Studien visar att samtliga provpunkter har påvisat höga halter av metaller fördelat över hela deponiområdet, därmed är föroreningsnivån i hela området hög. Resultatet indikerar att
deponierna idag förorenar området lokalt, men möjligen även bidrar till en sämre vattenkvalité i Mälaren. På sex identifierade områden har det förekommit halter på en eller flera provpunkter som klassificerar marken som MKM eller FA, vilket gör att ämnenas farlighet är hög. Två områden med punktkällor har kunnat identifierats, övriga fyra områden har istället delats in i delområden baserat på halter. Då halterna anses vara höga är det troligt att föroreningarna även påverkar Mälaren. Spridningsrisken från de olika områdena varierar där område 1 och 2 anses ha lägre spridningsrisk då de ligger i en finkornig jordart, samt längre bort från strandkanten än övriga områden. Område 1 bör ändå prioriteras då människor vistas på kampingplatsen utöver rekommendationer vid MKM. På övriga områden bör åtgärder vidtas baserat på
spridningsrisken, närheten till Mälaren samt områdets rekreationella funktion.
Studien föreslår att området ska åtgärdas genom bioremediering och fytoremediering för att binda föroreningar och minska spridningsrisken samt värna ekologiska och sociala aspekter.
26
Referenslista
Adeola, F. O. (2000). Cross-national environmental injustice and human rights issues: A review of evidence in the developing world. American Behavioral Scientist, 43(4), 686-706.
Akinbile, C.O. (2012). Environmental impact of landfill on groundwater quality and agricultural soils in Nigeria. Soil and Water Research - UZEI, (1), pp.18–26.
Andersson, M., Hallberg, K., & Lindahl, S. (2013). Saltvatteninträngning i Mälaren.
Uppdragsrapport åt Norrvatten, SMHI RAPPORT NR, 12.
Andrén, T., Björck, S., Andrén, E., Conley, D., Zillén, L., & Anjar, J. (2011). The development of the Baltic Sea Basin during the last 130 ka. In The Baltic Sea Basin (pp. 75-97). Springer, Berlin, Heidelberg.
Artuso, A., Cossu, E., He, L., & She, Q. (2020). Rehabilitation of landfills. New functions and new shapes for the landfill of Guiyang, China. Detritus, (11), 57-67.
Beaven, R. P., Stringfellow, A. M., Nicholls, R. J., Haigh, I. D., Kebede, A. S., & Watts, J.
(2020). Future challenges of coastal landfills exacerbated by sea level rise. Waste Management, 105, 92-101.
Boverket (2019). Förorenade områden.
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/halsa-sakerhet-och-risker/risker-riktvarden-och-underlag/fororenade-omraden/
Brisson, J., & Chazarenc, F. (2009). Maximizing pollutant removal in constructed wetlands:
should we pay more attention to macrophyte species selection?. Science of the total environment, 407(13), 3923-3930.
Calluna AB (2011). Projekt slussen – Ny reglering av Mälaren – Konsekvensbedömning av strandnära naturmiljön. Calluna AB, Stockholm
Cossu, R., 2013. Groundwater contamination from landfill leachate: when appearances are deceiving!. Waste management, 9(33), pp.1793-1794.
Cotta, B. (2020). What goes around, comes around? Access and allocation problems in Global North–South waste trade. International Environmental Agreements: Politics, Law and
Economics, 20(2), 255-269.
Dolan, A.H. & Walker, I.J. (2006). Understanding Vulnerability of Coastal Communities to Climate Change Related Risks. Journal of Coastal Research, pp.1316–1323.
Eklund, A., Stensen, K., Alavi, G., & Jacobsson, K. (2018). Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
Kunskapssammanställning februari 2018.
27 Frost, C., Enander, M., von Sydoq, K. (2013) Mälaren och saltsjöns framtid i ett brett perspektiv.
ISBN/ISSN-nr: 1400–0792, Länsstyrelserna
Hardy, R.D., Nuse, B.L. Global sea-level rise: weighing country responsibility and risk. Climatic Change 137, 333–345 (2016).
Josefsson, A. S. (2006). Reliabilitet, validitet och felkällor i Metodik för inventering av
förorenade områden (MIFO). Magisteruppsats, Linköpings Universitet. Norrköping: Linköpings Universitet
Kemp, R. (2007). An Example of a “Managed Transition”: The transformation of the waste management subsystem in the Netherlands (1960–2000). In Innovations Towards Sustainability pp. 87–94. Physica-Verlag HD.
Kungsörs kommun 2020. Förorenad mark. https://kungsor.se/boende-miljo-och-trafik/miljofarlig-verksamhet/fororenad-mark.html [Hämtad: 2020-09-07]
Länsstyrelsen Viss (2017) https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA54241959 Licht, L. A., & Isebrands, J. G. (2005). Linking phytoremediated pollutant removal to biomass economic opportunities. Biomass and Bioenergy, 28(2), 203–218.
Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av förorenade områden: vägledning för insamling av underlagsdata. Stockholm: Naturvårdsverket. RAPPORT 4918
Naturvårdsverket (2020a) Nya regler för sortering av bygg och rivningsavfall
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Bygg--och-rivningsavfall/Nya-regler-for-sortering-av-bygg--och-rivningsavfall/ [Hämtad: 2020-10-07]
Naturvårdsverket (2020b). Farligt avfall. https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Farligt-avfall/ [Hämtad: 2020-10-07]
Norén, V., Hedelin, B., Nyberg, L., & Bishop, K. (2016). Flood risk assessment–practices in flood prone Swedish municipalities. International Journal of Disaster Risk Reduction, 18, 206-217.
Oppenheimer, M., B.C. Glavovic , J. Hinkel, R. van de Wal, A.K. Magnan, A. Abd-Elgawad, R.
Cai, M. CifuentesJara, R.M. DeConto, T. Ghosh, J. Hay, F. Isla, B. Marzeion, B. Meyssignac, and Z. Sebesvari, (2019): Sea Level Rise and Implications for Low-Lying Islands, Coasts and Communities. In: IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate [H.-O. Pörtner, D.C. Roberts, V. Masson-Delmotte, P. Zhai, M. Tignor, E. Poloczanska, K.
Mintenbeck, A. Alegría, M. Nicolai, A. Okem, J. Petzold, B. Rama, N.M. Weyer (eds.)]. In press Salem, Z. B., Capelli, N., Laffray, X., Elise, G., Ayadi, H., & Aleya, L. (2014a). Seasonal
variation of heavy metals in water, sediment and roach tissues in a landfill draining system pond (Etueffont, France). Ecological Engineering, 69, 25-37.
28 Salem, Z. B., Laffray, X., Ashoour, A., Ayadi, H., & Aleya, L. (2014b). Metal accumulation and distribution in the organs of Reeds and Cattails in a constructed treatment wetland (Etueffont, France). Ecological engineering, 64, 1-17.
Sánchez-Bayo, F., & Wyckhuys, K. A. (2019). Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers. Biological conservation, 232, 8-27.
Svenska Geotekniska Föreningen (2013). Fälthandbok - Undersökningar av förorenade område.
Stockholm: Arkitektkopia AB
Withgott, J. & Laposata, M. (2015). Environment: the science behind the stories. Fifth edition Boston: Pearson
29 Bilaga 1 – Flygfoton
Flygbild: 1946 – ingen deponiverksamhet, Här ser vi att det har varit en liten vik innan deponiverksamhet. Denna vik finns inte idag och är en del av Uddhagen.
Flygbild: 1976 som visar Uddhagens deponi utbredning, under denna tidsperiod har sänkorna fyllts med deponi material.
30 Bilaga 2 – Dataset 1
FA- Farligt avfall, MKM- Mindre känslig markanvändning, KM- Känslig markanvändning
OBS! egna fältanteckningar: FY-fyllning, LET- lerigt eventuellt torrt, sa- sand, gr- grus, st- stenigt, si- silt, ler-lera
org.- organisk material som tex. Rötter
Dataset av resultatet uppmätta med XRF-instrument
Prov Djup
31
32
33
34
35
36
37 Bilaga 3 – Dataset 2
Här presenteras dataset 2 som är resultatet av de 27 delproven som analyserades av ALS Scandinavia AB
38 Bilaga 4 - Markfuktighet presenterat av skogsstyrelsen.
39 Bilaga 5 - Genomsläpplighetskartan