• No results found

5. Diskussion

5.4 Slutsats

Resultatet i denna studie indikerar att det varken är deskriptiva normer eller lagar som avgör vem som ska köra först av cyklister och bilister vid cykelpassager. Testdeltagarna med körkort kunde inte lagarna i större utsträckning än testdeltagarna utan körkort. Det var snarare så att ingen av grupperna kunde lagen vid cykelpassagerna, vilket medförde att lagarna inte heller tillämpades. Samtidigt så använde sig inte heller testdeltagarna utan körkort sig av deskriptiva normer i större utsträckning än vad gruppen med körkort gjorde. Bägge grupperna avvaktade vad bilisten hade för avsikt att göra vid cykelpassagerna. Det visar att det snarare är en komplex kognitiv process där erfarenhet från liknande trafiksituationer genererar beslut kring

och löser den omedvetet med hjälp utav denna. Den skillnad som studien visade mellan

testdeltagare med körkort och testdeltagare utan körkort var att testdeltagare med körkort verkade ha större avsökningsområde. Detta gällande både längd och bred i körriktningen. Detta kan förklaras med att denna grupp redan under sin utbildning uppmanas att söka av långt fram. Denna strategi kan ha blivit ett beteende som sedan omedvetet används i andra trafiksituationer.

Referenser

Betänkande 1997/98:TU4. Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Hämtad 2016-02-03: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-

dokument/Betankanden/Arenden/199798/TU4/

Braun, V., Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in

Psychology, 3 (2). pp. 77-101. ISSN 1478-0887. Hämtad 2016-06-09 från:

http://eprints.uwe.ac.uk/11735

Cialdini, R. B. (2001). Influence: Science and practise. USA: Allyn & Bacon A Pearson Education Company.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Denzin, N. K. (2009). The Research Act: A Theoretical Introduction to Sociological Methods. USA: Rutgers.

Dumas, J. S., Redisch, C. (1993). A Practical Guide To usability Testing. USA: Ablex Publishing corporation.

Endsley, M. R. (1995). Toward a theory of situation awareness in dynamic systems. Human

Factors, 37 (1) , 32–64.

Garbis, C. (2002). The Cognitive Use of Artifacts in Cooperative Process Management. (Doctoral thesis, Linköping Studies in Arts and Science, 258). Linköping: Unitryck.

Goodwin, C. (1994). Professional Vision. American Anthropologist 96 (3), 606-633

Johnson, M., Charlton, J., Oxley, J., Newstead, S. (2010). Naturalistic Cycling Study: Identifying Risk Factors for On-Road Commuter Cyclists. Ann Adv Automot Med, 54, 275–283

Kjellberg, A., Sörqvist, P. (2011). Experimentell metodik för beteendevetare. Lund: Studentlitteratur AB

Klein, G. A. (1989). Recognition-Primed Decision Model . Hämtad 2016-03-16 från, http://www.ise.ncsu.edu/nsf_itr/794B/papers/Klein_1989_AMMSR_RPDM.pdf

Klein, G. A., Calderwood, R., Clinton-Corocco, A. (2010). Rapid Decision Making on the Fire Ground: The Original Study Plus a Postscript. Journal of Cognitive Engineering and

Decision Making, 4(3). 186-209.

Klein, G. A., Calderwood, R. (1991). Decision models: Some lessons from the field. IEEE Transactions on Systems, Man and Cybernetics, 21(5), 1018–1026.

Klein, G., Klinger, D. (1991). Naturalistic Decision Making. Human Systems IAC GATEWAY, 2(1), 1018–1026.

Maio, G., Haddock, G. (2010). The Psychology of Attitudes and Attitude Change. Cornwall, Great Britain: TJ International Ltd.

Oh, Kevin., Almarode J. T., Tai, R. H. (2013). An expolration of think-aloud protocols linked with eye-gaze tracking: are they talking about what they are looking at. Procedia - Social

and Behavioral Sciences Volume 93, 184–189.

Polanyi, P. (1974) Personal Knowledge: Towards a Post-Critical Philosophy. USA: The University of Chicago Press.

Rivis, A., Sheeran, P. (2003). Descriptive Norms as an Additional Predictor in the Theory of Planned Behaviour: A Meta-Analysis. Current Psychology, Volume 22, Issue 3, pp 218- 233

Salmon, P. M., Young, K. L., Cornelissen, M. (2013). Compatible cognition amongst road users: The compatibility of driver, motorcyclist, and cyclist situation awareness. Safety Science, (56), 6–17.

SFS 1998:1276. Trafikförordningen. Stockholm: Näringsdepartementet RS T.

SFS 2001:559. Lag om vägtrafikdefinitioner. Stockholm: Näringsdepartementet RS T.

SFS 2001:651. Förordning om vägtrafikdefinitioner. Stockholm: Näringsdepartementet RS T. Suchman, L. A. (2007). Human-machine reconfigurations. Plans and situated actions.

Cambridge: Cambridge Univ. Press (andra upplagan).

Summala, H., Pasanen, E., Räsänen, M., Sievänen, J. (1996). Bicycle accidents and drivers' visual search at left and right turns. Accident Analysis & Prevention, 28(2), 147–153. Trafikanalys(a). (2015). Fler ska cykla säkert. Hämtad 2016-01-26 från,

http://www.trafa.se/RVU-Sverige/fler-ska-cykla-sakert-4320/ Trafikanalys. (2015). Vägtrafikskador 2014. Hämtad 2016-02-01 från,

http://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/vagtrafikskador/vaegtrafikskador_2014. pdf

Trafikanalys. (2014). Vägtrafikskador 2013. Hämtad 2016-02-01från,

http://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/vagtrafikskador/vaegtrafikskador_2013. pdf?

Trafikanalys. (2013). Vägtrafikskadade i sjukvården 2011. Hämtad 2016-02-01 från,

http://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/vagtrafikskador/vaegtrafikskadade_i_sju kvaarden_2011.pdf

Trafikverket. (2015). Regional cykelstrategi. Hämtad 2016-01-26 från, http://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/Regional-cykelstrategi/

Trafikverket. (2014). Nollvisionen. Hämtad 2016- 01- 26 från, http://www.trafikverket.se/om- oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Vart-

trafiksakerhetsarbete/Trafiksakerhetsmal/Nollvisionen/

Trafikverket. (2013). Presentation av körprov B (personbil). Borlänge: Trafikverket, Grafisk Form.

Trafikverket. (2012). Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på

lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050. Borlänge: Trafikverket

Vägtransportstyrelsen. (u.å). Strada – informationssystem för olyckor och skador i trafiken. Hämtad 2016-02-01 från, https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik-och- register/STRADA-informationssystem-for-olyckor-skador/

Wickens, C. D., McCarley, J. S. (2008). Applied Attention Theory. USA: Taylor & Francis Group, LLC.

Wickens, C. D., Hollands, J. G., Banburry, S., Parasuraman, R. (2013). Engineering Psychology

Bilagor

Bilaga A: Trafikregler för cykelpassage och deskriptiva normer

Trafikregler

Vid cykelpassager gäller specifika lagar. De generella reglerna för cyklister och förare av moped klass II, enligt 6 kap. 6§ trafikförordningen första stycket (SFS 1998:1276), som ska färdas ut på en cykelpassage är att sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får endast lov att passera denna om det kan ske utan fara. Vid en obevakad cykelpassage som korsar en väg så har cyklisten väjningsplikt enligt 3 kap 21§ trafikförordningen andra stycket punkt 3. Däremot så ska bilförare anpassa hastigheten enligt 3 kap. 61§ trafikförordningen andra stycket, så att det inte uppstår fara för cyklande och mopedförare som är ute på

cykelpassagen(SFS 1998:1276). Detta innebär att cyklist alltid har väjningsplikt då denna ska ut på en cykelpassage. Bilisten ska däremot anpassa hastigheten för att minimera risken att det sker en olycka.

Deskriptiva normer

Deskriptiva normer utgår ifrån hur vi uppfattar attityder och beteenden hos personer i

omgivningens rörande en specifik situation (Rivis & Sheeran, 2003). Strategin att välja lämpliga åtgärder utifrån vad andra gör fungerar oftast ganska bra (Cialdini, 2001). Som regel görs det färre misstag genom att agera utifrån detta än att göra tvärs om. Det är också ett lätt sätt att bestämma en lämplig handling i en situation.

Bilaga B: Trafikdefinitioner

I denna tabell presenteras en samling av de definitioner rörande trafik som tas upp i rapporten.

Bil Bil är enligt svensk lag ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped (SFS 2001:559). Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar. I denna rapport ämnar bilar att vara personbilar.

Bilist I denna rapport är bilist en person som framför en bil enligt definitionen som tagits upp innan och då med

begränsningen till personbil.

Cykel En cykel är enligt svensk lag (SFS 2001:559); 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och inte är ett lekfordon. 2. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning om elmotorn a. endast förstärker kraften från tramp-eller vevanordningen,

b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen, och

c. har en kontinuerlig märkeffekt som inte överstiger 250 watt

3. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som är avsett för användning av personer med fysisk

funktionsnedsättning, och är

a. inrättat huvudsakligen för befordran av en person, b. inrättat för att föras av den åkande, och

c. konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen.

4. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som uppfyller villkoren i 3 a-c och som antingen

a. har en elmotor vars kontinuerliga märkeffekt inte överstiger 250 watt, eller

b. är självbalanserande.

Cyklist Med cyklist avser det i denna rapport vara en person som framför en cykel enligt definitionen som nämnts innan och där cykeln inte är eldrivet eller har motor.

Cykelbana En cykelbana är en väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II (SFS 2001:651). I denna studie cyklar testdeltagarna på en kombinerad gång och cykelbana vilket innebär att den även är till för fotgängare.

Cykelpassage En cykelpassage är en del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som kan anges med vägmarkering(SFS 2001:651). En cykelpassage är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakad. Cykelpassagerna som förekommer i denna studie är obevakade och saknar vägmarkeringar på körbanan.

Bilaga C: Krav för att ta körkort i Sverige

Körkort

För att köra bil i Sverige krävs det att man har ett körkort typ B (Trafikverket, 2013). För att få detta körkort krävs det att man har klarat av ett förarprov som består av en teoridel och ett körprov. Dessa prov bygger på att föraren klarar av fem olika kompetensområden:

● Fordonskännedom som handlar om att föraren ska kunna göra en säkerhetskontroll av bilen och ha förståelse för vad som kan hända om fordonet inte fungerar som det ska. Detta kan vara att se till att exempelvis signal fungerar, att det finns vätskor och att lampor på bilen fungerar.

● Manövrering av fordonet som innebär att föraren ska kunna styra, växla och gasa på ett rutinmässigt sätt.

● Miljö och sparsam körning innebär att föraren ska kunna framföra fordonet på ett sätt som resulterar i låg energiförbrukning.

● Trafikkunskap och regler där föraren ska ha kunskap om trafikregler och kunna tillämpa dessa.

● Trafiksäkerhet och beteende där föraren ska kunna visa goda avsökningsrutiner, kunna identifiera risker i olika miljöer och situationer i trafiken. Föraren ska kunna förutse och bedöma konsekvenser av olika händelseförlopp, kunna köra med tillräckliga marginaler, kunna anpassa hastigheten och placeringen av fordonet efter rådande omständigheter samt kunna samspela med andra trafikanter.

Under körprovet görs det en helhetsbedömning av förarens kunskaper inom dessa fem olika kompetensområden. Föraren förmåga bedöms i olika situationer under körningen där praktiska moment som att starta i uppförsbacke, fickparkera och användning av reglage i bilen kan förekomma. Men även samspel med oskyddade trafikanter där förarens uppmärksamhet,

hastighetsanpassning och handlingsberedskap, samspel med trafikanter samt säkerhetsmarginaler bedöms.

Bilaga D: Instruktion för att tänka högt inför test

Instruktioner inför test

Under ditt deltagande i testet kommer jag att be dig att ”tänka högt”, och det är bra om du tränar på det innan du kommer till själva testtillfället. Det är bra om du under testet fokuserar på till exempel vart du riktar din uppmärksamhet eller på det som fångar din uppmärksamhet, hur du överblickar trafiken och omgivningen och hur det hänger ihop med vad du gör eller planerar att göra. Det kan till exempel vara hur du observerat en cyklist och hur du då väljer att placera dig längs cykelbanan inför ett möte med denne, hur du observerat en isfläck och vilken strategi du använder dig av för att ta dig förbi den eller hur du gör när du tänker cykla förbi en cyklist etc. Men även saker som du tittar på som inte direkt är trafikrelevanta är av intresse.

Det är viktigt att du berättar vad du tänker och riktar uppmärksamheten på under körning. Dina tankar, din planering och dina slutsatser är intressanta.

Följande beskrivningar är exempel på ”tänka högt” som uppskattas att du gör under test:  Jag kollar om cyklisten till vänster om mig är på gång att köra om mig.

 Jag såg precis att en cyklist snabbt kommer ifatt mig bakifrån.

 Jag ser att bilen framför blinkar höger och förstår att den ska sakta in och korsa min väg.  Cyklisten framför mig saktar in så att jag måste bromsa.

 Jag läser reklamskylten, då jag såg att den handlade om en biltävling.

 Jag är osäker på vilka regler som gäller här, men gissar på grund av hur det ser ut och de andra trafikanternas beteende att jag har väjningsplikt.

 Telefonen pep till, jag har fått ett sms. Jag ser att jag har plats runt omkring mig och tittar därför kort på telefonen för att se vem som har skickat något.

 Jag märker att fotgängarna framför går i bredd och inte verkar uppmärksamma mig så att jag ska se upp extra mycket när jag kör om.

 Jag måste svänga till höger snart, därför kollar jag bakåt innan jag förflyttar mig. Följande beskrivningar är exempel som du inte behöver meddela:

 Nu plingar jag.  Nu ska jag bromsa.  Styret sitter lite lågt.

Det är viktigt att du tänker högt hela tiden medan du cyklar. Förmodligen finns det en del saker som förekommer ofta, men då är det bara att upprepa dem varje gång. Det är bättre att säga för mycket än för lite. Om du av någon anledning måste sluta med att tänka högt för att utföra en komplicerad manöver så försök att rekapitulera dina tankar direkt därpå och berätta vad du tänkte. Fortsätt sedan att tänka högt då du kör vidare tills testet är slut.

Bilaga E: Medgivandeblankett

Medgivandeblankett för deltagande i studie rörande samspel i trafiken VTI.

Beskrivning av studien och din medverkan

Denna studie undersöker hur trafikanter samspelar i trafiken.

Först får du fylla i denna medgivandeblankett samt ett bakgrundsformulär. Sedan kommer du att få cykla till en förbestämd plats och vända. Detta kommer du att få göra två gånger. Din cykel kommer under dessa cykelturer vara utrustad med två filmkameror. Du kommer att få tänka högt medan du cyklar enligt det formulär som du tidigare fått via mejl. Det kommer inte på något sätt noteras språk, moral, trafikvanor eller ovanor, utan det enda som är intressant är samspelet mellan

trafikanter.

Efter cykelturen kommer du att få besvara några formulärfrågor.

Frågor

Om du har frågor angående studien eller om något problem skulle uppstå under din medverkan är du välkommen att framföra dem.

Risker och obekvämligheter

Studien utförs i trafiken. Du kommer att få ha cykelhjälm för din säkerhets skull. Se till att utföra cykelturerna i det tempo som du känner att du är bekväm med.

Frivilligt deltagande

Deltagandet i denna studie är helt frivillig. Du har möjligheten att hoppa av den om du skulle känna att du vill det, utan att behöva redogöra för något skäl.

Personlig information

Din medverkan i denna studie kommer att förbli anonymt. Men om du känner att det är går bra att bild på dig används i rapport eller på konferens så bocka i rutan: ⃞

Medgivande

Jag ger mitt medgivande till att delta i denna studie efter att ha läst denna medgivandeblankett.

Bilaga F: Bakgrundsformulär

Bakgrundsformulär

Kön:

Man ⃞

Kvinna ⃞

Vill inte uppge ⃞

Ålder: ____ år

Körkort:

Ja ⃞

Nej ⃞

Om svar Ja:

Vilket eller vilka slags fordon har du körkort för?

Svar: _____________________________________________________________

Hur många timmar skattar du att du kör i trafiken i snitt per vecka?

Svar: __________ timmar.

Cykel vana:

Hur många timmar skattar du att du cyklar i snitt per vecka?

Bilaga G: Formulär angående väjningsplikt

Frågeformulär angående väjningsplikt och förkörsrätt

Bild 1:

En väg och en cykelbana korsar varandra. En cyklist och en bilist kommer samtidigt till cykelpassagen. Vem ska enligt lagen stanna och släppa fram den andra?

Cyklisten ska stanna ⃞ Bilisten ska stanna ⃞

Motivering:____________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________

Bild 2:

En cykelbana ligger i anslutning till en korsning. En cyklist cyklar på cykelbanan och närmar sig en cykelpassage då en bilist svänger höger i korsningen intill och ska till att korsa cykelpassagen. Vem ska enligt lagen stanna och släppa fram den andra?

Cyklisten ska stanna ⃞ Bilisten ska stanna ⃞

Motivering:____________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________

Bild 3:

En cyklist kommer cyklande på cykelbanan och ska köra ut på cykelpassagen. Samtidigt kommer en bil från en utfart. Vem ska enligt lagen stanna och släppa fram den andra?

Cyklisten ska stanna ⃞ Bilisten ska stanna ⃞

Motivering:____________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________

Related documents