Slutsats

En annan faktor som varit betydande för metoddelen och vårt utfall har att göra med vår analysteknik. En stor del av resultatet i studien har utvecklats tack vare den konventionella metoden, som användes i kombination med den riktade kodningen av materialet. Den konventionella kodningen av materialet motiveras vara en avgörande faktor till att ett intressant angreppssätt på gränslöst arbete kunde upptäckas, i form av

motivationsperspektivet, eftersom förutbestämda koder antagligen hade varit mer anpassade till tidigare forskning och begränsat vårt utfall.

6.4 Slutsats

Studiens resultat skiljde sig till viss del från tidigare forskning om gränslöst arbete och vår förståelse om fenomenet. Då flexibla arbetsvillkor kan försvåra individens möjligheter till återhämtning så fanns en tro om att fler av intervjupersonerna skulle finna gränslösheten problematisk. Att arbeta mycket hemifrån och inte aktivt skilja på arbete och privatliv upplevs inte som en faktor till obalans hos de intervjuade butikscheferna, utom en. Samtliga

respondenter visade sig integrera arbete med privatlivet i stor utsträckning och ändå uppleva en bra balans. Det här resultatet besvarar frågeställningen: Vilken påverkan har gränslöst

arbete på butikschefernas balans mellan arbete och privatliv? Det visar sig alltså ha en stor

påverkan på butikschefernas balans i livet, men inte på ett negativt sätt. Eftersom de, trots hög integrering mellan sfärerna, upplever en god balans. De faktorer som påverkar

respondenternas inställning till sitt arbete, har bland annat visa sig vara butikschefernas höga motivation för prestation, anknytning och makt. Motivation är en stor anledning till varför de låter arbetet genomtränga privatlivet och utgör därför ett svar på studiens andra frågeställning:

Vilken betydelse har butikschefernas inställning till sitt arbete för hur de hanterar gränsen mellan privat- och arbetsliv? Således är motivation och ett starkt personligt engagemang av

stor betydelse för butikschefernas inställning till arbetet och privatlivet.

Kontroll, krav och stöd visar sig också vara en bidragande faktor till balansen mellan arbete och privatliv. Butikschefernas höga krav möts av en hög kontroll över arbetet, vilket i sin tur leder till en tillfredsställande livssituation och ett svar till den tredje frågeställningen: Hur

55

påverkar arbetsrelaterade krav butikschefernas hantering av gränsdragning? En stark

identifiering med sin arbetstitel och stort inflytande över sin arbetssituation, utgör ytterligare en förklaring till den positivt upplevda balansen. Den respondent som avvek från de övriga och upplevde en dålig balans visade sig ha låg kontroll över de höga krav hon dels ställde på sig själv, men även upplevde från företaget.

Studiens teorier har tillsammans bidragit till en förståelse för butikschefsrollen och gränslöst arbete ur olika perspektiv. Gränsteorierna har gett en förklaring till hur gränser kan te sig och varför de utformas på ett visst sätt, främst på ett individuellt plan. Krav-kontroll-stödmodellen bidrar till en förståelse för hur yttre faktorer som krav, stöd och kontroll över arbete påverkar välmåendet och balansen mellan privatliv och arbetsliv. Motivationsteorin utgör en

kompletterande del, vilket vi även anser knyter samman de olika teorierna, då den förklarar vilka interna drivkrafter som påverkar butikschefernas inställning till sitt gränslösa arbete.

Avslutningsvis så är butikschefers arbete ett flexibelt arbete som utmanar gränsdragningen mellan privat- och arbetsliv, men verkar enligt studien kunna hanteras bra av respondenterna. Den här studien har som slutsats att individuella strategier för gränsdragning, hög motivation för prestation, tillhörighet och makt, samt hög kontroll över arbetet, är alla faktorer vilka är av betydelse för deras upplevelse av gränslöst arbete.

56

Referenslista

Abrahamsson B, Andersen J.A. (2005). Organisation – att beskriva och förstå organisationer. Malmö: Liber

Ahl, Helene (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Liber distribution.

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U.

(2006). Gränslöst arbete. Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. (1:a uppl.). Malmö: Liber.

Allvin, M., Mellner, C., Movitz, F., Aronsson, G. (2012). Den utbredda flexibiliteten: Ett försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor. Arbetsmarknad och arbetsliv. 18. 9–24.

Allvin, M., Mellner, C., Movitz, F., & Aronsson, G. (2013). The Diffusion of Flexibility: Estimating the Incidence of Low-Regulated Working Conditions. Nordic Journal of Working Life

Studies, 3(3), 99-116. https://doi.org/10.19154/njwls.v3i3.3013

Andersson, T., Tengblad, S., Kazemi, A., Wickelgren, M. (2013). Uppdrag butikschef: Att leda i butik. (1:a uppl.). Stockholm: Liber.

Anderson, D., Kelliher, C. (2010). Doing more with less? Flexible working practices and the intensification of work. Human relations, vol 63 (1), 83–106. doi:10.1177/0018726709349199

Aronsson, G., Gillberg. N., Kecklund, G., Ljungberg, J., Mellner, C., Toivanen, S. (2018). Gränslöst arbete: En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. (Rapport 2018:1). Hämtad från Arbetsmiljöverket:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/granslost-arbete-en-forskarantologi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost-arbetsliv_rap2018_1.pdf

Bergman, A., Ivarsson, L. (2010). Tillgänglighet för arbetsgivare, familj och kund: En utmaning för handeln som arbetsplats. (Forskningsrapport 2010:27). Hämtad från Handelsrådet: https://handelsradet.se/wp-content/uploads/2016/01/2010-Tillganglighet-i-handeln.pdf

Bergman, M., Felländer, A., Åsbrink, E. (2017). Handelns betydelse: Då, nu och i framtiden. Hämtad från Handelsrådet: https://handelsradet.se/wp-content/uploads/2017/06/Handelns-betydelse-da-nu-och-i-framtiden_HER-rapport-2017.pdf

Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3:e uppl.). Stockholm: Liber AB.

Clark, S C. (2000). Work/family border theory: A new theory of work/family balance. Human relations, 53(6), ss. 747–770. ISSN: 0018–7267

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E., & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5:e uppl.). Stockholm: Wolters Kluwer.

Hagberg, J., Holmberg, U., Sundström, M., Walter, L. (2012).

Nordic retail research: Emerging diversity. (1:a uppl.). Göteborg: BAS publications. Hsieh, H-F. & Shannon, S.E. (2005).

Three Approaches to Qualitative Content Analysis: Qualitative Health Research, 15(9), 1277– 1288. doi:10.1177/1049732305276687

57

Nippert-Eng, C. E. (1996). Home and Work: Negotiating boundaries through everyday life. Chicago, IL: University of Chicago Press.

Noon, M., & Blyton, P. (2008). The realities of work. Gordonsville: Palgrave Macmillan

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.

Stressforskningsinstitutet. (2015). Arbetsorganisation & hälsa. Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Hämtad från stressforskningsinstitutet:

https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.117885.1357820953!/menu/standard/file/Arbetsorgan isation%20och%20hälsa.pdf

Dr. Toon W. Taris, Debby G. J. Beckers, Lotus C. Verhoeven, Sabine A. E. Geurts, Michiel A. J. Kompier & Dimitri van der Linden. (2006). Recovery opportunities, work-home interference, and well-being among managers: Europeam Journal of Work and Organizational Psychology, 15:2, 139–157. doi: 10.1080/13594320500513889.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

58