Syftet med studien har varit att undersöka vad chefer på ett multinationellt företag har för syn på hälsofrämjande ledarskap på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis kan vi utifrån chefernas beskrivningar dra slutsatsen att de har en positiv syn och inställning till vad ett hälsofrämjande ledarskap är, hur det ska bedrivas och vad det kan leda till.
De framhäver att deras roll som chef och ledare kan vara en bidragande faktor för medarbetarnas hälsa, detta exempelvis genom att stötta, visa delaktighet i arbetet, föregå med gott exempel och ge feedback till sina medarbetare. Cheferna menar också att de har ansvar för att ett arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatsen, vilket i sin tur ska bidra till en bättre arbetsplats både fysiskt och psykiskt. Synen på vad som kännetecknar ett hälsofrämjande ledarskap skiljer sig åt något, cheferna emellan, men
sammanfattningsvis är det ett ledarskap som bygger på ett öppet förhållningssätt mellan chefen och medarbetaren. Cheferna ska vara tillgängliga och lyhörda för sin anställdas behov och de anställda ska våga säga till om någonting är fel, det är viktigt att chefen visar att han eller hon finns där för sina medarbetare. Cheferna tror att de anställda blir mer medvetna om hur viktigt det är med ett hälsofrämjande ledarskap, vilket ställer högre krav på arbetsgivaren och cheferna att ett hälsofrämjande arbete ska bedrivas på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis, hade cheferna i studien ett tänk om hur de kan främja en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa på arbetsplatsen, som vi tänker kan kopplas till den nya föreskriften som Arbetsmiljöverket (AFS 2015:4) har kommit ut med, som handlar om att arbetsplatsen ska främja en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden.
37
Referenser
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen kapitel 3 § 1 och 2. Stockholm: Riksdagen.
Anderzén, I. & Arnetz B, B. (2005). The Impact of a Prospective Survey-Based Workplace Intervention Program on Employee Health, Biologic Stress Markers, and Organizational Productivity. Journal of occupational and environmental medicine.
Volym 47: 7.
Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser - att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Studentlitteratur: Lund.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M. & Torbiörn, I.
(2012). Arbets- & organisationspsykologi – individ och organisation i samspel.
Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Arvonen, J. & Pettersson, P. (1999). Leadership behaviours as predictors of cost and change effectiveness. Scandinavian Journal of Management. Volym 18 (2002): 101-112.
Beauregard, T., & Henry, L. (2009). Making the link between work-life balance practices and organizational performance. Human Resource Management, 19: 9-22.
Boles, M., Pelletier, B. & Lynch, W. (2004). The Relationship Between Health Risks and Work Productivity. Journal of occupational and environmental medicine. Volym 46: 7.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Stockholm.
38
Dellve, L., Skagert, K. & Vilhelmsson, R. (2007) Leadership in workplace health promotion projects: 1- and 2-year effects on long-term work attendance. European Journal of Public Health, Vol. 17: 5, s. 471-476.
Dellve, L., Skagert, K., Eriksson, J., & Eklöf, M. (2008). Ett arbetsmaterial för att stödja hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap - Att använda i det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet. Hämtad 2016-02-27 från http://fhvmetodik.se/wp-content/uploads/2013/02/arbetsmaterial.pdf
Dilschmann, A. (2005). Omtanke och struktur - om ledarskap och medarbetarnas hälsa.
SALTSA. Hämtad 2016-04-15 från
http://nile.lub.lu.se/arbarch/saltsa/2005/saltsam2005_02.pdf
Eek, F., & Axmon, A. (2011). Yrkesarbetande småbarnsföräldrar - arbetsförhållanden, arbetsklimat och ansvar i hemmet. Lund: (Arbets- och miljömedicin 13). Lunds
universitet
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik.
Studentlitteratur AB, Lund.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing 62 (1), 107–115.
Eriksson, A, Axelsson, R & Bihari Axelsson, S. (2010). Development of health
promoting leadership – experiences of a training programme. Health Education, Volym.
110 Iss 2 pp. 109-124.
Eriksson, A. (2011). Health-Promoting Leadership: A Study of the Concept and Critical Conditions for Implementation and Evaluation. Hämtad 2016-02-29 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:786453/FULLTEXT01.pdf
Eriksson, R. (2012). Sunt arbetsliv. Vad är ledarskap? Hämtad 2016-03-02 från https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/ledarskap-och-organisation/vad-ar-ledarskap/
39
Folkhälsomyndigheten (2013). Arbetsliv och hälsa. Hämtad 2016-03-02 från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/arbetsliv-och-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2014). Hälsa i arbetslivet. Hämtad 2016-04-11 från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/halsa-i-arbetslivet/
Hansen, A., Byrne, Z. & Kiersch, C. (2014). How interpersonal leadership relates to employee engagement. Journal of Managerial Psychology. Volym 29: 8, pp. 953-972.
Hanson, A. (2010). Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång. Fortbildning AB, Stockholm.
Hultberg, A., Skagert, K., Ekbom Johansson, P., & Ahlborg, G. (2010). Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser. Västra Götalandsregionen: Institutet för stressmedicin.
Larsson, J., Landstad, B. & Vinberg, S. (2009). To control with health: From statistics to strategy. Work. Volym 32: pp 49-57.
Larsson, J., Vinberg, S., & Wiklund, H. (2007). Leadership, Quality and Health: Using McGregor's X and Y Theory for Analyzing Values in Relation to Methodologies and Outcomes. . Total Quality Management & Business Excellence. Volym 18: 10, pp 1147-1168.
Ljungblad, C., Granström, F., Dellve, L. & Åkerlind, I. (2014) Workplace health promotion and working conditions as determinants of employee health. International Journal of Workplace Health Management. Volym 7 Iss 2 pp. 89-104.
Lohela, M., Björklund, C., Vingård, E., Hagberg, J. & Jensen, I. (2009). Does a Change in Psychosocial Work Factors Lead to a Change in Employee Health? Journal of occupational and environmental medicine. Volym 51: 2.
40
Menckel, E. & Österblom, L. (2000). Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen - om ledarskap resurser och egen kraft. Arbetslivsinstitutet. AB Boktryck, Helsingborg.
Milner, K., Greyling, M., Goetzel, R., Da Silva, R., Kolbe-Alexander, T., Patel, D., Nossel, C. & Beckowski, M. (2013). The relationship between leadership support, workplace health promotion and employee wellbeing in South Africa. Health Promotion International, Vol. 30 No. 3
Nahnfeldt, C. (2010). Balansmodellen: Systematisk kvalitetsutveckling till stöd för balansering av arbetsliv och övrigt liv. Karlstad: Karlstad universitet.
Nilsson, B. (2002).Vad betyder känsla av sammanhang I våra liv? Aspekter på stabilitet, kön hälsa och psykosociala faktorer. Family medicine departement of public health and clinical medicine, Umeå University Medical Dissertations, New Series, 806
Nyberg, A., Westerlund, H., Magnusson Hansson, L. & Theorell, T. (2008). Managerial leadership is associated with self-reported sickness absence and sickness presenteeism among Swedish men and women. Scandinavian Journal of Public Health. Volym 36:
803-811.
Prevent (2016). Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell. Hämtad 2016-04-18 från http://www.prevent.se/amnesomrade/stress/vad-beror-stress-i-arbetet-pa/karaseks-och-theorells-modell/
Sandahl, C., Falkenström, E. & von Knorring, M. (2011). Chef med känsla och förnuft.
Natur & Kultur, Stockholm.
Socialstyrelsen (2009) Termbanken. Hämtad 2016-03-04 från http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=64
Statistiska centralbyrån (2016). Frågeteknik. Hämtad 2016-04-17 från http://www.scb.se/sv_/Dokumentation/Statistikguiden/Undersokning-och-urval/Frageteknik/
41
Strandell, G. & Westin, S. (2015). Statistikskolan: Mer bortfall i statistiken. Statistiska centralbyrån. Hämtad 2016-02-25 från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Statistikskolan-Mer-bortfall-i-statistiken/
Stressforskningsinstitutet (2013). Stressforskningsinstitutet temablad:
Arbetsorganisation & hälsa - Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning.
Hämtad 2016-04-18 från
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.117885.1357820953!/menu/standard/fil e/Arbetsorganisation%20och%20hälsa.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2016-02-18 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wilson G., M., Dejoy M., D., Vandenberg J., R., Richardson A., H. & McGrath L., A.
(2004) Work characteristics and employee health and well-being: Test of a model of healthy work organization. Journal of Occupational and Organizational Psychology.
77, 565-588.
42
Bilaga 1. Missivbrev
Som chef på XXX bjuds du härmed in till att medverka i en undersökning om din syn på hälsofrämjande ledarskap
Denna studie kommer beröra området hälsofrämjande ledarskap inom arbetslivet, med fokus på chefernas uppfattning. Vi har valt att undersöka det hälsofrämjande ledarskapet på arbetsplatsen då vi anser att det är ett intressant område att studera. Vi tror att en hälsosam arbetsplats är en framgångsrik arbetsplats och för att få en hälsosam arbetsplats behövs ett chefskap som främjar hälsan. Chefskapet har en viktig roll för hälsofrämjande insatser och aktiviteter på en arbetsplats.
I undersökningen kommer vi att skicka ut enkäter med fyra öppna frågor till dig som chef på XXX. Enkäterna kommer att skickas ut elektroniskt via mail, vilket innebär att du som väljer att medverka kan svara när det passar dig. Undersökningen kommer ske under perioden april-maj 2016.
I undersökningen kommer vi att ta hänsyn till de forskningsetiska riktlinjer som är framtagna. Det innebär att ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Den information som du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen obehörig kommer att få ta del av den.
Svaren från enkäterna kommer att analyseras och redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande samt i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid
Mittuniversitetet. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.
Svara med ett mail till Caroline Dahlberg på cada1302@student.miun.se så snart som möjligt om du väljer att medverka i undersökningen.
Vid eventuella frågor kring undersökningen får du gärna kontakta oss.
Caroline Dahlberg & Kristin Holmberg
43
Kontaktuppgifter studenter: Kontaktuppgifter handledare:
Caroline Dahlberg Monica Ulin
cada1302@student.miun.se monica.ulin@miun.se xxx-xxx xx xx xxx-xxx xx xx
Kristin Holmberg
krho1101@student.miun.se xxx-xxx xx xx
44