Nedan presenteras de slutsatser som dragits i relation till de forskningsfrågor som i början av denna studie.
Hur redovisar och synliggör biståndsorganisationer deras användning av organisationsresurser?
Resultatet visar att de ökade kraven som ålagts biståndsorganisationer lett till ett behov av allokering av mer resurser kring att planera och anpassa de projekt som bedrivs. Inom ramen för detta har ett behov av ökad kunskap och kompetensförsörjning skönjts. Krav på hårdare detaljstyrning har lett till att en ökad transparens och organisationsförmåga söks med hjälp av digitala program samt med användningen av auktoriserade revisorer för att säkerställa att allmänhetens medel redovisas på ett korrekt sätt. För att bidra till transparens samt legitimitet i synliggörandet av hur resurser använts utgår organisationer från COSO-modellen för att visa att de ligger på en grundnivå. Då organisationer, stora som små har samma krav har en disproportionalitet visats där större organisationer gynnas då de har en större infrastruktur kring att hantera intern styrning och kontroll (Powers, 2016).
Vilka effekter har de ökade kraven på administration samt återrapportering för biståndsorganisationers samt hur påverkar detta utvecklingsarbetet?
Resultatet visar att biståndsarbete kan delas in i två läger där det ena är vana vid att arbeta resultatstyrt.
Dessa anser att de ökade kraven på administration och återrapportering är en naturlig del i organisationer som bedrivs med skattemedel. De anser att de ökade kraven inte har någon nämnvärd effekt på utvecklingsarbetet. Det andra lägret som arbetade processorienterat menade att de ökade kraven på administration och återrapportering inte lämpade sig för den föränderliga naturen som biståndsarbete utgör. Det snäva fokuset på resultat ledde till brister i den holistiska synen på biståndsarbete som de ansåg vara kärnan i att bedriva ett hållbart utvecklingsarbete. Resultatet visar att de ökade kraven har en effekt på nyttorealiseringen, detta blir särskilt synligt i mindre organisationer där resursåtgången i vissa fall överskrider den faktiska nyttan beträffande bistånd, vilket enligt Casciaro & Piskorski 2005 tyder på ett misslyckande.
Hur påverkar ökade krav på biståndsorganisationer användning av resurser?
45 En samlad bild av resultatet gör gällande att de nya kraven är en naturlig del i att söka ge allmänheten en inblick i vad deras skattemedel används till. Kraven skildrar också ett försök att försöka minimera korruption och andra missförhållanden. Dock höjs ett varningens finger till att snävheten och kortsiktigheten kring resultatstyrning kan leda till att den bredare holistiska bilden kring bistånd kan gå förlorad då dess effekter inte låter sig på ett kvantifierbart sätt mätas. De rigorösa kraven som COSO-modellen medför kring de olika delarna av den interna kontrollen som diskuterats av Widengren & Wendt (2014) och de ständigt ökade kraven på kontroll leder till att stora resurser tas i anspråk. Att dessa resurser låses leder till svårigheter för organisationerna att få en valmöjlighet kring hur de ska placera sina resurser för bäst nyttorealisering, vilket även påverkar kostnadseffektiviteten (Casciaro & Piskorski, 2005; Jafari, Johansson Tutturen & Björk, 2014; Bredmar, 2015).
Detta arbete belyser ökade nivåer av kontroll och styrning inom biståndsarbetet som huvudsakligen börjat sudda bort biståndets syfte och funktion. Då biståndet är beroende av resurser och samverkan med olika aktörer hämmas dessa två viktiga element genom resultatstyrning och orimliga krav på små biståndsorganisationer. Respondenterna i studien menar däremot att det är bra med kontroll, styrning och regler inom biståndsverksamhet. Men att biståndet huvudsakligen just handlar om samarbete mellan samhällen, organisationer och rörelser. Det tekniska (hur rapporteras, hur redovisas, etc.) är ett komplement. Partnerskap får således inte enbart handla om att granska siffor.
Av denna anledning kan det vara av intresse att genomföra en liknande studie om mottagare av bistånd i utvecklingsländerna som har som syfte att få inputs från mottagarna, hur de ser på ökad kontroll och styrning samt vilka lösningar de ser kan tänkas bli bättre. Samarbetet mellan CSO i olika länder har ett stort värde i sig, med resultat som inte direkt kan mätas men som påverkar faktorer som demokratiskt inflytande, jämställdhet och fattigdom i många länder. Eftersom det också är mål för Sveriges bistånd borde Sida och FS kunna ge en specifik grundsumma till små organisationer som handhar sådan verksamhet utan andra krav på varken egeninsats eller styrning och kontroll förutom den årliga revideringen som genomförs av revisor. Det skulle såldes också vara intressant att genomföra en mer detaljerad forskning med Sida om detta. Inte minst för att det borde räcka med den årliga revisionen för att en mindre organisation ska få en grundläggande summa på ca 1-3 miljoner SEK.
46
Källförteckning
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. (1 uppl.) Stockholm.
Anheier, H.K. & Seibel, W. (1990). The third sector comparative studies of nonprofit organizations. Berlin, Walter de gruyter.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bell, T., & Carcello, J. (2000). A decision aid for assessing the likelihood of fraudulent financial reporting. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 9(1), 169–178.
Bjerninger, J. (2013). Det framgångsrika biståndet om svenskt utvecklingssamarbete i praktiken.
Stockholm: Liber.
Bradley, G. (2010). Benefit Realisation Management: A Practical Guide to Achieving Benefits Through Change, (2. ed.) Gower Publishing Limited.
Bredmar, K. (2015). Strategisk ekonomistyrning -Att leda för långsiktig tillväxt (1 uppl.).
Stockholm: Sanoma Utbildning.
Casciaro, T., & Piskorski, M. J. (2005). Power Imbalance, Mutual Dependence, and Constraint Absorption: A Closer Look at Resource Dependence Theory. Administrative Science Quarterly, 50 (2) 167–199.
Collier, P. (2007). The bottom billion: why the poorest countries are failing and what can be done about it. New York: Oxford University Press.
Collier, P. (2009). Wars, guns, and votes: democracy in dangerous places. (1. ed.) New York:
Harper.
COSO. (2004). Enterprise Risk Management – Integrated Framework. The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission. Elektronisk källa, 200420:
https://www.coso.org/Documents/COSO-ERM-Executive-Summary.pdf
Connolly, C. & Hyndman, N. (2004). Performance reporting: a comparative study of British and Irish charities, The British Accounting Review (36) 127–154.
Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I: Fejes,A. & Thornberg, R. (2009).
Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Dahlgren, L-E., Lundgren, G & Stigberg, L. (2010). PENG-modellen – värderar och ökar nyttan av investeringar. Ekelids Förlag.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2., uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Delke, V. (2015). The Resource Dependence Theory: Assessment and Evaluation as a Contributing Theory for Supply Management. University of Twente, Faculty of Management and Governance.
47 Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Deutscher, E. & Fyson, S. (2008). ‘Improving the effectiveness of aid’. Finance and Development, International Monetary Fund. Elektronisk källa, 200420:
https://www.imf.org/external/pubs/ft/fandd/2008/09/pdf/deutscher.pdf
Dias, A. (2017) ‘A more effective audit after COSO ERM 2017 or after ISO 31000: 2009?’, Revista Perspectiva Empresarial, 4 (2) 73–82.
Djankov, S, J., Montalvo, G. & Reynal-Querol, M. (2008). ”The Curse of Aid”, Journal of Economic Growth, 13 (3) 169-194.
Doyle, J., Ge, W., McVay, S., (2007a). Accruals quality and internal control over financial reporting. The Accounting Review, (82) 1141-1170.
Doyle, J., Ge, W., McVay, S., (2007b). Determinants of weaknesses in internal control over financial reporting. Journal of Accounting and Economics, (44) 193-223.
Easterly, W. (2001). The elusive quest for growth: economists' adventures and misadventures in the tropics. Cambridge, Mass.: MIT.
Easterly, W. (2006). The white man's burden: why the west's efforts to aid the rest have done so much ill and so little good. Oxford: Oxford University Press.
Europeiska Komissionen. (2014). KOMMISSIONENS SVAR PÅ REVISIONSRÄTTENS
SÄRSKILDA RAPPORT ”SAMMANHÅLLNINGSSTÖDET TILL PRODUKTION AV FÖRNYBAR ENERGI – HAR DET LETT TILL BRA RESULTAT?” Elektronisk källa, 200501
https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2014/SV/1-2014-316-SV-F1-1.Pdf
Giva Sverige. (2016). Finansiering av ideell verksamhet – förutsättningar, verklighet och framtid.
Rapport från FRII i smarbete med PWC .Elektronisk Källa, 200420 https://www.givasverige.se/kunskap/rapporter/
Grafström, M. & Windell, K. (2019). Skandaler, opinioner och anseende: Biståndet i ett
medialiserat samhälle. Rapport 2019:01 till Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Elektronisk källa, 200420
https://openaid.se/app/uploads/2020/02/2019-01-Biståndet-i-ett-medialiserat-samhälle.pdf
Gustafson, A. (2006:2). Normer och praxis – tre ideella föreningar och deras redovisning. BAS förlag Göteborg.
Hayne, C., & Free, C. (2014). Hybridized professional groups and institutional work: COSO and the rise of enterprise risk management, Accounting, Organizations and Society, 39 (5) 309-330.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder.
(2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Humphrey, C., O’Dwyer, B. & Unerman, J. (2017). “Re-theorizing the configuration of
organizational fields: the IIRC and the pursuit of ‘Enlightened’ corporate reporting”, Accounting and Business Research, 47 (1) 30-63.
48 Jacobsen, D.I. (2004). Vad, hur och varför om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Enskede: TPB.
Jafari, D., Johansson Tutturen, K. & Björk, M. (2014). Vägledning till nyttorealisering.
Introduktion till portföljstyrning. I: Vägledning Nyttorealisering 2.0. Elektronisk källa: 200420 https://www.digg.se/globalassets/vagledning-i-nyttorealisering-version-2.0-huvudrapport-med-bilagor.pdf
Jenner, S. (2012). Managing Benefit. APMG-International.
Ji, X., Lu, W. & Qu, W. (2017). Voluntary disclosure of internal control weakness and earnings quality: evidence from China. The International Journal of Accounting, 52 (1) 27–44.
Kanbur, R. (2000). ”Aid, Conditionality and Debt in Africa”. Ur: Tarp, F (red), Foreign Aid and Development: Lessons Learnt and Directions for the Future, Routledge, London.
Kenny, C. (2007). “Construction, Corruption, and Developing Countries.” World Bank Policy Research Working Paper, 4271.
Knack, S. (2001). ”Aid Dependence and the Quality of Governance: A Cross-country Empirical Analysis”. Southern Economic Journal, (68) 310-329.
Krause P. (2007). Det svenska biståndsberoendet: Om intressen och värderingar inom den svenska biståndsindustrin. Timbro: Timbo förlag.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Didaktisk Tidskrift, 17 (2-3) 1-50. Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
Elektronisk källa, hämtad: 200412
http://www.tomaskroksmark.se/Fenomenografiskdidaktik%202007.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lamoreaux, P., Michas, P. & Schultz, W. (2015). Do accounting and audit quality affect World Bank lending? The Accounting Review, 90 (2) 703–738.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Leopold, C. (2006). Professionell ideell – om att verka med ideell logik. Stockholm: Sober Förlag.
Lundén, B., & Lindblad, J. (2008). Ideella föreningar - Skatt, ekonomi och juridik. Näsviken: Björn Lundén Information.
Martens, B., Mummert, U., Murrell, M. & Seabright, P. (2002). The Institutional Economics of Foreign Aid, Cambridge University Press, Cambridge.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Mosander, J. (2012). Pengarna som försvann: missbruk av det svenska biståndet. ([Ny utg.]).
Stockholm: Fischer & Co.
49 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. (2018).
Organisationsbidragens användning och effekter 2018. Återrapportering av tre statsbidrag till ideella organisationer. Elektronisk källa, 200420
https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/organisationsbidragens_resultat_och_
effekter_2018_0.pdf
Odén, B. (2006). Biståndets idéhistoria - från Marshallhjälp till milleniemål. Lund:
Studentlitteratur.
Odén, B. & Sedin, B. (1988). På biståndets bakgård: oönskade sidoeffekter av långvarigt bistånd.
Stockholm: SIDA.
Power, M. (2016). Riskwork: Essays on the organizational life of risk management. Oxford: Oxford University Press.
Precht, E. (2006). Den växande ideella sektorn. Balans nr 3, Far Förlag, Stockholm
Regeringen. (2016). Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2020. Regeringsbeslut II:2, Utrikesdepartementet. Tillgänglig online: 200421
https://www.regeringen.se/49fdf4/contentassets/2a0ac1537c984b42a4352bed346caabd/strategi-for-stod-genom-svenska-organisationer-i-det-civila-samhallet-2016-2022.-ud201610135iu.pdf
Regeringen. (2019). Internationellt bistånd. PROP. 2019/20:1 UTGIFTSOMRÅDE 7. Tillgänglig online, 200422
https://www.regeringen.se/4ad5f9/contentassets/c689564aa19c4d29bcebb1c037a2e37b/utgiftsomra de-7-internationellt-bistand.pdf.pdf
Resare, N. (2011). Det privata näringslivet som förmedlare av svenskt bistånd – en kartläggning.
Rapport 4, årgång 2. Svenska kyrkans internationella arbete och Diakonia.
Riksrevisionen. (2007). Oegentligheter inom bistånd. Är Sidas kontroll av biståndsinsatser via enskilda organisationer tillräcklig?
https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e5db/1518435487384/RiR_200 7_20.pdf
Ritzer, G. (1975). ”Professionalization, Bureaucratization and Rationalization: The views of Max Weber”. Social Forces, 53 (4).
Savedoff, W. D. (2016). “Anti-Corruption Strategies in Foreign Aid: From Controls to Results.”
Policy Paper 076. Washington, DC: Center for Global Development.
Segerfeldt, F. (2009). Gör ingen skada: biståndets hippokratiska ed. Stockholm: Timbro.
Segerfeldt, F. (2011). Därför fungerar inte bistånd. Ur: Segerfeldt, F. (2009). Gör ingen skada:
biståndets hippokratiska ed. 39 (2) 20-30. Stockholm: Timbro.
Sida. (2005). Kriterier för urval av ramorganisationer. Elektronisk källa, 200525:
https://www.sida.se/contentassets/4a5e25594aa240a69a76f8d25a28d692/kriterier-f246r-urval-av-ramorganisationer_1721.pdf
50 Sida. (2019). Svenskt bistånd får högt betyg. Elektronisk källa, 200421:
https://www.sida.se/Svenska/sa-fungerar-bistandet/svenskt-bistand/svenskt-bistand-far-hogt-betyg/
Sida. (2017). Sidas riktlinjer för ramorganisationer inom anslagsposten. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället. Version 2.1. Elektronisk källa, hämtad: 200420
https://www.sida.se/globalassets/sida/sve/samarbetsparter/spo/riktlinjerna-21070626.pdf Sida. (2020a). Biståndsbudgeten. Elektronisk källa, 200421: https://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Budget/
Sida. (2020b). Stöd till svenska strategiska partnerorganisationer. Elektronisk källa, hämtad:
200420 https://www.sida.se/Svenska/Samarbetsparter/aktorsgrupper/Civila-samhallet-organisationer/Stod-till-svenska-strategiska-partnerorganisationer/
Statskontoret. (2018). Den offentliga sektorn i korthet 2018. Elektronisk källa: 200420
http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/offentlig-sektor-i-korthet_2018.pdf Svensson, J. (2000). ”Foreign Aid and Rent- seeking”, Journal of International Economics, (51) 437-461.
Thunberg, B. (2006). Den ideella föreningen - juridik och ekonomi. Studentlitteratur.
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Thurén, T. & Strachal, G. (2011). Källa: internet: att bedöma information utifrån källkritiska principer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Torkelsson, H. & Törning, E. (2000). Ideella föreningar och ÅRL. Balans nr 5, Far Förlag, Stockholm.
Törning, E. (2003). God redovisningssed i insamlingsorganisationer. Öhrlings Price water house Coopers agenda.
United Nations. (2006). Doubling Aid: Making the “Big Push” work. Economic Development in Africa. United nation’s publications. Elektronisk källa, 200404
https://unctad.org/en/Docs/gdsafrica20061_en.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wetter, C., Karlsson, J. & Östman, M. (2009). Konkurrensrätt: en kommentar. 4., uppl. Stockholm:
Thomson Reuters.
Widengren, G. & Wendt, J. (2014). Vad är värdet av intern kontroll? PricewaterhouseCoopersi Sverige AB. Elektronisk källa, 200426:
https://www.inyett.se/assets/pdf/PwC_VardetAvInternKontroll.pdf
Wijkström, F. & Einarsson, T. (2011). Från nationalstat till näringsliv? det civila samhällets organisationsliv i förändring. (2. uppl.) Stockholm: SSE Institute for Research.
51 Williamson, D. (2007). The COSO ERM framework: A critique from systems theory of
management control. International Journal of Risk Assessment and Management, 7, 1089–1119.
Wikland, T. (2011). Intern styrning och kontroll – både lönsamt och säkert. FAR akademi AB, Stockholm.
52