I detta avsnitt kommer uppsatsen slutsats att presenteras. Utifrån det som presenterat i tidigare avsnitt kommer frågan att besvaras om respektive lagförslag främjar alternativt missgynnar entreprenörskap. Först besvaras frågan utifrån utredningens förslag om ett nytt lönebaserat utrymme för att sedan besvara frågan på utredningens förslag om kvalificerade personaloptioner.
5.1 Främjar förslaget om lönebaserade utrymmet
entreprenörskap?
Utifrån de förutsättningarna som framförts i analysen kommer förslaget med största sannolikhet innebära ett förhindrande snarare än ett främjande av entreprenörskapen. Förhindrande genom att förslaget inte på samma sätt gör det lönt för fåmansföretag att rekrytera samt behålla personal i den utsträckning som nuvarande reglering gör. Med nuvarande reglering kan fåmansföretag tillgodoräkna sig ett gränsbelopp som motsvarar 50 procent av företagets kontanta ersättningar. Om ett fåmansföretag har höga lönekostnader till delägare och anställda innebär detta att gränsbeloppet i 57 kap. 10 § IL kan bli relativt högt. Utredningens förslag kommer för fåmansföretagen med höga utdelningar innebära att större del av fåmansföretagens utdelning beskattas i inkomstslaget tjänst istället för inkomstslaget kapital. Jag kan hålla med utredningen om att det är viktigt att försöka förhindra skattemässiga inkomstomvandlingar. Mer sannolikt kommer förslaget medföra att skattemässiga inkomstomvandlingar ökar. Detta på grund av att förslaget medför att större del av utdelningen beskattas i inkomstslaget tjänst. Vilket visats utifrån diagrammen, anser jag, att fåmansföretag betalar sin beskära del i skatt med nuvarande regler.169 Statens skatteintäkter har sedan reformen 2006 ökat markant till följd av att reglerna gjorts gynnsammare under åren. Utredningen borde ta mer hänsyn till entreprenörers betydelse för ekonomin. Enligt min uppfattning begränsar förslaget entreprenörer. Jag anser, likt Hansson, att förslaget sannolikt kommer medföra att kapital kommer låsas i företagen i förhoppning på en regelförändring.170
Utifrån den analys som framförts medför förslaget till övervägande del att entreprenörskapen förhindras. Färre entreprenörer kommer vilja starta fåmansföretag då större delen av företagets utdelning beskattas i inkomstslaget tjänst. Jag delar uppfattning med NSD vad gäller förslaget effekter. Förslaget kommer förmodligen leda till minskat företagande, färre investeringar och lägre sysselsättning. Detta skulle slå hårt mot den svenska samhällsekonomin.171 Förslaget skulle medföra skador i form av att färre entreprenörer vågar starta företag vilket i sin tur leder till färre arbetstillfällen. Skadorna av förslagets effekter skulle vara svåra att reparera. Jag anser att en ny utredning tillsätts för att se över reglerna. Vid översynen av reglerna bör utredningen beakta entreprenörens betydelse för ekonomin och
169 Se avsnitt 3.4.2. 170 Se avsnitt 3.3. 171 Se avsnitt 3.4.2.
se vilka påtagliga effekter skattesatser kan göra. Istället för att förhindra entreprenörskap bör vi istället främja entreprenörskap genom att göra det förmånligt att starta företag. Ett annat alternativ är att låta nuvarande reglering vara kvar. Nuvarande reglering gör det förmånligt för företag att expandera och rekrytera personal. För att inte reglerna ska tendera till för stora skattemässiga inkomstomvandlingar kan årsgränser sättas för hur länge reglerna om lönebaserat utrymme får tillämpas. Således skulle reglerna om ett lönebaserat utrymme främja entreprenörers uppstart av företag.
5.2 Främjar förslaget om kvalificerade personaloptioner
entreprenörskap?
Utifrån de brister och förtjänster som framförts huruvida kvalificerade personaloptioner främjar entreprenörskap är det enligt min uppfattning förtjänsterna som väger tyngre för förslaget. Ur ett entreprenöriellt perspektiv skulle utredningens förslag leda till ett främjande av entreprenörskap. Mindre, nystartade företag skulle i och med kvalificerade personaloptioner ha råd att rekrytera nyckelkompentent personal. Förslaget medför vissa risker med utställandet av kvalificerade personaloptionen. Risk på så sätt att den som erbjuds optionen avstår från marknadsmässig lön i hopp om att få ta del av företagets framtida vinst. Jag anser dock att fördelarna är större än nackdelarna i detta hänseende. Genom att den anställde erbjuds kvalificerade optioner ges indikationer på att den anställde ska prestera bättre i företaget. Om den anställde presterar bättre kan detta leda till att företaget går bättre ekonomiskt. Om företaget går bättre ekonomiskt kan den anställde som erbjudits kvalificerade personaloptioner få en högre inkomst till lägre beskattning vid optionens utgång. Detta eftersom kapitalvinsten av optionen beskattas i inkomstslaget kapital. Entreprenörer som startar ett företag behöver inte oroa sig för höga lönekostnader vid rekryteringen av nyckelkompetent personal. Genom lägre lönekostnader skulle entreprenörer därmed ha råd att göra fler investeringar vilket skulle kunna leda till att företaget växer snabbare på kortare tid. I längden leder detta till fler arbetstillfällen och en större möjlighet för entreprenörer att växa.
De föreslagna nivåerna för att få tillämpa de föreslagna reglerna om att företaget ska ha färre än 50 anställda och en nettoomsättning eller balansomslutningen vilket högst får uppgå till 80 miljoner kr. är enligt min uppfattning rimliga. Rimliga på så vis att de föreslagna reglerna tar sikte på småföretagare. Nivåerna gör att entreprenörer med nystartade företag kan tillämpa reglerna och ändå ha möjligheten att expandera. Att företag ges möjlighet att växa och ändå kunna tillämpa reglerna ges större förutsättningar för ökad konkurrens på marknaden. Genom en ökad konkurrens ökar även förutsättningarna för en bättre ekonomi samt en bättre arbetsmarknad.
Genom att entreprenörer lyckas behålla nyckelkompetent personal ges incitament till investerare att satsa pengar i företaget. Den asymmetriska informationen mellan investerare och företagsledningen minskar. Entreprenörer kan på så vis få in mer kapital i företaget genom utomstående investeringar. Utredningens förslag leder till att både entreprenörer och personal vilket erhåller kvalificerade personaloptioner gynnas. Däremot bör utredningen se över möjligheten att införa undantag avseende verksamheter som inte får tillämpa kvalificerade personaloptioner. Det är enligt min uppfattning omöjligt att veta om de undantagna verksamheterna i ett senare skede kan komma att bli innovativa.
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1989/90:50, Om inkomstskatten för år 1990, m.m.
Prop. 1989/90:110, Om reformerad inkomst-och företagsbeskattning.
Prop. 1990/91:142, Om handel och tjänster på värdepappersmarknaden, m.m. Prop. 1996/97:45, Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag. Prop. 1999/2000:15, Slopade stoppregler.
Prop. 2005/06:40, Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag. Prop. 2011/12:1, Budgetpropositionen för 2012.
Prop. 2013/14:1, Budgetpropositionen för 2014.
Statens offentliga utredningar
SOU 2016:75, Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag. SOU 2016:23, Beskattning av incitamentsprogram.
Rättsfall
Regeringsrätten RÅ 1999 not. 87. RÅ 2000 not 164. RÅ 2002 ref. 21. RÅ 2004 ref. 35.Litteratur
Bengtsson, Anders, Alfreds, Lis, Berggren, Eva & Högberg, Andreas, Skatteregler för incitamentsprogram, Skattenytt 2016, s. 302-315.
Braunerhjelm, Pontus, Behövs entreprenörerna? Om deras betydelse för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt., nr 6 2007 årgång 35, s. 19-30.
C. Ljunggren, Elisabeth, Entreprenørskap og kjønn, En kunnskapsreise mellom to perspektiver: fra individ til relasjon, Umeå 2002.
Edvardsson, Leif, Skatteregler för incitamentsprogram, Uppl. 1:1, Stockholm 2002. Hansson, Åsa, Hur bör entreprenörer beskattas?, Skattenytt 2017, s. 33-43.
Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen- Studier i förmögenhetsrätt, Stockholm 2001. Henrekson, Magnus, Stenkula, Mikael, Entreprenörskap, 1:a Uppl., Stockholm 2007.
Korling, Fredric, Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, Uppl. 1:3, Lund, 2013. Landström, Hans, Entreprenörskapets rötter, 2:a Uppl., Lund 2000.
Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz, Peter, Silfverberg, Christer, Simon-Almendal, Teresa, Inkomstskatt-en läro-och handbok i skatterätt, 15:e uppl., Lund 2015.
Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 105-116. Pezcenik, Aleksander, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 249.
Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Om demokrati, rättsäkerhet, etik och juridisk argumentation, Stockholm 1995.
Rydin, Urban, Båvall, Bertil, Beskattning av ägare till fåmansföretag, 2:e Uppl., Stockholm 2008.
Sandgren, Claes, Vad är rättsvetenskap?, Stockholm 2009.
Svensson, Bo, Tretolv-varifrån och varthän?, Skattenytt 2015, s. 579-583.
Tjernberg, Mats, Fåmansaktiebolag-en skatterättslig studie av alternativen särreglering och allmän reglering för beskattning av fåmansaktiebolag och dess ägare m.fl., Uppsala 1999. Tiveús, Ulf, Tretolv-Skatt på kvalificerade andelar, 1:a uppl., Nordstedts Juridik, Stockholm, 2014.
Remissyttrande
Remissyttrande, Näringslivets skattedelegation, Remissyttrande avseende betänkande Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag, Stockholm, 2017-02-10.
Remissyttrande, Scantech, Betänkande: Översyn av skatteregler för delägare i fåmansföretag, SOU 2016:75, 2017-01-18.