Avslutningsvis kan vi säga att Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn och reglering av banker. Dess syfte har utökats med tiden men det ursprungliga målet att uppnå finansiell stabilitet finns kvar. Syftet med Baselreglerna är utöver det att i framtiden kunna absorbera risker och motverka konjunkturförstärkande effekter och göra banksystemet mer stabilt.
Det finns en rad olika anledningar till att ett internationellt regelverk för banker behövs. En av de främsta är att en kris har väldigt dyra efterverkningar rent samhällsekonomiskt. Banker är inte heller som vanliga företag, utan mer sårbara eftersom banksystemet är nära
sammankopplat och av att det finns ett inneboende stabiliseringsproblem. Banker är i högsta grad beroende av allmänhetens förtroende. Minskar förtroendet kan det leda till att finansieringen stryps, vilket är ett av de största hoten mot ett fungerande
betalningsväsende. I sin tur kan det leda till en likviditetsrisk som slutar i en bankrusning då finansiärer vill ha tillbaka sina pengar. Är efterfrågan på likvida medel väldigt stort kan det leda till en framtvingad försäljning på tillgångar hos banken, vilket leder till ett fall i
tillgångspriset. I och med det känsliga banksystemet kan problem hos en bank leda till förödande effekter till följd av spridningar i banksystemet. Risktagande hos banker kan leda till samhällsekonomiska kostnader som är mycket större för samhället än för den enskilda banken. Det innebär att det finns externa effekter. En enskild banks och en stats intresse kan gå isär, vilket innebär att det uppstår en moral hazard-situation. Både externa effekter och moral hazard är tecken på marknadsmisslyckanden som gör det motiverat att reglera. För att minska risktagandet hos banker kan en reglering vara nödvändig för att uppnå finansiell stabilitet.
Kritik som riktats mot Baselreglerna är främst att det uppstår höga kostnader vid implementeringen, både direkta och indirekta kostnader. Det finansiella systemet är komplext, vilket gör utformningen och implementering av effektiva regleringar svårare. Administrativa kostnader för banker och andra aktörer gör dem begränsade att utveckla sina verksamheter vilket kan hämma nytänkande och innovationer. Tillsynsmyndigheter är
tilldelade en viktig roll, vilket innebär att de både godkänner processer och ska granska dessa i efterhand. Finns brist i moralen kan konsekvenserna resultera i att de undviker att kritisera sina egna beslut. Banker kommer i och med regelverket inte ha samma möjlighet som tidigare att låna ut pengar till små och medelstora företag. Mindre välbärgade länder kommer inte ha samma möjlighet att anta regelverket som utvecklingsländerna och
internationella banker kan komma att få en konkurrensfördel. Det kan också komma att bli en negativ effekt gällande konkurrens för små företag jämförelsevis med stora. Stora banker kan komma att gynnas till följd av att de har råd att använda mer avancerade
37
riskhanteringsmetoder än små banker. Samtidigt som det uppstår en högre kostnad vid själva implementeringen för stora banker vilket resulterar i en minskad avkastning för aktieägare. Det finns inte heller någon garanti att Baselreglerna kan förhindra en finansiell kris, vilket leder till att kostnaderna för att införa regelverket kan ses som onödiga.
Basel III’s motståndskraft har ännu inte prövats, men risktagandet hos bankerna har
begränsats. En eventuell finansiell kris kommer på så sätt att mildras. Genom bättre kapital- och likviditetstäckning kommer kostnaderna för räddningsåtgärder och krisens
efterverkningar minskas. Att minska risken hos banker leder också till ökat förtroende från allmänheten vilket gör att sannolikheten för missförtroende, spridningseffekter,
likviditetsrisk och externa effekter uppstår minskar. En garanti för att Baselreglerna kan förhindra en finansiell kris finns inte. Det finansiella systemet är komplext, vilket gör att det är svårt att minimera alla tänkbara risker och störningar. Däremot kan reglerna försvåra uppkomsten av en finansiell kris. En minskad risk leder till ett stabilare finansiellt system.
38
10.KÄLLHÄNVISNING
BIS (2013.A), About the Basel Committee. Hämtad 2014-04-03 från https://www.bis.org/bcbs/about.htmBIS (2013.B), History of the Basel committee. Hämtad 2014-04-03 från http://www.bis.org/bcbs/history.htm
BIS (2013.C), Basel II. Hämtad 2014-04-04 från http://www.bis.org/publ/bcbs118.htm
BIS (2013.D), Basel III. Hämtad 2014-04-05 från http://www.bis.org/publ/bcbs189.pdf
BIS (2013.E), Summary table. Hämtad 2014-04-05 från http://www.bis.org/bcbs/basel3/b3summarytable.pdf
Bohm Peter (1982), Vad vet vi om effekten av regleringar? Ekonomisk debatt 1/82. Hämtad 2014-05-06 från http://nationalekonomi.se/filer/pdf/10-1-pb.pdf
Braunerhjelm Pontus och Eklund Johan (2013), Hunden, frisbeen och optimala regleringar. Ekonomisk debatt nr 7. Hämtad 2014-05-05 från
http://nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/41-7-pbje.pdf
Eklund och Falkenhall (2011), Regler - till vilken nytta och till vilken kostnad? Ekonomiska samfundets tidsskrift, årgång 64, tredje serien. Hämtad 2014-05-05 från
http://www.ekonomiskasamfundet.fi/est/files/est_3_11_net.pdf
Finansinspektionen (2005), Företagens interna kapitalutredning - att bedöma kapitalbehovet under Basel II, Rapport den 26 september 2005, utgåva 2005:08, diarienummer 05 - 5939 - 350. Hämtad från
http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/10_Rapporter/2005/Rapport20 05_8.pdf
Finansinspektionen (2010), Riskbedömning och tillsyn (pelare 2). Hämtad 2014-04-06 från http://www.fi.se/Regler/Kapitaltackning/Riskbedomning-och-tillsyn-pelare-2/
Finansinspektionen (2014), Informationskrav (pelare 3). Hämtad 2014-04-06 från http://www.fi.se/Regler/Kapitaltackning/Informationskravbrpelare-3/
Greenlee, Kelly, Fogarty, Dutta och Baraybar (2011), Basel III: Issues and implications. Hämtat 2014-04-28 från
http://www.kpmg.com/Global/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/Documents/basell -III-issues-implications.pdf
Groenewegen, Spithoven och Van den Berg (2010) Institutional Economics an Introduction. New York: Palgrave Macmillan
39
Hellekant Johan (2014), Han riktar kritik mot bankkrav. Svenska Dagbladet, 3 februari. Hämtad 2014-05-05 från http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-
fastighet/nordea-chef-kritisk-till-nya-bankkrav_8954784.svd
af Jochnick, Horwitz, Kauppi, Hyttes (2011), Det är inte försent att rädda nordiska banker från Basel III. Den Svenska Bankföreningen, 21 juni. Hämtad 2014-05-05 från
http://www.swedishbankers.se/web/bf.nsf/($All)/EFFF8F6172BF1434C125774900285F13?O penDocument
Knutsen och Sjögren (2010), Why do banking crises occur? : An evolutoionary model of Swedish banking crises, The Swedish Financial Revolution. Palgrave Macmillan Studies in Banking and Financial Institutions. England. Redigerad av Anders Ögren.
Lind Göran (2005), Basel II - nytt regelverk för bankkapital. Penning och valutapolitik 2/2005. Hämtad 2014-04-18 från
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/goranlind. pdf
Lindholm Erik (2014), Administrativa kostnader. Hämtad 2014-05-06 från
http://www.enklareregler.se/fakta-om-enklare-regler/foretagens-upplevelser-och- kostnader/administrativa-kostnader-.html
McKinsey (2010), Basel III and European banking: It´s impact, how banks might respond, and the challenges of implementation. Hämtad 2014-04-15 från
https://www.mckinsey.com/~/media/mckinsey/dotcom/client_service/Risk/Working%20pa pers/26_Basel_III_and_European_banking.ashx
Norman och Kinberg-Batra (2013), Tuffare regler för banker krävs för finansiell stabilitet. Dagens Nyheter, 26 augusti. Hämtad 2014-05-05 från
http://www.dn.se/debatt/tuffare-regler-for-bankerna-kravs-for-finansiell-stabilitet/
North (1990) Institutionerna, tillväxten och välståndet. Stockholm: SNS Förlag
Reinhart och Rogoff (2009), The aftermath of financial crises working paper 14656, NATIONAL BUREAU OF ECONOMIC RESEARCH. Hämtad 2014-04-21 från
http://www.nber.org/papers/w14656.pdf?new_window=1
Reinhart och Rogoff (2008), Banking crises: an equal opportunity menace, working paper 14587, NATIONAL BUREAU OF ECONOMIC RESEARCH. Hämtad 2014-04-21 från
http://www.nber.org/papers/w14587.pdf
Rex Martin (2011). Småbanker räds nya regler. Dagens Industri, 26 april, s. 14. Hämtad 2014-05-02
Regeringen (2011). Finanskrisen 2008 – en sammanfattning av regeringens åtgärder. Hämtad 2014-06-02 från www.regeringen.se/sb/s/15334/a/179329
40
SOU 1998:160, Reglering och tillsyn av banker. Regeringen. Hämtad 2014-04-28 från http://www.regeringen.se/content/1/c4/37/82/56dc00d3.pdf
Svenska Bankföreningen (2014). Fakta om finanskrisen. Hämtad 2014-06-02 från
http://bankforeningen.se/web/bf.nsf/$all/9D69A0848D5B834DC125760F003C168D?open
Svensson Kristina (2014). Wallenberg varnar för nya regler. Dagens Industri, 25 mars. Hämtad 2014-05-05 från
http://www.di.se/artiklar/2014/3/25/wallenberg-varnar-for-nya-regler/
Sveriges Riksbank (2000), Operativa risker. Finansiell Stabilitet nummer 2. Hämtad 2014-04- 18 från
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/FinStab00_ 2_artikel1.pdf
Sveriges Riksbank (2003.A), Riksbankens roll som lender of last resort. Finansiell Stabilitet nummer 2. Hämtad 2014-04-29 från
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/finstab_03 _2_artikel1.pdf
Sveriges Riksbank (2003.B), Finansiell integration och ansvaret för det finansiella systemets stabilitet inom EU hämtad. Finansiell stabilitet, nummer 2. 2014-05-05 från
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/finstab03_ 2_artikel2.pdf
Sveriges Riksbank (2008). Kan myndigheterna hantera kriser i det finansiella systemet? Anförande av Stefan Ingves vid Nationalekonomiska föreningen 2008-03-13, Stockholm.
Sveriges Riksbank (2010.A), Basel III - skärpta regler för banker. Penningpolitisk rapport, oktober. Hämtad 2014-05-02 från
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2010/ppr_o kt_2010_ruta2.pdf
Sveriges Riksbank (2010.B), Basel II-reformer. PM av Tom Andersson 2010-02-19 avdelning AFS/FPA. Hämtad 2014-05-02 från
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_AFS/2010/basel100219sv.pdf
Sveriges Riksbank (2011.A), Basel III – välbehövliga regler för en säkrare banksektor.
Anförande av Stefan Ingves vid Sveriges Finansanalytikers Förening. Hämtad 2014-05-05 från http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2011/110201.pdf
Sveriges riksbank (2011.B), Den nya bankregleringen Basel III. Hämtad 2015-04-03 från http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Finansiella-regelverk/Aktuella-
41
Sveriges Riksbank (2011.C), Basel III - Regler för en säkrare banksektor. Anförande av Stefan Ingves på Bankföreningen Stockholm 2011-11-10. Hämtad från:
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2011/111110_153 0.pdf
Sveriges Riksbank (2013), Det finansiella systemet och systemrisker. Riksbanken och finansiell stabilitet. Hämtad 2014-05-02 från
http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Riksbanken_och_finansiell_stabilitet/2013/r ap_riksbanken_och_finstab_130204_sve.pdf
Sveriges Riksbank (2014.A), Systemrisk i det finansiella systemet. Hämtad 2014-04-23 från http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Riksbankens-arbete-for-att-forebygga- finansiella-kriser/Analys-och-bedomning-av-finansiell-stabilitet/Systemrisk-i-det-finansiella- systemet/
Sveriges Riksbank (2014.B), Krishantering vid en finansiell kris. Hämtad 2014-04-28 från http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Krishantering-vid-en-finansiell-kris/