Pedersen, N. Torén, K. Svartengren, M & Bäckstrand, B. (2009) Cardiovas
cular fitness is associated with cognition in young adulthood. Sahlgrenska Acade
my/University of Gothenburg
Otryckt material/Internetkällor
Eneroth M. >http://www.studieteknik.info/rwdx/cache/mind-mapping_843_ ZAEIU143533.asp< 2014-05-03
GR Dropouts, Pedagogiskt Centrum, >http://www.grkom.se/skolautbildning/
grutbildning/nyhetsarkivgrutbildning/aktuelltgrutbildning/fordjupadeinsatserinom grdropouts.5.506c6a9613c445e04c8bf.html< 2014-04-28
grkom.se. >http://www.grkom.se/download/18.52dfb70d123c4106c1680002000/ 1254893846648/Minnestr%C3%A4ningsmaterial.pdf< 2014-05-05
Hörnqvist, M, (2002), Nya media och fallet Sokrates
>http://www2.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/soc12.htm< 2014-05-05
Ingvar M. (2014), Nio läxor till skolan >http://martin.ingvar.com/nio-laxor-till-skolan/< 2014-06-08
lararnasnyheter.se >http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/05/16/hjarnan- pedagogiskt-slagfalt< 2014-04-05 realmemoryimprovement.com >http://realmemoryimprovement.com/memory/memory- and-memorization-techniques/< 2014-04-04 Sydsvenskan.se >http://www.sydsvenskan.se/halsa--motion/glom-inte-trana-hjarnan- ocksa/< 2014-06-08
Outgivet material
Framtidsgymnasiet. (2012), Interna dokument. Uppföljning minnesträning, Framtids
gymnasiet minnesträning.
Slottegymnasiet Ljusdal. (2014), Plugga på bäst sätt
Söderkullaskolan, Malmö. >http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/minnestraning- pa-soderkullaskolan/< 2014-04-28