3. Resultat
4.4 Slutsats och avslutning
Tidigare forskning har inte någonsin haft fokus inriktat på kvalitativ forskning på inre samtal i bordtennis. Att se hur bordtennisspelare använder sig av inre samtal under och i samband med match kan förhoppningsvis leda till att spelare och tränare förstår vikten av att
medvetandegöra och träna mentala strategier. Studiens resultat visade på att användningen sker för att motverka negativa psykologiska faktorer eller i rent prestationsförbättringssyfte. Spelarna var inte nödvändigtvis särskilt medvetna om sina inre samtal/idrottspsykologiska strategier, men de som var mera medvetna och använde specifika typer (positiva/motiverande och/eller instruktionsbaserade) fick också bäst effekter, alltså kan träning i inre samtal
rekommenderas. Utifrån dessa resultat kan också konstateras att inre samtal används i stor utsträckning inom elitbordtennisen. Alla spelare för både negativa och positiva inre samtal vilket visar på att tankarna och känslorna varierar mycket under en match i bordtennis. Merparten av spelarna ansåg också att inre samtal påverkade deras prestation vilket visar på att användningen av inre samtal kan vara något positivt för bordtennisspelare på hög nivå.
30
Studien kan i framtiden bidra till att många bordtennisspelare och tränare får sig en tankeställare om att inre samtal under och i samband med match är en viktig del av
prestationen. Att ta reda på om och hur spelarna använder sig av detta kan göra att spelare på sikt kan förbättra sin prestation. Det är även viktigt att identifiera dem som upplever att det har en negativ påverkan. På så sätt kan dessa spelare ha möjlighet att ändra sina inre samtal som i det långa loppet kan påverka deras prestation positivt. Slutsatsen av studien är att inre samtal är viktigt för prestationen liksom andra delar av bordtennisen som exempelvis teknik och fysik. Är du en spelare som har alla delar utom de mentala nycklarna kommer det bli svårt att lyckas (Kahrovic et al. 2014). Nu är inre samtal bara en del av den mentala aspekten, men den har visat sig vara betydelsefull. Om kunskapen om vikten av användningen kan få spelare och tränare att träna på mentala strategier kan det leda till en stor fördel för dessa spelare i framtiden. Kunskapen och förståelsen för att mental träning är viktigt för
prestationen kan även leda till att mental träning blir en större del i den vardagliga träningen. Likväl som alla tränar fysisk och teknisk träning kommer träningen även att bestå av mental träning. På längre sikt kan detta vara ett av stegen för att ta upp kampen om att bli bästa bordtennislandet i Europa samt på ännu längre sikt även i hela världen. Inre samtal kan anses vara en av nycklarna till framgång.
31
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor Transkribering 1 Transkribering 2 Transkribering 3 Transkribering 4 Transkribering 5 Tryckta källorAbdussalam, K. (2015) Competitive State Anxiety: Impact Of Positive Self-Talk Traing On Junior Level Football Players. Sport Mont, may, ss.42-49.
Andersson, M. (2010). Pingisutveckling, Stockholm: Butterfly.
Chen, I. T., Chang, C. W., Hung, C. L., Chen, L.C. & Hung, T. M. (2010). Investigation of Underlying Psychological Factors in Elite Table Tennis Players. International Journal of
Table Tennis Sciences, 6, ss.48-50.
Côté, J., Salmela, J. H., Baria, A. & Russell, S. J. (1993). Organizing and interpreting unstructured qualitative data. The Sport Psychologist, 7, ss. 127-137.
Cumming, J. & Williams, S. E. (2013) Revised applied model of deliberate imagery use. Movement & Sport Sciences – Science & Motricit ́e, ss. 69-82.
Gratton, C. & Jones, I. (2010). Research Methods for Sports Studies. 2 ed. London: Routledge.
Hardy, J., Begley, K., & Blanchfield, A., W. (2015). It’s Good But it’s Not Right:
Instructional Self-Talk and Skilled Performance. Journal of Applied Sports Psychology, 27, ss.132–139.
32
Hardy, J., Oliver, E., & Tod, D. (2009). A framework for the study of self-talk in sport.
Advances in Applied Sport Psychology ss.37–74.
Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2009). Idrottspsykologi, Stockholm: Natur och Kultur.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Hatzigeorgiadis, A., Galanis, E., Zourbanos, N. & Theodorakis, Y. (2014). Self-talk and Competitive Sport Performance, Journal of Applied Sport Psychology, 26, ss. 82-95.
Hatzigeorgiadis, A., Theodorakis, Y., & Zourbanos, N. (2004). Self-talk in the swimming pool: The effects of self-talk on thought content and performance on water polo tasks. Journal
of Applied Sport Psychology, 16, ss. 138–150.
Hatzigeorgiadis, A., Zourbanos, N., Galanis, E., & Theordorakis, Y. (2011). Self-talk and sports performance: A meta-analysis. Perspectives on Psychological Science, 6, ss. 348–356.
Hjerm, M. & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Johansson, B. & Svedner, P-O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. Uppl. Uppsala: kunskapsförlaget.
Kahrović, I., Radenković, O., Mavrić, F., & Murić, B. (2014). Effects of the Self-Talk Strategy in the Mental Training of Athletes, Physical Education and Sports, 12, ss. 51- 58.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun, 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lejeune, M., Decker, C., & Sanchez, X. (1994). Mental Rehearsal in Table Tennis Performance. Perceptual and Motor Skills, 79, ss. 627-641.
Landin, D., & Hebert, E. P. (1999). The influence of self-talk on the performance of skilled female tennis players. Journal of Applied Sport Psychology, 11 (2), ss. 263–282.
33
Miles, A. & Neil, R. (2013). The use of self-talk during elite cricket batting performance.
Psychology of Sport & Exercise, 14, ss. 874–881.
Tod, D., Hardy, J., & Oliver, E. (2011). Effects of self-talk: A systematic review. Journal of
Sport & Exercise Psychology, 33, ss. 666–687.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Van Raalte, J. L., Brennan, Morrey, R., Cornelius, Britton, A. E., & Brewer, W. (2015) Self- Talk of Marathon Runners. The Sport Psychologist, 29, ss. 258-260.
Van Raalte, J L., Brewer, Britton W., Rivera, Patricia M., Petitpas, Albert J. (1994) The relationship between observable self-talk and competitive junior tennis players' match performances. Journal of Sport & Exercise Psychology, 16, ss. 400-415.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Got ab, 17 s.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Weinberg, R. S., & Gould, D. (2011). Foundations of Sports and Exercise Psychology. 5. ed. United States: Human Kinetics.