Att skapa applikationer för gruvindustrin skiljer sig väsentligt åt från den vanliga applikationsutvecklingen. Gruvindustrin kännetecknas av en miljö som inte är särskilt anpassad för olika tekniker. Det finns stora utmaning då det ofta är trånga ytor, mörkt samt att stora delar av anläggningar saknar nätverkstäckning. Samtidigt måste en acceptans från användarna uppnås för att dessa ska vilja använda applikationen. Detta kan vara problematisk då de anställda består av personer med väldigt olika mognadsgrad när det kommer till att använda moderna tekniker. Detta medför att de anställda har en mängd olika behov men genomgående har studien visat att enkelheten är nyckeln till att kunna lansera applikationer inom gruvindustrin. Element som automatisk ifyllnad, enkel och snabb navigering, stora ikoner och användning av färger har alla tagits upp som möjliga lösningar för att förenkla användare för användare med olika mognadsgrad.
För att förenkla utvecklandet av applikationer för gruvindustrin och för att nå upp till de behov och utmaningar som finns har därför studien identifierat och utvecklad designprinciperna som visas i tabell 8.
Tabell 9: Designprinciper för gruvindustri
Slutligen verkar det som att det finns en hel del behov hos de anställda i form av en säkrare arbetsmiljö då önskemål om positionering, bra notifikationer och säkerhetsföreskrifter finns. Detta behov märks också på designprinciperna om enkelhet, applikationerna kan inte ta för mycket uppmärksamhet av användarna då det hade utsatt dem för mer faror. Dessutom ska
Designprinciper specifika för gruvindustri
• Offlinestöd
• Koppla till ett objekt med enkelhet
• Ge information till användare utan att de behöver leta upp den • Minimera swipande och dragande
• Ta hänsyn till mognadsgrad • Snabb navigering
• Tydliga sätt att navigera • Nedskalad design
• Undvik flashiga animationer
• Använd standardlayout för att få acceptans • Visa endast relevant information
• Undvik behov av konfiguration • Tydlig presentation av information • Stora knappar
• Använd färger för att urskilja vad som är gjort
• Möjliggör kommunikation mellan anställda och ledning • Använd notifikationer för meddelanden
• Position på användare • Rapportera avvikelser
30
applikationerna vara enkla och inte ta tid från de anställda då deras arbetsuppgifter måste utföras snabbt. En applikation bör därför endast ses som ett hjälpmedel för att den anställda ska kunna göra sitt nuvarande arbete mer effektivt. För att skapa applikationer för gruvindustrin som når upp till detta och utöver det ger de anställda en hög nytta och nöjdhet vid användandet kan de specifika designprinciperna som studien utvecklat användas.
6.1 Förslag på vidare forskning
Eftersom att denna studie haft fokus på design av teoretiska designprinciper uppstår det några förslag på vidare forskning. För det första kan en studie genomföras vilka tekniker som behövs för att tillämpa alla designprinciper men också hur de är möjligt rent tekniskt. Ett förslag på vidare forskning kan således vara den tekniska biten bakom dessa designprinciper och funktioner. Vidare så kan designprinciperna testas och se hur de skulle fungera i praktiken när de väl appliceras på en verklig tjänst.
31
KÄLLFÖRTECKNING
Amant, R. S. (1999). User interface affordances in a planning representation. Human-
Computer Interaction, 14(3), 317–354.
Android guidelines (U.Å). Hämtad 2017-02-10 från https://material.io/guidelines/components/buttons.html (a) Android guidelines (U.Å). Hämtad 2017-02-10 från
https://material.io/guidelines/components/menus.html#menus-behavior (b) Android guidelines (U.Å). Hämtad 2017-02-10 från
https://material.io/guidelines/components/dividers.html (c)
Arbetsmiljöverket. (2017). Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik. Hämtad 2017-12-10 från http://webbstat.av.se
Arvola, M. (2014) Interaktionsdesign och UX: Om att skapa en god användarupplevelse. Studentlitteratur: Lund.
Ballard, Barbara. Designing the Mobile User Experience, John Wiley & Sons, Incorporated, 2007. ProQuest Ebook Central, https://ebookcentral.proquest.com/lib/lulea-
ebooks/detail.action?docID=291269.
Boillat, T., Lienhard, K., & Legner, C. (2015). Entering the World of individual routines: the affordances of mobile applications.
Boliden. (U.Å). Vision, värderingar och strategi. Hämtad 2018-03-14 från
https://www.boliden.com/sv/verksamhet/om-boliden/vision-varderingar-och-strategi/ (a) Boliden. (U.Å). Framtidens gruva är digital. Hämtad 2018-03-14 från
https://www.boliden.com/sv/nyheter/framtidens-gruva-ar-digital/ (b)
Carr, L. T. (1994). The strengths and weaknesses of quantitative and qualitative research: what method for nursing? Journal of advanced nursing, 20(4), 716–721.
Cooper, A. (2007). About Face 3: The Essentials of Interaction Design. Indianapolis: Wiley Publishing, Inc
David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig Metod. Lund: Studentlitteratur AB Fling, B. (2009) Mobile design and development. Beijing: O'Reilly
Gibson, J. J. (1979) The theory of affordances. In: The ecological approach to visual perception. Houghton Mifflin, Hopewell, pp 127–143
Gong, J., & Tarasewich, P. (2004). Guidelines for handheld mobile device interface design. In
32
Gulliksen, J., Göransson, B., Boivie, I., Blomkvist, S., Persson, J., & Cajander, Å. (2003). Key principles for user-centred systems design, Behaviour and Information Technology, 22:6, 397–409, DOI: 10.1080/01449290310001624329
Hermann, M., Pentek, T., & Otto, B. (2016, January). Design principles for industrie 4.0 scenarios. In System Sciences (HICSS), 2016 49th Hawaii International Conference on (pp. 3928–3937). IEEE.
Hilton, A. (1987). The Ethnographic Perspective: Research Awareness. South Bank University: Distance Learning Centre
Hinman, R. (2012). The Mobile Frontier: A Guide for Designing Mobile Experiences. Brooklyn: Rosenfeld Media.
Jehl, S. (2014). Responsible Responsive Design. ISBN: 978-1-937557-16-4 Kristensson, P., Gustafsson, A., & Witell, L. (2014). Tjänsteinnovation. Lund: Studentlitteratur AB
Lasi, H., Fettke, P., Kemper, H. G., Feld, T., & Hoffmann, M. (2014). Industry 4.0. Business
& Information Systems Engineering, 6(4), 239–242.
Lee, J., Kao, H. A., & Yang, S. (2014). Service innovation and smart analytics for industry 4.0 and big data environment. Procedia Cirp, 16, 3–8. doi: 10.1016/j.procir.2014.02.001 LKAB. (U.Å). Säkerheten först. Hämtad 2018-03-14 från
https://www.lkab.com/sv/hallbarhet/vart-arbetsmiljoarbete/
Maier, J. R., & Fadel, G. M. (2009). Affordance based design: a relational theory for design.
Research in Engineering Design, 20(1), 13–27.
Marshall, M. N. (1996). Sampling for qualitative research. Family practice, 13(6), 522–526. McKay, E.N. (2013). UI is communication: how to design intuitive, user-centered interfaces by focusing on effective communication. Waltham, Mass.: Morgan Kaufmann.
Molander, J. (2003). Vetenskapteoretiska Grunder: Historia och Begrepp. Lund: Studentlitteratur AB
Neal, A., & Griffin, M. A. (2002). Safety Climate and Safety Behaviour. Australian journal of
management, 22(1), 67–75.
Nilsson, E. G. (2009). Design patterns for user interface for mobile applications. Advances in
engineering software, 40(12), 1318–1328.
Raudaskoski, S. (2003). The Affordances of Mobile Applications. Cost Action (Vol. 269, pp. 1–15).
33
Rubmann, M., Lorenz, M., Gerber, P., Waldner, M., Justus, J., Engel, P. & Harnisch, M.: Industry 4.0 – The Future of Productivity and Growth in Manufacturing Industries. The Boston Consulting Group. (2015)
Seong, D.S.K. (2006). Usability Guidelines for Designing Mobile Learning Portals. Malaysia: The University of Nottingham
Shneiderman, 1998. Designing the User Interface: Strategies for Effective Human-computer-
interaction
Sundström, T. (2005). Användbarhetsboken. Studentlitteratur: Lund.
Zhao, G. (2011). Wireless sensor networks for industrial process monitoring and control: A survey. Network Protocols and Algorithms, 3(1), 46–63.
34