För att summera mitt arbete har jag fått en inblick i lärares uppfattning om datorn som skrivverktyg. Den är till stor del positiv om jag ska utgå från resultatet, men det finns även hinder och delade åsikter om när datorn ska användas och hur datorn ska användas. Jag upplever det ändå som att samtliga lärare ser det som ett nödvändigt verktyg i grundskolans skrivundervisning för att utveckla elevers texter på ett eller annat vis. Det framgår också att det pedagogiska värdet av datorn som skrivverktyg beror på i vilket syfte den används. Under undersökningen gång har jag fått ta del av olika exempel på framgångsrika syften där datorn används som skrivverktyg. Att handstilen inte kan uteslutas helt har också framgått, precis som det har framgått att datorn inte ska uteslutas från undervisningen. Alla parter, lärare och elever anser att det behövs ”både och”. Undersökningen har väckt ett intresse för ASL och hur det arbetssättet fungerar och det är något som jag skulle vilja läsa vidare forskning om. Det skulle vara av stort intresse att ta reda på huruvida det är till elevers fördel eller nackdel att börja skriva med tangentbord i de första skolåren istället för pennan. Något som ofta dök upp i
62
intervjuerna med lärarna var finmotoriken och hur den påverkas av dataskrivning. Även det skulle vara intressant att se ytterligare studier på.
63
Referenser
Agélii Genlott, A. & Grönlund, Å. (2014) Att lära sig läsa och skriva – i nutid och för framtid. I E. Dunkels
& S. Lindgren (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer (ss. 155-166). Malmö: Gleerups Arevik, N. (2016). Dags att syna tekniken? I Pedagogiska Magasinet – lärarförbundets tidskrift för
utbildning, forskning och debatt, 2016 (Nr 2) (ss. 26-31)
Bell, J. (2016) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2007) Perspektiv på IKT och lärande – för barn och ungdomar med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Creelman, A. Ossiannilsson, E. & Falk, P. (2014) Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande. I E. Dunkels
& S. Lindgren (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer (ss. 15-26). Malmö: Gleerups Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten! Malmö: Gleerups
Fleischer, H. & Kvarnsell, H. (2015) Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik. Stockholm:
Gothia fortbildning
Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur
Hultin, E. & Westman, M. (2014). Digitaliseringen av den tidiga läs- och skrivundervisningen. I E. Hultin
& M. Westman (Red.) Att skriva sig till läsning – Erfarenheter och analyser av det digitala klassrummet. (ss. 27-39) Malmö: Gleerups
Hylén, J. (2011) Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur
Johansson, B. & M. Karlsson (Red.). (2013) Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund:
Studentlitteratur
Kjällander, S. (2014). En dator per elev – lärande i en digital skolmiljö. Lund: Studentlitteratur
Kroksmark, T. (Red.). (2013) Den trådlösa pedagogiken – en till en i skolan på vetenskaplig grund. Lund:
Studentlitteratur
Kroksmark, T. (Red.). (2003) Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lövgren, E. (2009) Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer. Stockholm: Sanoma utbildning
Lundborg, G. (2016) Handen spelar huvudrollen i hjärnan. I Pedagogiska Magasinet – lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt, 2016 (Nr 2) (ss. 26-31)
Patel, R. & Davidsson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
64
Pålsson, S. (2014) Digitaliseringen av skolan. I E. Dunkels & S. Lindgren, (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer (ss. 15-26). Malmö: Gleerups
Selander, S. & Kress, G. (2010) Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket
Steinberg, J. (2013) Lyckas med digitala verktyg i skolan – pedagogiken, struktur och ledarskap.
Stockholm: Gothia fortbildning
Säljö, R. (2010) Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.). Lärande skola bildning – grundbok för lärare. (ss. 137-197) Stockholm: Natur & Kultur Trageton, A. (2014) Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber
Wiklander, M. (2014) ASL ur ett kommunperspektiv – att stimulera nya arbetssätt och ny teknik i undervisningen. I E. Hultin & M. Westman (Red.) Att skriva sig till läsning – Erfarenheter och analyser av det digitala klassrummet. (ss. 27-39) Malmö: Gleerups
Elektroniska källor:
Vetenskapsrådet- (2014) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Tillgänglig som pdf på itslearning
Kroksmark, T. (2007) Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Länk:
http://www.tomaskroksmark.se/Fenomenografiskdidaktik%202007.pdf
Scherp, H-Å., Scherp, G-B. Johansson, P-O. & Jönsson, E. (2004) Lärande medarbetarsamtal. Karlstad.
Länk:
https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2010/01/l_rande_medarbetarsamtal__96071.pdf
65 Bilagor
Bilaga 1.
Samtyckesbrev Hej alla föräldrar!
Mitt namn är Kristin Forssten och jag är lärarstudent på Karlstads universitet och jag håller just nu på med sista delen av mitt examensarbete. Syftet med min studie är att undersöka lära-res, samt elevers inställning till datorn som skrivverktyg i undervisning av Svenska. Jag skulle gärna vilja intervjua några elever på … angående detta under kommande skoldagar, men för detta så behöver jag elevens vårdnadshavares samtycke (alltså ert samtycke).
Examensarbetet kommer att publiceras på Diva-portalen och alla deltagare kommer att vara anonyma i rapporten (t.ex. elev A, elev B osv.) Om ni vill ha resultatet av rapporten kommer den att skickas till er när studien är färdig. Inga elever ska bli tvingade att delta i studien och den data som samlas in ska endast användas i vetenskapligt syfte.
Skriv er underskrift nedan om ni samtycker till att era barn deltar som informanter i studien:
Datum:
Ort:
Underskrift:
Vilket barn gäller detta samtycke?
Om ni vill ha resultatet och sammanfattningen av studien skickad till er på mejl, var då vänlig att skriva i er mejladress:
E-post 1: E-post 2:
66
Bilaga 2.
Intervjuguide Elevintervjuer
Teman att ställa frågor kring:
Elevernas inställning till dator i skolan
Är eleven positivt eller negativt inställd till dator i skolan? Vad påverkar inställningen? Varför tänker eleven som den gör?
Dator i hemmet och vad eleverna gör på den
I vilken utsträckning använder eleven dator och Ipad hemma? Påverkar användningen i hemmet de svar som elevn ger på de övriga frågorna? Vad gör eleven på datorn eller ipaden hemma?
Elevernas tankar om hur datorn utvecklar skrivandet
Hur tänker eleven angående datorn som skrivverktyg? Vad skulle bli bättre? Vad skulle bli sämre? Skulle deras skrivande utvecklas och i så fall hur?
Vad eleverna kan se som negativt med dator i skolan
Vilka nackdelar och negativa konsekvenser bidrar datorn med till skolverksamheten? Vad tror eleverna kan vara ”dåligt” med dator i skolan?
Vad eleverna ser som positivt med dator i skolan
Vad skulle bli/ vad är bättre tack vare datorn som pedagogiskt verktyg? Vad är fördelarna med datorn? Vilka möjligheter ger datorn eleverna för deras kunskapsutveckling?
Hur eleven tycker att datorn som verktyg ska användas i skolan
67
Bilaga 3.
Intervjuguide föreställningskarta (lärarintervjuer)
Huvudfråga:
Hur tänker du kring datoranvändning med fokus på skrivprocessen och datorn som skrivverktyg?
Liknande fråga för att ut mer:
Hur ser du på datorn som skrivverktyg?
Hur uppfattar du datorn som pedagogiskt verktyg i undervisning av Svenska?
Förståelsefördjupande frågor:
- Kan du berätta lite mer om…?
- Vad innebär…?
- Det där var intressant, kan du utveckla det lite…?
- Kan du hjälpa mig att förstå skillnaden mellan…?
- Skulle du kunna ge ett exempel…/ge exempel på vad det inte är…?
- Vilken betydelse har…?
- Hur tänker du…?
68