Slutsats - Bruk och missbruk av punkt : En studie om hur elever använder punkt i narrativa text

Källmaterialet visar stor spridning hur elever använder sig av skiljetecknet punkt. Vi kan därför inte dra en direkt slutsats huruvida eleverna i studien använt sig av skiljetecknet punkt rätt eller fel då båda syns. En konklusion blir även svår att nå då vi under studien upptäckt att elever kan använda sig av konnektiver för att sammanfoga meningar, vilket gör att punkt inte behövs i meningen på samma sätt. Elever i studien har använt sig av olika typer av konnektiver för att få deras text att bli lättläst och förstådd, däribland kausal, additiv och temporal konnektiv. Vi kan även i källmaterialet se att elever inte visar förståelse för hur konnektiver och punkt används i relation till varandra.

Lärare i vår undersökning har uppgett att de modellerar på olika sätt för eleverna hur de ska sätta ut punkt i en text. Dessa strategier kan till exempel innebära att eleverna får läsa eller att läraren håller i genomgångar kring ämnet. Lärare har även uppgett att de finns svårigheter i undervisningen kring skiljetecknet punkt och konnektiver. Däribland att eleverna lätt glömmer bort att använda punkt och behöver därför påminnas varje lektion, eller att eleverna inte förstår var punkten ska användas i en skriven text.

Svårigheter kring användandet av skiljetecknet punkt ses både i elevernas texter men även i lärarnas svar både kring att använda en självklar undervisningsmetod, men även för de svårig- heter som lärare upptäckt. Det blir efter denna studie tydligt att en text kan läsas och förstås på olika sätt beroende på hur författaren väljer att använda punkt och konnektiver i texten. Vi har lärt oss hur man som lärare kan se på elevers texter och därmed få en annan slags förståelse för elevers användning av skiljetecknet punkt vid analog skrivning av narrativa berättelser. Denna lärdom och insikt kan även andra lärare använda sig av för att tolka och förstå elevers skrivna texter.

7.2 Didaktiska implikationer

Elevers användande av konnektiver i sina texter utgör en stor del av vårt resultats utfall. An- vändandet av konnektiver har både gjort att punkt inte behövts, men även bidragit till svårig- heter som att konnektiv och punkt använts samtidigt och även att punkt uteblivit. En lärare i vår undersökning ser att konnektiver utgör en svårighet i undervisningen kring skiljetecknet punkt, då konnektiver påverkar punktens användning. Ingen av lärarna i vår undersökning bedriver dock någon undervisning kring konnektiver. I slutet av årskurs tre ska elever kunna använda punkt i sina texter. De nationella proven visar dock att 9,7 procent av eleverna inte klarar detta. En didaktisk implikation är därför att undervisning kring konnektiver i förhållande till skiljetecknet punkts användning skulle behöva bedrivas. Detta för att eleverna ska lära sig använda både konnektiver och skiljetecknet punkt korrekt. Vi kan däremot inte dra slutsatsen att det inte finns lärare som redan bedriver en sådan undervisning eftersom detta har inte synts i vår empiri. Elever har även haft svårigheter att sätta ut punkt i sina texter när konnektiver inte använts. Detta tyder på att undervisningen kring skiljetecknet punkt möjligtvis behöver utvecklas för att alla elever ska lära sig sätta ut punkt korrekt. Vi kan se vissa fördelar med att läsningen kan

32 agera som en inlärningsmetod för att lära sig använda punkt. Läraren kan till exempel stötta då eleven läser upp sin text genom att ställa frågor eller berätta vart punkten ska placeras. Dock kan vi även se nackdelar eftersom vi vet att läraryrket är stressigt och det inte alltid finns tid för läraren att lyssna på eleven när hen läser upp sin text. Viktigt blir att läraren undervisar kring de två aspekter av punktinlärning som Ferreiro och Pontecorvo (1999, s. 15) talar om. Dessa innebär att veta vilket skiljetecken som skall användas och var det ska vara. Kanske kan fler antal elever lyckas med de nationella proven om dessa två aspekter regelbundet används i undervisningen av skiljetecknet punkt.

7.3 Vidare forskning

Vi önskar att vidare forskning hjälper lärare att finna en arbetsmetod för att lära elever använda skiljetecknet punkt i relation till konnektiver men även utan konnektiver. Eftersom vi har sett att både elever har svårigheter med konnektiver men även lärare uppger svårigheter i undervisningen. Att även studera vilken arbetsmetod som är mest lämplig att använda vid olika svårig- heter är önskvärt.

Ett antal lärare anger läsning som metod för att lära sig att använda skiljetecknet punkt, därför hade det varit intressant att vidare forskning undersöker hur elever läser olika typer av texter. Vi undrar således hur elever använder sig av skiljetecknet punkt vid läsning. Tar elever pauser när punkt finns? Ändrar elever ton och emfas när andra skiljetecken används? Vi undrar även om elever läser med mer flyt om texten innehåller fler konnektiver och längre meningar eller om eleverna lättare läser en text utan konnektiver?

8 Referenser

8.1 Källmaterial

Elevtexter: Totalt 49 deltagande elever.

Elevtexter från skola A, datum 200309: Totalt 28 deltagande elever. (Urval elevtexter: 1, 3, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 14, 18, 26, 28.)

Elevtexter från skola B, datum 200313: Totalt 21 deltagande elever. (Urval elevtexter: 29, 39.)

Lärarenkät, datum 200504: 17 deltagande lärare. (Urval lärare: 1, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 16.)

8.2 Litteratur

Bergengren, E. (2020). SKRIVREGLER FÖR ALLA: Få fram innehållet i dina texter [Elektro- nisk resurs). Hämtad 2020-04-07 från https://cdnguld.moderskeppet.se/ebok/skrivregler- for-alla/pdf-for-online/moderskeppet-skrivregler-for-alla.pdf

Bjørndal, C. T. P. (2018). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB.

Dockrell, J. E., Connelly, V., Walter, K., & Critten, S. (2014). Assessing children’s writing products: the role of curriculum based measures. British Educational Research Journal,

41(4), 575-595. doi: http://dx.doi.org/10.1002/berj.3162 Hämtad 2020-04-02

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Ferreiro, E., & Pontecorvo, C. (1999). Managing the written text: the beginning of punctuation in children’s writing. Learning and Instruction, 9(6), 543-564. doi: https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/S0959-4752(99)00006-7 Hämtad 2020-04-02

Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur AB.

Grünbaum, C. (1999). Punkt, komma, frågetecken: skrivregler för skolan. (2. uppl.) Göteborg: Graphic Systems AB. Hämtad 2020-04-03 från https://www.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:1191444/FULLTEXT01.pdf

Grünke, M., & Coeppicus, C. (2017). Contingency Contracting and Its Impact on the Use of Punctuation Skills by Fifth Graders With Learning Disabilities. Insights into Learning

Disabilities, 14(2), 125-134. Hämtad 2020-04-07 från https://files.eric.ed.gov/full-

text/EJ1164945.pdf

Halim Ulaş, A. (2010). How can we teach the mother tongue without creating a competitive environment? A comparative study on teaching of punctuation marks using the jigsaw

34 technique. Educational Research and Reviews, 5(10), 618-623. Hämtad 2020-04-02 från https://academicjournals.org/article/article1379626516_Ulas.pdf

Hsieh, H. F., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitiative content analysis. Quali-

titative health research, 15(9), 1277-1288. doi: http://dx.doi.org/10.1177/1049732305276687 Hämtad 2020-04-20

Johansson, B., & Sandell Ring, A. (2015). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. (4. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Ledin, P. (1998). Att sätta punkt: Hur elever på låg- och mellanstadiet använder meningen i sina uppsatser. Språk och stil, 8, 5-48. Hämtad 2020-04-02 från http://oru.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:664016/FULLTET01.pdf

Liberg, C. (2010). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur AB.

Rosvall, P. Å. (2017). Elevers erfarenheter, inflytande och bedömning. I A. Hult, & A. Olofsson (Red.), Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? (Andra utgåvan, s. 123- 136). Stockholm: Natur & Kultur.

Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: revi-

derad 2019. Hämtad 2020-04-02 från https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Strömquist, S. (2019). Skiljeteckensboken: skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp. (Andra upplagan). Stockholm: Morfem.

William, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. (1. uppl.) Lund: Stu- dentlitteratur AB.

8.3 Internetkällor

Google. (u.å.) Google forms. Hämtad 2020-06-23 från https://www.google.com/forms/about/ Josefsson, A. (2016, 25 februari). Sagor - med cirkelmodellen som grund! [Blogginlägg]. Häm-

tad 2020-05-05 från https://blogg.hultsfred.se/annasklassrum/2016/02/25/sagor-med- cirkelmodellen-som-grund/

Kallijärvi, E. (2016). - Kom ihåg att skriva hela meningar, med stor bokstav och punkt! En

studie ur ett lärarperspektiv om hur meningsbyggnad kan utvecklas hos elever i årskurs 1-3. Examensarbete, Karlstads Universitet, Karlstad. Hämtad 2020-04-20 från

35 Olsen, A., & Petterson, E. (2019). Skrivutveckling i ett kommunikativt samhälle. Vilka skriftliga

förmågor värderas i skolan och varför? Examensarbete, Mälardalens universitet,

Eskilstuna, Västerås. Hämtad 2020-04-21 från http://www.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:1326889/FULLTEXT01.pdf

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska 2011: reviderad 2017. Stock- holm: Skolverket. Hämtad 2020-05-04 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3808 Skolverket. (2019b). Provresultat för delproven i svenska, för de elever som deltagit, läsåret

2018/19. Fördelat på olika elevgrupper. Hämtad 2020-04-02 från https://siris.skolver-

ket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=549397

Skolverket. (2020). Kopieringsunderlag 5: Bedömningsformulär delprov F, G och H. Hämtad 2020-04-02 från https://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/545/c_545644-l_3- k_320192020bedomningsformular_dpf_g_h.pdf

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-04-20 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf?fbclid=IwAR0Oxp-

9 Bilagor

9.1 Bilaga 1

9.2 Bilaga 2

9.3 Bilaga 3

Pedagogisk planering - VT 2020

Tema: Framtidens stad Årskurs: 3

Vad ska vi göra och hur?

• Introduktion av temat.

• Gå igenom på tavlan vad en stad måste ha. Gå sedan igenom förslagen igen, måste en stad ha vägar? Nöjesplatser?

• Gör tillsammans en prototyp av hur en framtidstad kan se ut och motivera.

• Dela in eleverna i grupper. Eleverna får olika uppdrag: Arkitekt, miljöansvarig, politi- ker. Förklara vad uppdragen innebär.

• Eleverna får göra en egen tankekarta på vad de vill att deras stad ska innehålla. Sedan får eleverna börja skriva en text om deras framtida stad.

• När eleverna är klara med texten får de rita sin framtida stad på ett A3 papper. • Redovisning. Alla grupper redovisar sina framtida städer.

Vad ska vi lära oss? Centralt innehåll: Läsa och skriva

• Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och ge-

mensamma texter och göra förtydliganden. • Handstil och att skriva med digitala verktyg.

• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

• Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mot- tagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja pre- sentationer.

Kunskapskrav SVENSKA

Nivå 1

Nivå 2

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

Du kan med stöd skriva en text som är läslig.

Du kan utan stöd skriva en text som är läslig.

I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Du kan med stöd an- vända stor bokstav, punkt och frågetecken. Du kan också med stöd stava vanliga ord.

Du kan utan stöd an- vända stor bokstav, punkt och fråge- tecken.

Du kan utan stöd stava till vanliga ord. Genom att kombinera sina texter med bil-

der kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Du kan med stöd rita en bild till din text och skriva en motivering på hur din framtida stad kommer se ut.

Du kan utan stöd rita en bild till din text och skriva en motivering på hur din framtida stad kommer se ut. Eleven kan ge och ta enkla muntliga in-

struktioner.

Du lyssnar oftast på lära- rens instruktioner och samarbetar oftast med din grupp.

Du lyssnar på din lä- rare och samarbetar med din grupp.

9.4 Bilaga 4

Planering av undervisning

Skrivtillfälle

Fyrfältare 1 – Skola A

Fyrfältare 2 – Skola B

Eleverna blir introduceras av arbets- området och de olika stegen i under- sökningen. Eleverna ska sedan börja att fylla i sin fyrfältare. Denna funge- rar som ett hjälpmedel under skri- vandet.

Eleverna blir introduceras av arbets- området och de olika stegen i under- sökningen. Eleverna ska sedan börja att fylla i sin fyrfältare. Denna funge- rar som ett hjälpmedel under skrivan- det.

Eleverna börjar att skriva sin inled- ning. I inledningen ska huvudperso- nen/ personerna och miljön beskri- vas.

Eleverna börjar att skriva om sin/ sina huvudperson/ personer.