Ett viktigt faktum som framgår av studien är att patienternas livsvärld ändras under
utvecklingsstadierna av depressionen, från att inte ha någon förståelse om sjukdomen fram till själva återhämtningen. Patienternas känsloupplevelser har direkt koppling till deras vardagliga liv, inklusive faktorer såsom sociala kontakter, personlig isolering och förändrad identitet. Utifrån fokus på patientperspektivet är sjuksköterskans främsta mål att stödja patienten och hjälpa patienten till återhämtning. Individermed depression känner en värdelöshet och hjälplöshet, vilket är ett tecken på en svår upplevelse av ensamhet. Trots våra olikheter
reagerar människor på ett liknande sätt på ensamhet och lidande. Psykisk ohälsa som drabbar individen allvarligt är ofta kopplat till nedsatt livskvalitet, isolering, diskriminering och stigmatisering. Patienterna känner sig värdelösa, ensamma, isolerade och upplever sig vara stigmatiserade av samhället.
11 Referensförteckning
* = artiklar som använts i resultatetAroseus, F. (2013). Depressiva tillstånd. Hämtad 28 oktober, 2015, från http://lattattlara.com/kliniskpsykologi/depressiva-tillstand/
*Allan, J., & Dixon, A. (2009). Older women´s experiences of depression: a hermeneutic phenomenological study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 16(10), 865-873. doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01465.x.
Barney, L.J., Griffiths, K.M., Christensen, H., & Jorm, A.F. (2009). Exploring the nature of stigmatising beliefs about depression and help-seeking: Implications for reducing stigma. BMC Public Health, 9 (61), 1-11. doi: 10.1186/1471-2458-9-61.
Bartonek, E. (2014). Stigmatisering och psykisk ohälsa. Hämtad 18 september, 2015, från
http://www.vetenskaphalsa.se/stigmatisering-och- psykisk-ohalsa/
Brown, M., & Reynolds, P. I. (2014). Delivery of CBT to treat postnatal depression: health visitors’ perceptions. Community Practitioner, 14(1), 26-29.
*Clarke, J. & van Amerom, G. (2008). A comparison of blogs by depressed men and women. Issues in Mental Health Nursing, 29 (3), 243-264. doi:10.1080/01612840701869403. Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & kultur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003) Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, R. (2006). Vad är psykisk ohälsa? Hämtad den 2015-11-01, från
https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/stoppa-stressen/vad-ar-psykisk-ohalsa/ Faber, M. (u.å.). Nedstämdhet. Hämtad den 2015-11-03, från
http://www.umo.se/att-ma-daligt/nedstamdhet/
Fernandez Y-Garcia, E., Duberstein, P., Paterniti, D.A., Cipri, C.S., Kravitz, R.L., & Epstein, R.M. (2012). Feeling labeled, judged, lectured and rejected by family and friends over depression: Cautionary results for primary care clinicians from a multicentered, qualitative study. BMC Family Practice, 13(1), 64-72. doi:10.1186/1471-2296-13-64.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats:
*Hedman-Ahlström, B., Skärsäter, I. & Danielson, E. (2010). The meaning of major
depression in family life: the viewpoint of the ill parent. Journal of Clinical Nursing, 19(1-2), 284- 293. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02851.x
Hedman Ahlström, B., Skärsäter., I & Danielson, E. (2009). Living with major depression: experiences from families' perspectives. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 309-316. doi: 10,1111/j.1471–6712.2008.00624.x.
Husserl, E. (2004). Ideer: till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi (J. Jakobsson, övers.). Stockholm: Thales. (Orginalarbetet publicerat 1913)
Hälsosidorna. (2015). Mental och psykisk ohälsa. Hämtad den 2015-11-01, från http://www.halsosidorna.se/Mentalochpsykiskhalsa.htm
Infovoice.(u. å.). Etisk bedömning av forskningsprojekt. Hämtad den 2015-09-10, från http://infovoice.se/fou/bok/10000007.shtml
Jelovac, A., Kolshus, E., & McLoughlin, DM. (2013). Relapse following successful electroconvulsive therapy for major depression: a meta-analys.
Neuropsychopharmacology, 38, 2467-2474. doi:10,1038/npp.2013.149 Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2014). Hälsa och hälsofrämjande arbete i psykiatrisk
omvårdnad. I L. Wiklund Gustin. (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa - på avancerad nivå. (s. 77-93). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, T. (2008). Deprimerad eller bara tillfällig nedstämd? Hämtad den 2015-11-01 från http://www.doktorn.com/artikel/deprimerad-eller-bara-tillf%C3%A4lligt- nedst% C3%A4md
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär, & B. Höglund – Nilsen (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Merriam-webster. (u.å.). Merriam- webster, dictionary. Hämtad den 2015-11-02, från http://www.merriam-webster.com/dictionary/experience
McCarthy, M. & McMahon, C. (2008). Acceptance and Experience of Treatment
for Postnatal Depression in a Community Mental Health Setting. Health Care for Women International, 29 (1), 618–637. doi: 10.1080/07399330802089172
National Alliance on Mental Illness. (2003). Criteria for major depressive episode: DSM-5. Hämtad 17 september, 2015, från
http://www2.nami.org/Content/NavigationMenu/Intranet/Homefront/Criteria_Major_ D_Episode.pdf
*Nunstedt, H., Nilsson, K., Skärsäter, I., & Kylén, S. (2012). Experiences of major depression: individuals’ perspectives on the ability to understand and handle the illness. Issues in Mental Health Nursing, 33, 272-279.
doi:10.3109/01612840.2011.653038.
(2013). Masculinities, Work, and Retirement Among Older Men Who Experience depression. Qualitative Health Research, 23(12), 1626 – 1637. doi:
10.1177/1049732313509408.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativ a och kvantitativa perspektiv.(3.uppl.). Stockholm: Liber.
Ottosson, H., & Ottosson, J.-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber. * Poslusny, S. (2000). Street music or the blues? The lived experience and social
environment of depression. Public Health Nursing, 17(4), 292–299. doi:10.1046/j.1525-1446.2000.00292.x.
Psykologiguiden. (u.å). Psykologilexikon. Hämtad den 2015-10-01, från http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=depression
Repstad, P. (1998/2005). Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
*Rhodes, J. & Smith, J. (2010). ”The top of my head came off”: A phenomenological interpretative analys of the experience of depression. Counselling Psychology Quarterly, 23(4), 399 – 409. doi:10.1080/09515070.2010.530484.
*Rice, N. M., Grealy, M. A., Javai, A., & Serrano, R. M. (2011). Understanding the social interaction difficulties of women with unipolar depression. Qualitative Health Research, 21(10), 1388-1399. doi:10.1177/1049732311406449.
Schröder, A., Ahlström, G., & Wilde Larsson, B. (2006). Patients' perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of Clinical Nursing, 15(1), 93-102. doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x.
Skärsäter, I. (2009). Psykisk ohälsa. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. 711-746). Lund: Studentlitteratur.
Skärsäter, I. (2010). Förstämningssyndrom. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa (s. 67-93). Lund: Studentlitteratur.
*Skärsäter, I., Dencker, K., Bergbom, I., Häggström, L., & Frilund, B. (2003). Women’s conceptions of coping with major depression in daily life: a qualitative, salutogenic approach. Issues in Mental Health Nursing, 24(4), 419-439. doi: 10.1080
/01612840390212632.
Socialpsykiatrisk Forum. Stigmatisering av psykiskt sjuka – ett ouppmärksammat problem. Hämtad 18 september, 2015, från Socialpsykiatriskt forum,
http://www.socialpsykiatrisktforum.nu/konferenser_och_motesplatser/dokumentatio n_fran_tidigare_konferenser_/stigmatisering
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010, stöd för styrning och ledning. Hämtad 13 september, 2015, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4
*Stigsdotter Nyström, M. E., & Nyström, M. (2007). Patients’ experiences of recurrent depression. Issues in Mental Health Nursing, 28, 673-690.
doi:10.1080/01612840701416064
Ydren, J. (u.å). Depressionens orsaker. Hämtad den 2015-11-0, från http://www.johanydren.se/depression/depressionens-orsaker/
Vetenskapsrådet. (2013). Forskarens etik. Hämtad 14 september 2015, från http://codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Wallengren, C. & Henricson, M. (2014). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. Henricson, M. (red), Vetenskaplig teori och metod: Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 481-495). Lund:
Studentlitteratur.
Wasserman, D. (2003). Depression – en vanlig sjukdom. Symtom, orsaker och behandlingsmöjligheter.(3 uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
World Health Organisation (WHO). (2012). Depression. Hämtad13 september, 2015, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs369/en/
Vårdförbundet och Psykiatriska Riksföreningen. (u. å). Psykiatrisjuksköterskan och den psykiatriska vården nu och i framtiden. Hämtad den 2016-03-21 från
http://docplayer.se/7845323-Psykiatrisjukskoterskan-och- den- psykiatriska-varden-nu-och-i-framtiden.html#show_full_text
12 Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal träffar
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
PsykINFO major depression,
nursing, patient experience
62 Linked: full text, peer
reviewed, references available, adult, årtal 2000 -2015
11 1 Allan, J., & Dixon,
A.(2009). Clarke, J. & van Amerom, G. (2008).
PsycINFO nurse, major
depression
43 Linked: full text, peer
reviewed, årtal 2000-2015
4 2 Poslusny, S. (2000).
Rice, N., Grealy, M., Javaid, A., & Serrano, R (2011).
Cinahl Complete nursing care,
major depression, qualitative study
24 Linked: full text, peer
reviewed, årtal 2000 -2015, Europé, English, adult
8 4 Ahlström, BH.,
Skärsäter, I., & Danielson, E. (2010).
Cinahl Complete major depression,
qualitative study, experiences
82 Linked: full text, peer
reviewed, 2000 -2015, Europé, English adult, qualitative study
5 2 Nunstedt, H., Nilsson,
K., Skärsäter, I., & Kylen, S. (2012). Rhodes, J. & Smith, J. (2010).
Cinahl Complete experiences, major
depression, nursing, health- care
18 Linked: abstract
available, free full text, adult, årtal 2000 -2015, English, Sverige
4 2 Skärsäter, I., Dencker,
K., Bergbom, I.,
Häggström, L., & frilund, B. (2003).
Cinahl Complete depression; men health; older people
42 Linked: full text, peer
review, årtal 2000-2015, English, Canada
3 1 Oliffe, J. L., Rasmussen,
B., Bottorff, J.L., Kelly, M. T., Galdas, P. M., Phinney, A., & Ogrodneczuk, J.S. (2013)
CinahlComplete depression,
health-care, experiences
18 Linked: full text, peer
reviewed, abstract available, 2000-2015, English, all adult
2 1 Stigsdotter Nyström,
M.E., & Nyström, M. (2007)
13 Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
(Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
Allan, J., & Dixon, A. Older women's experiences of depression: A hermeneutic phenomenological study. 2009, Nya Zeeland, Journal of psychiatric and mental health nursing
Syftet är undersökning av äldre kvinnors upplevelse vid depression.
Kvalitativ metod.
Urval: fyra äldre kvinnor
över 65 år, från psykiatrisk öppenvård. Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer. Analys: Hermeneutisk fenomenologisk.
Depressionen hade stor inverkan på patienternas personliga uppfattningar och detta uppfattades som ett
misslyckande och självförakt, vilket påverkade deras tankar att de drog sig undan.
Clarke, J. & van Amerom, G. A comparison of blogs by depressed men and women 2008,Canada, Issues in Mental Health Nursing
Syftet är att jämföra mäns och kvinnors upplevelse av att leva med depression via beskrivning genom bloggar Kvalitativ metod Urval: 45 män och 45 kvinnor från internet bloggar Datainsamling: information från personliga bloggar där skillnader mellan manliga och kvinnliga
erfarenheter av
depression identifierades och dokumenterades
Analys: utfördes med
hjälp av kvalitativa och induktiva metoder.
Personerna upplevde en avsaknad av glädje och nöje i livet. Det fanns yttre omständigheter, som nyheter från resten av världen som gav dem förödelse och förvirring i sina tankar. De upplevde hjälplöshet, hopplöshet och likgiltighet till livet. Vidare upplevde personerna ett lidande på grund av känslomässiga skulder till sina familjer. Skillnader: män och kvinnor Hedman Ahlström, B. H., Skärsäter, I., & Danielson, E. The meaning of major depression in family life: the viewpoint of the ill
2010, Sverige, Journal of Clinical Nursing
Syftet är att förtydliga betydelsen/innebörden av depression i familjen från en sjuk förälders
Kvalitativ explorativ metod.
Urval: åtta föräldrar en man och sju kvinnor med djup depression.
Två teman framkom:
Tema 1: att drabbas av en nästan ohanterlig situation och med
intervjuer
Analys: fenomenologisk –
hermeneutisk, tolkningsmetod
med underteman: vara aktiv, vara nöjd och upprätthålla föräldraskap. Det fanns en oro för välbefinnandet och dåligt självförtroende hos föräldrar, men å andra sidan, kände föräldrarna trygghet och förtroende av att vara nära familjen.
Nunstedt, H., Nilsson, K., Skärsäter, I., & Kylen, S. Experiences of Major Depression: Individuals’ Perspectives on the Ability to Understand and Handle the Illness
2012, Sverige, Issues in Mental Health Nursing
Syftet är att beskriva hur personer med större depression förstå sin sjukdom och använder sin förståelse för
hantera det.
Metod: Kvalitativ tolkande Urval: tjugo patienter med
depression
Datainsamling: det är
individuella intervjuer.
Analys: Innehållsanalys.
Resultatet visar hur människorna förstår sin sjukdom och hur de kan använda sin förståelse för att klara vardagen.
Tre teman: (1) uppvaknande att komma till insikt; (2) strategier att förstå och hantera; (3) att använda sig av sin förståelse Oliffe, J. L., Rasmussen, B., Bottorff, J.L.,Kelly, M. T., Galdas, P. M., Phinney, A., & Ogrodneczuk, J.S.
Masculinities, work, and retirement among older men who experience depression
2013, Canada, Qualitative Health Research
Syftet är att beskriva män som upplevt depression och att utforska
sambandet mellan mäns depression, maskuliniteter, arbete eller pension Kvalitativa deskriptiv metod Urval: 30 män mellan 55-82 år. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer
Analys: Deskriptiv tolkning
innehållsanalys.
Man fann ett samband mellan depression och prestationer i arbetslivet.
Prestationerna i yrkeslivet påverkades negativt vid depression, vid
arbetslöshet kände de sig isolerade och de nedvärderade sig själva. Männen ville inte tala om sin depression, då de tyckte att det kändes som att
nedvärdera sig själv.
Poslusny, S. Street music or the
blues? The lived experience and social environment of depression
2000, USA, Public Health Nursing
Syftet är att utforska kvinnornas erfarenhet av depression inom ramen för deras sociala relationer och miljöer samt erfarenhet av Kvalitativ fenomenologisk studie.
Urval: 24 kvinnor i åldern
25-44 från tre öppna psykiatriska avdelningar
Datainsamling: Det var
analysering och indelning av texten som ljudband inspelades.
Det beskrivs fyra musikaliska metaforer:
1. Individernas upplevelser: gathörn, skälen och klinisk depression; samt okontrollerbart humör, låg självkänsla misslyckande.
2. Patienterna kunde ha nedstämdhet och uppleva sorg utan någon orsak. 3. Akustik och miljö.
metoderna hämtades ur Spiegelbergs syntetiska analys.
sig annorlunda som att leva på samhällets utkant utan vänskap. Rhodes, J. &
Smith, J.
‘‘The top of my head came off’’: a phenomenological interpretative analysis of the experience of depression 2010, England, Counselling Psychology Quarterly
Syftet är att beskriva hur det upplevs att leva med depression utifrån en persons berättelser.
Kvalitativ metod
Urval: en man Datainsamling:
halvstrukturerad Intervju med öppna frågor
Analys:
tolkningsfenomenologisk analys (IPA) av en man som diagnostiseras med reaktiv depression.
Upplevelsen av att leva med depression utifrån en mans
upplevelser, beskrevs påverkan av gamla negativa minnen och en katastrofal bild av nuet och framtiden som involverar
misslyckande och död. Det gav en extrem känsla som blev upphov till en ”nära döden” upplevelse. Det var en stor påverkan av yttre händelser som sorg, besvikelse, håglöshet. Rice, N., Grealy,
M., Javaid, A., & Serrano, R Understanding the social interaction difficulties of women with unipolar depression 2011, Storbritannien, Qualitative Health Research.
Syftet är att undersöka subjektiva förändrade upplevelser av individer med depression och att söka efter nya insikter av interagerande med andra människor i vardagliga livet.
Kvalitativ metod.
Urval: 11 kvinnor med
depression från
öppenvårdsmottagningar 27-54 år, medelåldern 27 år.
Datainsamling: det var
bandinspelade
djupsemistrukturerade intervjuer 40-120 min, utifrån grounded theory.
Analys: För transkribering
användes tematisk analys.
Resultat: Fem teman upptäcktes, 1. Minskat lust att interagera sig socialt 2. Rädsla för sociala interaktioner. 3. Svårigheter att fatta beslut och följa sociala normer.
4. Bristande intresse för andra
människor och negativa uppfattningar om dem.
5. Rädsla för att vara en börda och känslomässig belastning. Skärsäter, I., Dencker, K., Bergbom, I., Häggström, L., & frilund, B. Women’s conceptions of coping with major depression in daily life: qualitative, salutogenic 2003, Sverige, Issues in mental health nursing
Syftet är utifrån ett salutogent perspektiv beskriva kvinnornas uppfattning av att hantera det vardagliga livet med stöd av professionella
Kvalitativ metod.
Urval: 13 kvinnor som
tidigare hade varit inlagda för depression.
Datainsamling: via
Intervju och datainsamling
Fyra beskrivande kategorier:
självläkande, hantering, ta emot social stöd och finna mening.
Under sin depressions tid fick
kvinnorna en övergång, som gav dem en kognitiv och en känslomässig
metod – som syftar till att beskriva, analysera och förstå människornas upplevelser av
olika fenomen som uppstått i omvärlden
hälsorelaterade åtgärder. Kvinnorna hade också en reflektions tid över sin livssituation under depressionen. Viktig för dem var att bli sedda som personer och att bli assisterade för sin depression. Skam och skuld känslan minskades via information till
patienterna och deras närstående. Efter depressionen blev kvinnorna starka och kunde hitta en mening med livet. Stigsdotter
Nyström, M.E., & Nyström, M. Patients’ experiences of recurrent depression 2007, Sverige, Issues in mental health nursing
Syftet är att utforska erfarenheter från lidande patienter med
återkommande depression.
Kvalitativ metod.
Urval: tio deltagare (två
män och åtta kvinnor). Åldern: 19-67 år.
Datainsamling:
semi-strukturerade intervjuer.
Analys: Fenomenologisk
(Giorgi). Data analyseras via livsvärldsperspektiv.
Patienterna kände sig främmande för varandra. Depressionen hade tagit över styrningen av hela livssituationen, själ, kropp, påverkar relationerna, som orsak till att leva eller dö. Patienterna hade förståelsesvårigheter mot sig och andra i omgivningen. De kände sig osynliga (för andra människor), inneslutna i sig själv och uteslutna från resten av världen. De har tagit på sig skulden och har dåligt självförtroende.